TOBINSKATTEN EN KRITISK GRANSKNING Klas Eklund 2002 01

TOBINSKATTEN EN KRITISK GRANSKNING Klas Eklund 2002 -01 -22 1

UTGÅ FRÅN MÅLET, EJ MEDLET • Den globala finansmarknaden gör mer nytta än skada • Men problem finns, volatiliteten är ibland för stor, får reala effekter • Sök medel som når målet • Tobinskatten är inget bra recept – tacklar ej volatiliteten, straffar “fel” flöden, ger osäkra intäkter, svår att genomföra • Det finns bättre åtgärder – ny “finansiell arkitektur”, färre valutor, skuldavskrivning, fri handel och riktad hjälp 2

FINANSMARKNADEN • Finansmarknadernas uppgifter – Förmedlar betalningar – Utjämnar sparande, förmedlar krediter – Omfördelar och sprider risker • Valutamarknaden länken mellan de nationella marknaderna • Har vuxit snabbt – Ökat sparande, ny teknik, avregleringar • Både antalet transaktioner och antal anställda: – I Sverige mer än 80. 000 personer – Över 4 % av BNP 3

INTERNATIONALISERINGEN • Växande volymer, avregleringar och rörlighet drar in fler länder på de internationella marknaderna • Positiva effekter: Höjd produktivitet, slussar sparande och hanterar risk. Ger högre materiell standard • Men kast i tillgångspriser och valutor. Förstärks av buffelhjordsbeteende och kortsiktiga belöningssystem. Ofta svårt att förklara med ”fundamentala” faktorer • Tveksamt om detta har med globalisering i sig att göra. Och osäkert om volatiliteten ökat. Men den kan likväl ge reala effekter 4

VAD BÖR GÖRAS? • Gör de enskilda staterna mindre sårbara: Låg inflation, starka statsfinanser • Bekämpa korruption, öka transparensen • Samordna redovisningsregler, kontroller och kapitaltäckningskrav • Internationella regler om hantering av finansiella kriser, både förebyggande och akut krisvård • Krav på att den privata sektorn tar ansvar; “bailing in” • På sikt: Färre valutor 5

VAD VI INTE BÖR GÖRA • Vrid ej klockan tillbaka! • Transaktionsskatter fungerar dåligt – – inget samband volatilitet-volym slår mot fel transaktioner måste vara globala osäkra intäkter • Återreglera inte – utom i extrema situationer – och då främst genom att tillfälligt kyla av inflöden 6

VALUTAMARKNADEN • Fram till 1970 -talet: Bretton Woods, fasta kurser, regleringar • Numera: Avreglerade marknader, rörliga kurser (mellan större valutablock) • Snabbt växande volym – Valutahandel är mellanled: Två valutatransaktioner för varje annan (varor, tjänster, värdepapper) – Största delen av handeln är defensiv • Handlarna söker fördela valutarisken 7

ÖKAD VALUTAHANDEL Daglig omsättning, mdr USD 8

HUR FUNGERAR VALUTAHANDELN? • Scania säljer lastbilar till USA • Vill växla dollar till kronor – Kan ske på spotmarknaden – eller på terminsmarknaden • SEB genomför dollarköpet mot avgift på 0, 02% • SEB tar på sig valutarisken • Sprider den genom att växla vidare • …varpå andra motparter växlar vidare i sin tur 9

VARFÖR SVÄNGER VALUTORNA? • Alla finansmarknader är osäkra - priset baseras på förväntningar om framtiden • Valutan särskilt osäker - oerhört många osäkra faktorer • Ny information assimileras snabbt • Ibland uppstår bubblor • Människor är inte så rationella: Ofullständig information, selektivt utnyttjad • Flockbeteende, förstärks av belöningssystemen 10

VALUTASPEKULATION • Utgångspunkten: En valuta är felvärderad • Den som tror på devalvering kan tjäna pengar på den - och bidra till den • Sälj valutan avista och köp på termin • Ger stort valutautflöde • Centralbankerna kan ej stå emot • Spekulation kan vara mycket lönsam – men är inte vardaglig handel – grundas ofta på långsiktiga överväganden 11

EN OMÖJLIG UPPGIFT? • Valutasystemet skall ge – stabilitet – likviditet och effektivitet – nationell självständighet • Men inget hittills prövat system klarar det: – Bretton Woods gav stabilitet och finanspolitisk självständighet - men ej likviditet – Rörliga kurser ger likviditet och penningpolitisk självständighet - men ej stabilitet – Valutaunioner ger stabilitet och likviditet men ej självständighet • Problem och skönhetsfläckar i varje system 12

TOBINSKATTEN • Nackdelen med rörliga kurser: Volatilitet • Tobin 1972, just under systemkris: Bästa receptet vore färre valutor (en världsvaluta) • Second best: Transaktionsskatt 1% – 1978: Sammanlagt 0, 1% på alla avistatransaktioner, skulle slå mot kortsiktighet – 1996: Interbank exkluderas, derivat inkluderas • Ofta utrett • Aldrig implementerat 13

INTE SÄKERT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET • Inga belägg för att ökad volym ger större svängningar • Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70 -talet • Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat • Tyder på att marknaden är både djup och likvid 14

ÖKAD VOLATILITET? 15

ÖKAD VOLATILITET? 16

ÖKAD VOLATILITET? Standardavvikelse, månad enligt Finlands finansdepartement 17

ÖKAD VOLATILITET? Standardavvikelse, daglig notering enligt BIS 18

INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” • • Jo, korta affärer blir dyrare Men vem är “spekulant? ” De flesta affärer är korta Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker • Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel 19

RISK ATT SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN • Volatiliteten kan faktiskt öka, när tröskeleffekter införs • Kan drabba daglig försäkring och handel mer - i synnerhet för små valutor med dålig likviditet • Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna - som ofta drivits av fundamenta, inte kort handel! Valutakriser under 1990 -talet: ERM 92 -93, Mexiko 95, Asien m. fl 97 -98 20

TUDELAD SKATT ÄNNU SVÅRARE • Förslaget förutsätter fasta växelkurser - förutsättningen för spekulation • Alla tekniska problem förvärras • Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? • Ska verkligen penning- och valutapolitiken avgöras av skatterna? • Förslaget inbjuder till spekulation 21

SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL • Skattebasen - valutahandel - är rörlig • Lätt att fly • Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader • Den sorgliga historien om den svenska valpskatten – omsättningen föll med 85% • Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EMU, Schweiz, Japan och IMF 22

SVÅRT UTFORMA SKATTEN • Rörlig skattebas - inte bara geografiskt • Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? • Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? • Små marginaler ger starka drivkrafter att undgå skatten • Allvarliga bieffekter • Expertutredningar uppgivna 23

OSÄKRA SKATTEINTÄKTER • Skattebasen är rörlig • Mycket små marginaler ger priskänslighet • Kraftig ökning av transaktionskostnaderna ger påtagligt lägre volym • Extremt osäkra effekter • Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar 24

SVÅRT BELÄGGA PROGRESSIVA FÖRDELNINGSEFFEKTER • Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små • Företagen kan övervältra ökad kostnad på kunder och anställda • Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin • Svårare sprida risker • Jämställdhetsargumentet nys! 25

KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA • Intäkterna går till länder med stora finansiella centra • Nationell suveränitet över skattemedlen måste ges upp • Överenskommelser krävs. Vem bestämmer? Tobin föreslog IMF. . . • Hur fördela? • Slutsats: Kräver allvetande och altruistiska politiker 26

SLUTSATS: ETT DÅLIGT MEDEL • Inga belägg för att volatiliteten minskar • Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar • Extremt svårt att implementera • Osäkra intäkter 27

I STÄLLET • • Frihandel på jordbruksvaror Ökat bistånd Skuldavskrivning Reformerade patentregler och möjligheter att differentiera priser • Bättre fungerande finansiell “arkitektur” – Bättre genomlysning, nya kapitaltäckningsregler, samordning av övervakning • Ibland: Tillfälliga regleringar • Färre valutor - vilket var Tobins första förslag. . . 28

www. klaseklund. com 29