Thornberg Det sociala livet i skolan Matts Dahlkwist
Thornberg: Det sociala livet i skolan Matts Dahlkwist, 2012 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap
Ur Styrdokumenetn (Lgy 11) Normer och värden Läraren ska • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och
Värden och attityder explicita/implicita värden (läroplanen? ) n attityder, 3 komponenter -Kunskap: föreställningar om en viss sak -Känsla: de känslor vi har inför en viss sak -Benägenhet att handla i en viss situation Exempel: attityder till motvåld n Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera?
Case (O)ordning och reda 1. Hur ska Valentina agera? a) på kort sikt b) på lång sikt 2. Koppla även gruppens förslag till dessa begrepp: - Självbild - Attributionsteori - Feedback - Social perception - Normskapande - Rosenthaleffekten
Normer och regler n n - Normer är baserade på värden Normers funktioner: att hålla samman gruppen att definiera roller och relationer att befästa gruppens identitet att ge struktur och att fostra Formella och informella normer Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan?
Regelskapande i skolan Reglers legitimitet och delaktighet n Motiverade regler n Regler i samklang med normer n Lärarfråga: Hur hantera regelskapande? Se case.
Sociala roller – förväntningar på agerande 1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva 2. Roller i mobbning - Offren - Mobbarna - Medhjälparna - Underbyggarna - Outsiders - Försvararna
Kohesion- gruppsamarbete och grupputveckling Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation. n Synliggöra och tillvarata gruppens resurser n Gemensamt regel- och normskapande n Konflikthanteringsstrategier n Personlig utveckling i gruppen n
Social misfit hypothesis Att inte ”passa in”. Exkludering. n Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat. n Skuldbördan läggs på den mobbade. n Lärarfråga: Hur stämmer detta t ex med Olweus forskningsresultat?
Ringelmanneffekten/Social loafing n - Risken för social loafing är störst vid: stora grupper svag motivation inget eller svagt resultatansvar enklare uppgifter En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten Lärarfråga: Hur hantera detta som lärare?
Gruppens utveckling (Tuckman) Formning: Gruppen formas n Stormning: Konfliktfas n Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning n Performning: Tydliga normer och roller n Separation (adjourning) n Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens ledarskap?
Grupptypologi m a p prestations- contra social inriktning 1 4 2 3
Det situationsanpassade ledarskapet Kännetecken: - Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt contra demokratiskt ledarskap - Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap - Simultanförmåga - Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga tillfället i ögonblicket - Prestigelöshet och lyssnande n
Läraren som auktoritet och maktfaktor Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning n Makt: - expertmakt - personlig makt - informationsmakt - legitim makt - belönande makt - tvångsmakt n
Värdepedagogik Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor n Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt att fostra. Prosocial utveckling hos barn och unga Värdegrundsarbete n
Prosocialt beteende Att handla med andras bästa för sina ögon - lärande genom modellering - skolans socialisations- och fostransuppdrag och värdegrundsarbete - motivationsfaktorer: empati, sociala normer, egoistiska motiv
Att fostra och att leda barn och ungas utveckling Fostransstilar 1. Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget utrymme förhandling och kompromisser. 2. Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme) 3. Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans 4. Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande (värme)
Grupptryck och konformitet bland unga n n - Social påverkan – se t ex Milgrams experiment Social smitta: Konformitet och grupptänkande Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. status i gruppen viljan att tillhöra gruppen ålder inställning till vuxna självbild Lärarfråga: Ge tydliga exempel på situationer med grupptryck i skolan
Grupptryck och konformitet i personalgruppen Kollegial lojalitet (”kåranda”) n Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) n - vad är tillåtet att kritisera bland kollegor? vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen n Whistle blowing - Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega?
Gruppbeslut Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper n Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: - stark ”vi-känsla”/grupptryck - ”ja-sägare”, opposition saknas - illusion om egen förträfflighet - under hög stress och tidsbrist n
Social identitetsteori Sociala jämförelser n Identifikation. in- och utgrupper n Stereotyper och fördomar n Subgrupper och kotterier Egen uppgradering: sociala strategier. - man ”peppar” varandra - uppvärdering av det egna (black is beautiful, ”rinkebysvenska”) - jämförelse med lägre värderade grupper n
Empati/social kompetens Social kompetens (sociala färdigheter, empatisk förmåga, EQ, etc) i skolan - Empati - Emotionell intelligens - Social intelligens/relationsbegåvning
Bystander effect Minskad känsla av personligt ansvar n Bystander effect i mobbningssituationer n Förklaringar: Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”. . Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”? Publikhämning: ”vill inte göra bort mig” n Lärarfråga: Konsekvenser i
Konflikttyper Sakkonflikter n Värderingskonflikter n Intressekonflikter n Relationskonflikter n Pseudokonflikter n Lärarens fråga: Ge exempel från skolan!
Konstruktiv konflikthantering Överenskommelse som alla är nöjda med n Stärker relation och tillit n Ökar förmågan att hantera framtida konflikter n Agera aldrig i affekt n Se upp för gränsen person/sak. Var saklig, unvik svepande personomdömen n Sträva mot ödmjukhet och prestigelöshet n Träning i social kompetens n
Attributionsteorin ”De processer vi använder då vi kopplar ihop ett beteende med bakomliggande orsaker, för att få en rimlig förklaring på ett beteende” (Heider) Situationsfaktorer contra dispositionsfaktorer Det grundläggande attributionsfelet: Att tillskriva andras beteende dispositionsfaktorer och det egna beteendet situationsfaktorer Genusskillnad?
För- och nackdelar med grupparbete - liten brainstorm
Gruppindelning n Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) n Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering n Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! n Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen n Var beredd att motivera gruppindelningen n Varierande grupper = social träning
- Slides: 29