Thornberg Det sociala livet i skolan Ledarskap fr

Thornberg: Det sociala livet i skolan Ledarskap för ämneslärare, 7, 5 hp Matts Dahlkwist, 2013 Gruppdynamik Sociala relationer Lärarledarskap

Ur Styrdokumenten (Lgy 11) Normer och värden Läraren ska • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete

Värden och attityder explicita/implicita värden (läroplanen? ) attityder, 3 komponenter -Kunskap: föreställningar om en viss sak -Känsla: de känslor vi har inför en viss sak -Benägenhet att handla i en viss situation Exempel: attityder till motvåld Lärarfråga: Olika värdegrund hem/skola – hur agera?

Normer och regler - Normer är baserade på värden Normers funktioner: att hålla samman gruppen att definiera roller och relationer att befästa gruppens identitet att ge struktur och att fostra Formella och informella normer Den dolda läroplanen (Jackson, Broady m fl) Lärarfråga: Hur påverka normutvecklingen i klassen/skolan?

Gruppnormer = Outtalade normer som reglerar beteenden i en grupp (delvis överlappande) - relationella regler – hur man bör vara mot varandra strukturerade regler – strukturera verksamheten skyddande regler – säkerhet och hälsa personella regler – reflektion över det egna beteendet etikettsregler – uppförande i sociala sammanhang

Sociala roller – förväntningar på agerande 1. Olika roller i en grupp – konstruktiva och destruktiva 2. Roller i mobbning (Olweus) - Offren - Mobbarna - Medhjälparna - Underbyggarna - Outsiders - Försvararna

Regelskapande i skolan Reglers legitimitet och delaktighet, förankringen Motiverade regler Regler i samklang med normer Elever är mycket känsliga för rättvisa och dubbla budskap hos läraren Vid längre grupparbeten: Gruppkontrakt

Kohesion- gruppsamarbete och grupputveckling Stöd och vägledning vid gruppstarten, ”teambuilding” – att skapa trygghet och arbetsro. Gruppsocialisation. Synliggöra och tillvarata gruppens resurser Gemensamt regel- och normskapande Konflikthanteringsstrategier Personlig utveckling i gruppen

Social misfit hypothesis Att inte ”passa in”. Exkludering. Attityd och beteende är inte kompatibelt med gruppens allmänna sociala klimat. Skuldbördan läggs på den exkluderade.

Ringelmanneffekten/Social loafing Risken för social loafing är störst vid: - stora grupper - svag motivation - inget eller svagt resultatansvar - enklare uppgifter En variant: ”free-rider effect” t ex i grupparbeten

Gruppens utveckling (Tuckman) Formning: Gruppen formas Stormning: Konfliktfas Normning: Vi-känsla och gruppsammanhållning Performning: Tydliga normer och roller Separation (adjourning) Lärarfråga: Vilka konsekvenser har detta för lärarens ledarskap?

Grupptypologi m a p prestations- contra social inriktning 1 4 2 3

Det situationsanpassade ledarskapet Kännetecken: - Anpassning utifrån de två av de tre klassiska; auktoritärt contra demokratiskt ledarskap - Flexibel gruppanpassning med inriktning på mål och syfte. Varje grupp och situation kräver sitt ledarskap - Simultanförmåga - Att snabbt hantera nya situationer, att kunna fånga tillfället i ögonblicket - Prestigelöshet och lyssnande

Läraren som auktoritet och maktfaktor - Auktoritet: Inflytande och legitim maktutövning Makt: expertmakt personlig makt informationsmakt legitim makt belönande makt tvångsmakt

Värdepedagogik Explicit värdepedagogik: metoder för att skapa lärtillfällen när det gäller värdefrågor Implicit värdepedagogik: lärare som föredömen och rollmodeller Exempel: den dolda läroplanen, skendemokrati, sätt att hantera konflikter, stoff- och läromedelsurval, sätt att fostra. Prosocial utveckling hos barn och unga Värdegrundsarbete

Prosocialt beteende Att handla med andras bästa för sina ögon - lärande genom modellering - skolans socialisations- och fostransuppdrag och värdegrundsarbete - motivationsfaktorer: empati, sociala normer, egoistiska motiv

Att fostra och att leda ungdomars utveckling Fostransbegreppet Fostransstilar 1. Auktoritär: Lyda utan att ifrågasätta. Inget utrymme förhandling och kompromisser. 2. Eftergiven: Minimal kontroll, acceptans, (värme) 3. Oinvolverad: Oengagemang, känslomässig distans 4. Auktoritativ: Styrande men lyssnande, resonerande (värme)

Grupptryck och konformitet bland unga Social påverkan – se t ex Milgrams experiment Social smitta Konformitet och grupptänkande Faktorer som påverkar styrkan i grupptrycket i ungdomsgrupper. - status i gruppen viljan att tillhöra gruppen ålder inställning till vuxna självbild

Grupptryck och konformitet i personalgruppen Kollegial lojalitet (”kåranda”) Den kollegiala paradoxen (Colnerud m fl) vad är tillåtet att kritisera bland kollegor? vanliga normer i personalgruppen/skolkulturen Whistle blowing Lärarfråga: Hur agera då elever klagar på en kollega?

Lärarsocialisation (enl Moreland & Levine) Prospektiv medlem, på väg att bli medlem. Nyanställd: Socialisationsfasen börjar - anpassning och lärande. Ökande känsla av samhörighet – utveckling mot ett fullvärdigt medlemskap - alt risk för marginalisering Skolkulturens betydelse Lärarfråga: Hur agera som ny på en skola?

Gruppsocialisation i en klass (enl Moreland & Levine) Prospektiv medlem, osäkerhetsfas Socialisation. Assimilation till klassens normer och regler Bibehållningsfasen. Grupptryck. Relation mellan önskad roll/förväntad roll. Risk för marginalisering, exkludering alt att bli accepterad av klasskamraterna som den han/hon vill vara.

Social identitetsteori Sociala jämförelser Identifikation. In- och utgrupper Stereotyper och fördomar Subgrupper och kotterier Egen uppgradering: sociala strategier. - man ”peppar” varandra - uppvärdering av det egna (black is beautiful, ”rinkebysvenska”) - jämförelse med lägre värderade grupper

Gruppbeslut Gruppolarisering: beslutsmekanismer i grupp contra enskilt – kan bl a leda till konflikter mellan grupper Grupptänkande: irrationella beslut i slutna grupper. Vanligt i grupper med: - stark ”vi-känsla”/grupptryck - ”ja-sägare”, opposition saknas - illusion om egen förträfflighet - under hög stress och tidsbrist

Empati/social kompetens Vad lägger vi i Begreppet social kompetens? - Empati - Emotionell intelligens - Social intelligens/relationsbegåvning

Bystander effect Minskad känsla av personligt ansvar Bystander effect i mobbningssituationer Förklaringar: Pluralistisk ignorans: ”ingen annan ingriper ju”. . Ansvarsdiffussion: ”vem bär ansvaret att ingripa”? Publikhämning: ”vill inte göra bort mig” Lärarfråga: Konsekvenser i värdegrundsfostran?

För- och nackdelar med grupparbete

Gruppindelning Viktigt att syftet styr gruppindelningen: Social eller prestationsorientering? Snabbhet eller social utveckling? Känner medlemmarna varandra? Anpassa ledarskapet därefter (situationsanpassat ledarskap) Styrd och läraraktiv gruppindelning är att föredra framför fri gruppering Undvik att sätta samman medlemmar med starka negativa spänningar i samma grupp, speciellt om det är en prestationsorienterad målsättning! Mycket ängsliga individer kan behöva en ”stöttepelare” med sig in i gruppen Var beredd att motivera gruppindelningen Varierande grupper = social träning