Transportmedlens egenskaper frnackdelar och jmfrelser Jerry Olsson IES

Transportmedlens egenskaper – för-/nackdelar och jämförelser Jerry Olsson IES, Avd. för kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jerry. olsson@geography. gu. se 1

Transportmedel • De medel som används för att stödja rörlighet/mobilitet • 3 kategorier: land, vatten och luft • Respektive transportmedel är anpassat efter att tillgodose en specifik efterfrågan (både gods- och persontransporter) • Två huvudtrender – Integrering av olika transportmedel (t. ex. intermodala godstransporter) – Separering av gods- och persontransporter (t. ex. gods-/passagerartåg och –flyg) 2

Järnväg • • • Stora volymer över långa avstånd Energieffektiv (låg friktion) CO 2 -snål (om ‘grön’ el används) Säker Markeffektiv Enhetståg (samma gods) och dubbelstacking • Höga initiala kostnader (räls/sleepers/lok/ vagnar/stationer/verkstäder, bangårdar) Svårt att generera vinst & därmed konkurrens Långsam teknisk utveckling (lok rullar 20 år) Svårt vid branta lutningar Strukturproblem i gamla statsjärnvägar – Äger infrastruktur som måste användas – Spårvidd – Signalsystem och elstandard • • 3

Järvägarnas spårbredd (7 olika) 4

Fördelar med enhetlig spårbredd • Lägre kostnad för utrustning: standardutrustning tenderar att vara billigare p. g. a. skalekonomier. • Marknadspenetration: Ett integrerat järnvägssystem kan ses som en transportmarknad (ökar konkurrensen). 5

Snabb (men dyr): tidsbesparingar med höghastighetsjärnväg • Kan konkurrera effektivt med flyg över korta/medellånga avstånd (ca. 50 mil) 6

Flyg • • • Snabbt (men lite utveckling sedan 1960 -talet) Höga initiala kostnader (flygplan, hangarer, in-/utcheckningsterminaler, tull, flygledning, landningsbanor, rigorös säkerhet) Höga driftskostnader (bränsle, personal, anläggningar) Begränsad lastkapacitet (lägst efter vägtransporter) Fritt ruttval (i teorin), men i praktiken omgärdat av Int. regler och fysiska förhållanden (jetströmmar) Säkert (generellt), men när olyckor händer är de ofta katastrofala 7

Kortaste flygvägen London–Sydney 1955– 2006 8

Sjöfart • • • Ingen användaravgift på internationellt vatten Ofta gratis längs med kuster/inlandssjöfart, men regeringar förbjuder ofta ’cabotage’ Höga initiala kostnader (hamnar, fartyg, utrustning, muddring, uppställningsplatser) därefter relativt låga driftskostnader (lite arbetskraft) Mycket stora volymer (lågt enhetspris) Hög energieffektivitet Långsamt och förseningar (lång på-/avlastningstid) Fysiska barriärer inlandssjöfart: djup och forsar Hav: vindar, strömmar, väder Vatten som separeras av land (kan kringgås med kanaler) Flodernas flödesriktningar överensstämmer inte alltid med transportflödena Enorma konsekvenser vid olyckor 9

Flodernas flödesriktning i Ryssland 10

Flodernas flödesriktningar Kina 11

Containerfartyg: 6 generationer 12

Containerfartyg: 6 generationer • 1: a Modifierade bulk-/tankerfartyg. Oprövad teknolog början 60 -talet. Modifiering var billigare/mindre riskfyllt. Kranar fastmonterade på fartyget då hamnarna inte hade utrustning. 18 -20 knop. • 2: a 70 -talet första fartyget som enbart hanterade containers. Kranarna flyttades från fartyget (fler containers). Hamnarnas problem avtog då speciella hamnar etablerade. 20– 24 knop (idag standard). • 3: e Skalakenomin tryckte på för större skepp 80 -talet (lägre enhetspris). Storleksbegränsning på Panamakanalen (Panamaxstandard 4, 000 TEU). 1988 introducerades fartyg bredare än Panamakanalen (32. 2 m. ). • 4: e 1996. Innebar en risk (tillräckliga volymer? ). Kraftigt ökad världshandel slutet 90 -talet gjorde det möjligt • 5: e Tidigt 2000 -tal. Post Panamax Plus. Nya nätverk, kranar, djupare hamnar. Färre hamnar ta emot fartygen • 6: e 2006. Maersks Emma. New Panamax, utformade för att precis passa den breddade Panamakanalen (öppnar 2014). Post New Panamax större än Panamakanalen. 13

’Malacca Max’ (21 meters djup och 35, 000 TEUs) Större fartyg begränsas av: • • • Panamakanalen (Mellanamerika) Suezkanalen (förbinder Röda havet med Medelhavet) Melaccasundet (sundet mellan Malaysia och Indonesien, passerar Singapore, Sydöstasien) Finns inte krankapacitet och få hamnar kan ta emot sådana skepp. 14

Vägtransporter • • Hög tillgänglighet (dörr–till–dörr) Hög flexibilitet (val av transportrutt) Relativt hög hastighet (begränsas av maxhastigheter) Låga infrastrukturkostnader – Ofta sambetalda (stat, kommun, väg-/fordonskatt) • Relativt liten kapitalkostnaden för fordon – Billigt komma in på marknaden: befrämjar konkurrens och service – Låga kostnader innebär att innovationer/ny teknologi sprids snabbt inom industrin • Mindre problem med fysiska hinder jämfört med järnväg (t. ex. branta lutningar) Sammantaget bidrar det till vägtransporternas dominans på kortare avstånd • • Låg kapacitet och energieffektivitet och relativt hög olycksrisk Svårt att uppnå skalekonomier: längd-/viktrestriktioner (säkerhetsskäl) Markeffektivitet (motorväg) mellan järnväg och sjöfart Vid viktökningar krävs ytterligare dragkraft, kräver mycket energi 15

Längre lastbilar med högre lastkapacitet: maximumvikt 1945– 2000 (ton) 70 60 50 Sverige Tyskland 40 Finland Holland Storb. 30 Frankrike Norge Italien 20 10 0 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000

Jämförelse mellan olika transportmedels egenskaper Då respektive transportmedel har specifika kostnad-/prestandaegenskaper påverkas konkurrensen transportmedlen sinsemellan främst av: • Avståndet • Kvantiteterna • Godsets/varornas värde 17

Transportmedlens olika kostnadsfunktioner beroende på avstånd • Transportslagens terminalkostnader bidrar till konkurrenskraften – Fartyg: högsta terminalkostnaderna då av-/pålastningen tar lång tid. – Väg (lastbil/buss): låga terminalkostnader då av-/pålastning går snabbt. – Fartyg/tåg höga terminalkostnader (förändras inte med avstånd) = lämpar sig inte för korta avstånd. • Alla transportslag kan inte transportera överallt, då järnvägs-/sjöfartsnätverk kräver på-/avlastning vid terminal behövs alltid lastbilen, vilket påverkar kostnadsstukturen 50– 75 mil 150 mil 18

Jämförelse mellan olika transportslags egenskaper: kapacitet • • • 1 bushel (term för spannmål) = 8 amerikanska gallon = 35 liter Barge = pråm Hopper car = järnvägsvagn som används för lösbulk (t. ex. kol) 19

Sändningsstorlek och transportkostnad 20

Genomsnittlig kostnad per 20 -fotscontainer (twenty feet equivalent units, TEU), fördelat på containerfartygkapacitet och rutt 21

Men påverkas också av • Servicenivå (leveransdagar, servicepunklighet) och hastighet • Transportmedel som erbjuder snabba och punktliga leveranser (främst lastbil, flyg) vinner (mer och mer) över transportmedel som erbjuder billiga men långsamma transporter (främst järnväg, i mindre grad sjöfart och då främst högvärdigt gods/varor) • Infrastrukturkapacitet och nätverk (stora skillnader, i vissa länder konkurrens mellan transportslagen, medan i andra länder dominerar ett eller ett par transportslag) • Säkerhet • Policy (vissa transportmedel kan förfördelas på bekostnad av andra transportmedel, t. ex. genom att införa olika skatter/avgifter) 22

Markeffektivitet (Källa: UIC, 1993) 23

Transportmedlens egenskaper, gods, i USA (också i Västeuropa) Transportmedel Värde Service (leveransdagar, punktlighet) Lastbil Måttlig till hög >90% punktlighet Järnväg Måttlig till låg 4– 7 dagar 60 -85% punktlighet Intermodal Måttlig till hög 3 dgr (kust-kust) Punktlighet mellan lastbil och tåg Flyg Hög Ofta över natten eller nästa dag Inland vatten Måttlig till låg Beror på segment. Konkurrenskraftig med tåg Kust Måttlig till låg Avståndsberoende. 2– 5 dagar Internationellt vatten Hög till låg 7– 10 dagar trans-Atlantic/-Pacific 24

Järnväg vs. lastbil i USA Bränsleförbrukning Infrastrukturkapacitet Järnväg 455 ton-miles/gallon 216 miljoner ton/per huvudlinje/år Lastbil 105 ton-miles/gallon 37. 8 miljoner ton/per körfält/år 25

Volvolastbilar och bränsleförbrukning: utveckling och påverkansfaktorer • Jämfört med en lastbil som användes vid motsvarande transportuppdrag 1980 har förbrukningen, med en dieselmotor, minskat med ungefär 30 % • Förutom fordonets/motorns konstruktion påverkas förbrukningen av last, förare, utrustning och väder • I kuperad terräng/tätort med många stopp/starter kan förbrukningen öka med mer än 50 % • I motvind med en vindhastighet på 10 meter/sek kan förbrukningen öka med 18 % • Regn/snö på vägbanan ökar rullmotståndet och därmed förbrukningen med 10– 20 % • Om hastigheten sänks från 90 till 80 km/h minskas förbrukningen med 6 % • • Ett extra stopp var 10: e km ökar förbrukningen ca. 35 % 10 stopp/accelerationer var 10: e km ökar förbrukningen med 130 % • Förbrukningen kan öka 10 % om fordonet inte servas regelbundet och/eller om icke godkända reservdelar används Källa: Volvo Trucks http: //www. volvotrucks. com/trucks/sweden-market/svse/trucks/environment/pages/fuel_consumption. aspx hämtat 2012 -09 -04 26

Atomization vs. Massification • • • Atomization (flexibelt begrepp): minsta enhet som kan transporteras effektivt (människa för persontransporter och paket för godsgransporter). Minsta enheten för bulk är sällan under 1 ton Massification: ökad kapacitet för att transportera en enhet vid en enskild resa Persontransporter: 1, 000 passagerare på tåg och 550 med flyg (Airbus A 380) Godstransporter: 400, 000 ton med tankerfartyg, vissa bulkfartyg 350, 000 ton Container: relativt liten (atomized) lastenhet (20 -25 ton) och massified (containterfartyg 15, 000 TEUs) 27