Tentafrgor IBI Fra ga 8 3 p Vid

Tentafrågor IBI

Fra ga 8 (3 p) Vid infektioner utvecklas olika typer av T-hja lparceller (Th-celler) som i sin tur aktiverar andra celler med mekanismer fo r att angripa och eliminera olika mikroorganismer. De mest etablerade Th-cellerna a r Th 1, Th 2 och Th 17. a) Vilken typ av Th-cell a r viktigast fo r att styra fo rsvaret mot stora mikroorganismer som parasiter? (0, 5 p)

Svarsförslag: Th 2

b) Vilka är de två viktigaste cellerna med förmåga att angripa och bryta ned parasiter? (1 p)

Svarsförslag: Eosinofila granulocyter och mastceller.

c) Vilken typ av Th-cell är viktigast för att styra försvaret mot virusinfekterade celler? (0, 5 p)

Svarsförslag: Th 1

d) Vilka a r de tva viktigaste cellerna med fo rma ga att eliminera virusinfekterade celler? (1 p)

Svarsfo rslag: Naturliga mo rdarceller/NK-celler och cytotoxiska T-celler (CD 8 -celler).

Fra ga 9 (2 p) Det finns tva virusinfektioner som ma nniskan na stan helt lyckats utrota (enligt WHO var den ena av dem utrotad 1976). Ba da har na stan helt eliminerats genom framga ngsrik vaccination. a) Vad heter dessa virus? (1 p)

Svarsfo rslag: Smittkoppsvirus (Variola major/minor, Poxviridae, ds. DNA virus, ho ljefo rsett virus) och barnfo rlamningsvirus, Poliovirus typ 1, 2 och 3 (Picornaviridae, +ss. RNA, nakna virus).

b) Beskriv egenskaperna hos dessa virus som resulterat i att man genom vaccination na stan helt har lyckats utrota dessa virussjukdomar? (1 p)

Svarsfo rslag: Dessa virusfamiljer fo rekommer enbart hos ma nniskor och de har la g variabilitet i sina neutralisationska nsliga proteiner.

Fra ga 10 (5 p) En av de immunologiska utmaningarna fo r tarmslemhinnans immunfo rsvar a r att reagera kraftfullt mot patogener samtidigt som kommensaler (icke patogena normalflorebakterier) skall tolereras. Beskriv skillnader i tarmslemhinnans immunsvar mot patogener ja mfo rt mot kommensaler. Fo rklara pa cellula r och molekyla r niva hur de olika svaren induceras och vilka effektormekanismer som a r inblandade.

Svarsfo rslag: Regulatoriska T-celler som producerar antiinflammatoriska cytokiner sa som TGF-β och IL-10 dominerar immunsvaret mot kommensaler vid slemhinnorna. Dendritiska celler i mesenteriska lymfko rtlar uttrycker enzymet RALDH, som kan omvandla vitamin A till retinolsyra, vilket gynnar uppkomst av regulatoriska Tceller. Denna cytokinmiljo gynnar B-cellers isotypswitch till Ig. A; sekretoriskt Ig. A fo rhindrar adhesion men a r inte opsoniserande och aktiverar inte komplement. Mer invasiva patogener inducerar Th 17 svar, via induktion av IL-1 och IL-6 som tillsammans med TGF-β ger Th 17 -differentiering. IL-17 fra n Th 17 -celler orsakar produktion av CXCL 8 fra n epitelceller, vilket rekryterar neutrofiler.

Fra ga 5 (4 p) Immunsvar i tarmslemhinnan induceras i sa rskilda strukturer. Var sker detta? Beskriv vilka egenskaper dessa strukturer har som sto djer initiering av la mpligt immunsvar. Fo rklara pa cellula r och molekyla r niva.

Svarsfo rslag: I Peyerska plack och mesenteriska lymfknutor (ra tt a ven fo r isolerade lymfoida folliklar). M-celler transporterar antigen till antigenpresenterande celler i Peyerska plack. Fo r effektiv antigentransport saknar M-celler mikrovilli och utso ndrar inte matspja lkande enzymer eller mukus. Kraftiga proinflammatoriska immunsvar a r mycket skadliga fo r de o mta liga slemhinnorna. Antigenpresenterande celler vid tarmslemhinnan inducerar da rfo r till stor del ett regulatoriskt T- cellssvar med utso ndring av TGF-beta och IL 10. Dessa cytokiner inducerar Ig. A, den antikropp som dominerar vid slemhinnorna. Ig. A vid slemhinnorna aktiverar inte komplement utan a r fra mst neutraliserande och fo rhindrar adhesion. Vid aktivering i tarmslemhinnorna bo rjar lymfocyterna uttrycka receptorer som gynnar homing till slemhinnor. Efter att effektorcellerna la mnar de induktiva sa tena vandrar ut till den systemiska cirkulationen kommer de da rfo r att selektivt a terva nda till lamina propria vid slemhinnorna (effektorsa tena).

Fra ga 6 (2 p) Virus kan inte replikera sig sja lva utan är helt beroende av en va rdcell. Beskriv kortfattat de a tta generella stegen i hur virus-infektion och replikation ga r till, pa cellniva.

Svarsfo rslag: 1. Adsorption, 2. Penetration 3. Avkla dning, 4. Transkription, 5. Translation, 6: Proliferation av arvsmassan, 7. Uppbyggnad och sammansa ttning (Assembly), 8. Frisa ttning (Egress).

Fra ga 7 (5 p) Efter en genomga ngen infektion kan cirkulerande antikroppar mot det infektio sa agens fo rhindra re- infektion. Fo rklara varfo r dessa antikroppar fra n minnes B-celler har ho gre affinitet fo r antigenet a n de antikroppar som band till antigenet vid det fo rsta infektionstillfa llet.

Svarsfo rslag: Somatisk hypermutation, dvs B-celler som delar sig muterar de delar av Ig-generna som kodar fo r den variabla delen av tunga och la tta kedjan. Da refter testas de av follikula ra dendritiska celler (FDC) och follikula ra T-hja lparceller (FTH) och endast de som har antikropp med ho g affinitet kommer kunna fa tag i antigen i konkurrens med andra B-celler. Efter presentation pa MHC II fo r FTH fa r de o verlevnadssignal och kan bli minnesceller.

Fra ga 8 (6 p) "Pattern recognition"-receptorer (PRR) a r en grupp receptorer som spelar en central roll fo r att det medfo dda immunfo rsvaret ska ge ett sa adekvat respons som mo jligt pa en infektion. Beskriv hur lipopolysackarid ka nns igen av en PRR (vilken? ) och hur detta leder till ett immunsvar (vilket? ).

Svarsfo rslag: LPS binder till TLR 4, dimerisering sker, adaptorprotein rekryteras, kinaskaskad initieras som leder till ubiquitinering av Ik. B som frisa tter NFk. B som vandrar in i cellka rnan och leder till transkription av cytokiner som translateras och sekreteras av cellen fo r att stimulera antimikrobiella mekanismer autokrint och parakrint.

Fra ga 7 (3 p) Huden a r ett stort och viktigt organ som utgo r ett skydd mot mikroorganismer i omgivningen pa flera sa tt. Beskriv hudens skyddande barria rfunktioner och de strukturella delar av huden som bidrar till dessa olika barria rfunktioner.

Svarsfo rslag: Mekanisk barria r, innate immunity; Beskriva hudens uppbyggnad som barria r och na mna o versiktligt huden som del i medfo tt immunsvar

Fra ga 8 (4 p) Influensa A, B och C tillho r va ra ofta fo rekommande respiratoriska luftva gsvirus som inga r i virusfamiljen Ortomyxovirus. Spanska sjukan, en pandemi som drabbade ma nskligheten ha rt omkring 1918, a r en av de mest va lka nda sjukdomarna orsakad av ett Influensa A virus. Vilka av fo ljande pa sta enden ro rande Influensa A virus a r sanna respektive falska? (Fo r att fa full poa ng pa varje delfra ga sa ma ste Du korrigera de falska pa sta endena sa att de blir sanna). a) Arvsmassan hos Influensa A virus besta r av plus-stra ngat segmenterat DNA (+DNA).

Svarsfo rslag: Falskt: ska vara= (Arvsmassan hos Influensa A virus besta r av minus-stra ngat segmenterat RNA)

b) Influensavirus a r strukturellt uppbyggd med en ikosaedral nukleokapsid omkring sitt RNA och med ett yttre ho lje som inneha ller dess ho ljeproteiner HA och NA.

Svarsfo rslag: Falskt: ska vara = (Influensavirus a r strukturellt uppbyggt med helikal nukleokapsid- struktur omkring sitt RNA och med ett yttre ho lje som inneha ller dess ho ljeproteiner AH och NA. )

c) Influensavirus huvudsakliga ho ljeproteiner hemagglutinin (HA) och neuropeptidas (NP), avgo r dessa virus tropism och egress. (inbindning till cell-receptor respektive frisa ttning ifra n den infekterade cellen).

Svarsfo rslag: Falskt: ska vara = (Influensavirus huvudsakliga ho ljeproteiner hemagglutinin och neuraminidas, avgo r dessa virustropism och egress. (inbindning till cell-receptor respektive frisa ttning ifra n den infekterade cellen).

d) Influensavirus a r strukturellt uppbyggt med helikal nukleokapsidstruktur omkring sitt segmenterade RNA och med ett yttre ho lje som inneha ller dess ho ljeproteiner HA och NA.

Svarsfo rslag: Sant

• Fra ga 9 (4 p) • Ange vilka av nedansta ende pa sta enden som a r sanna respektive falska. Fo r att fa full poa ng kra vs att de falska pa sta endena korrigeras sa de blir korrekta. Varje korrekt besvarad delfra ga ger 1 p. • Mikroorganismer lever i na ra interaktion med ho gre organismer sa som va xter, djur och ma nniskor. Utan en bakteriell normalflora skulle vi ma nniskor ha sva rt att kunna o verleva. Ett fa tal av alla olika bakterietyper kan vara mycket problematiska och orsaka oss sva ra infektioner. • a) Mikroorganismer kan vara sa va l eukaryota som prokaryota. Alla bakterier a r dock prokaryota, vilket inneba r att de alltid har cellva gg, men saknar mitokondrier.

Svarsfo rslag: Falskt. Mikroorganismer kan vara sa va l eukaryota som prokaryota. Alla bakterier a r dock prokaryota, vilket inneba r att de kan ha cellva gg, men saknar mitokondrier.

b) En bakterie kan leva i na rvaro av syre endast om den a r utrustad med mitokondrier.

Svarsfo rslag: Falskt. En bakterie kan leva i na rvaro av syre endast om den a r utrustad med enzymsystem som kan oskadliggo ra toxiska syreprodukter, t ex fria syreradikaler.

c) Virus a r i regel specialiserade att infektera en specifik typ av celler. Till och med bakterier kan bli infekterade av virus, vilka kallas fo r bakteriofager (=”bakteriea tare”).

Svarsfo rslag: Sant.

d) Alla grupper av bakterier kan delas in i antingen grampositiva eller gramnegativa beroende pa uppbyggnaden av cellva ggen.

Svarsfo rslag: Falskt. De flesta grupper av bakterier som har cellva gg kan delas in i antingen grampositiva eller gramnegativa beroende pa uppbyggnaden av cellva ggen. Det finns dock bakterier som helt saknar cellva gg.

Fra ga 10 (4 p) Na r en infektion etableras i en va vnad kommer immunceller som cirkulerar i blodbanan att kunna hitta platsen fo r infektionen. Beskriv pa ett detaljerat sa tt hur detta ga r till. Anva nd relevanta fackbegrepp i ditt svar. Rita ga rna!

Svarsfo rslag: 1) Rolling (leukocyter knuffas frama t av blodstro mmen samtidigt som de via sialyl-Lewis X binder in till selektiner som uppreglerats pa endotelet), 2) Adhesion (leukocyter binder med ho gre affinitet via integriner till ICAM-molekyler pa endotelet), 3) Diapedesis (leukocyter tra nger sig imellan endotelceller ut i va vnaden), 4) Kemotaxi (leukocyter vandrar mot en gradient av kemokiner och/eller komplementmolekyler med kemotaktisk funktion och/eller mikrobderiverade kemotaktiska molekyler)

Fra ga 11 (5 p) Cytokiner och kemokiner beskrivas som kommunikationssignaler fo r immunfo rsvaret. Vilket/vilka av fo ljande pa sta enden a r sant? Om pa sta endet inte a r sant, va nligen motivera varfo r. a) Vissa cytokiner syntetiseras som pro-cytokiner och klyvs proteolytiskt vid aktivering.

Svarsfo rslag: Sant.

b) Kemokiner a r cytokiner som verkar endokrint.

Svarsfo rslag: Falskt. Kemokiner a r cytokiner som verkar som kemoattraktanter, dvs motila celler som ba r motsvarande kemokinreceptorer kan migrera i en gradient besta ende av det aktuella kemokinet.

c) Enbart immunceller (med hematopoetiskt ursprung) kan utso ndra cytokiner.

Svarsfo rslag: Falskt. Exempelvis epitelceller och endotelceller a r effektiva producenter av cytokiner.

d) TNF-alfa a r ett pro-inflammatoriskt cytokin som utso ndras vid vissa inflammatoriska sjukdomstillsta nd, som da rfo r kan behandlas med antikroppsbaserat biologiskt la kemedel.

Svarsfo rslag: Sant

e) Cytokiner och antimikrobiella peptider a r strukturellt besla ktade och har o verlappande funktion.

Svarsfo rslag: Falskt. Ba da a r polypeptider, men cytokiner verkar som kommunikationssignaler mellan celler som medverkar i immunfo rsvaret och antimikrobiella peptider har direktverkande mikrobicid aktivitet i motsats till cytokiner.

Fra ga 12 (2 p) a) Ge exempel pa ett virus som kan a stadkomma en latent infektion.

Svarsfo rslag: Virus som kan fo rekomma som latenta infektioner a r vanliga inom Herpesvirusfamiljen, Exempelvis Herpes Simplexvirus, Epstein Barrvirus, Varicella Zostervirus.

b) Vad menas med att infektionen a r latent?

Svarsfo rslag: Ett latent virus har sin arvsmassa (DNA) i cellens ka rna utan att producera strukturella virus-proteiner.

Fra ga 13 (2 p) Tva huvudtyper av virusvacciner finns, levande attenuerade vacciner och avdo dade protein/kolhydrat vacciner. Ett utma rkt sa dant vaccin a r barnfo rlamningsvaccinet, Poliovaccin, som finns i a) levande attenuerad form (Sabinvaccin) och som b) formalin-avdo dat vaccin (Salkvaccin). Beskriv kortfattat principerna fo r hur var och en av dessa tva vaccinalternativ tas upp av antigenpresenterande celler och hur de processas fo r att presenteras fo r immunsvarets lymfocyter vid MHCpresentation.

Svarsfo rslag: a) Levande attenuerade vacciner tas upp i antigenpresenterande cellers cytoplasma. Vaccin-protein som produceras tas omhand av immunproteasom-systemet och degraderas till korta peptider. Dessa peptider transporteras till ER via TAP-systemet och binds till MHC klass I molekyler. Dessa transporteras till APC: ns yta och presenteras fo r CD 8+ T celler. b) Avdo dade vaccinprotein tas upp av antigen-presenterande celler via endocytos. Dedegraderas i endosomen med hja lp av Cathepsinsystemet till korta peptidfragment som sedan binds upp av MHC klass II molekyler. Dessa presenteras sedan pa ytan av APC: n till CD 4+ Thja lparceller.

Fra ga 14 (5 p) Prokaryota mikroorganismer finns i en mycket stor ma ngfald i va r miljo och har fo rma gan att anpassa sig och ta tillvara i stort sett alla ta nkbara ekologiska nischer. Detta inkluderar ocksa ma nniskokroppen, da r ma nga av bakterierna a r nyttiga fo r oss. Ange vilka av nedansta ende pa sta enden som a r sanna respektive falska. Fo r att fa full poa ng pa varje delfra ga kra vs att de falska pa sta endena korrigeras sa de blir korrekta. Varje korrekt fullsta ndigt besvarad delfra ga ger 1 p. a) Eftersom den bakteriella cellen i de allra flesta fallen a r haploid, kommer mutationer i genomet ofta att snabbt fa genomslag i bakteriepopulationen.

Svarsfo rslag: Sant. Eftersom den bakteriella cellen i de allra flesta fallen a r haploid, kommer mutationer i genomet ofta att snabbt fa genomslag i bakteriepopulationen.

b) Generationstiden hos en viss bakteriestam a r konstant, dvs oberoende av yttre faktorer som temperatur och p. H.

Svarsfo rslag: Falskt. Generationstiden hos en viss bakteriestam a r beroende av yttre faktorer som temperatur, na ringstillga ng ochp. H.

c) Psykrofila bakterier kan la tt konkurreras ut av mesofila bakterier vid normal kroppstemperatur, eftersom de psykrofila bakterierna har tillva xtoptimum vid ho gre temperatur a n de mesofila.

Svarsfo rslag: Falskt. Psykrofila bakterier kan la tt konkurreras ut av mesofila bakterier vid normal kroppstemperatur, eftersom de mesofila bakterierna har tillva xtoptimum vid ho gre temperatur a n de psykrofila.

d) Antalet bakterieceller i en kultur kan besta mmas med levande ra kning (”viablecount”) eller med densitets (turbiditets)-ma tningar. Dessa tva metoder a r helt likva rdiga och ma ter ba da tva det totala antalet bakterieceller i kulturen.

Svarsfo rslag: Falskt. Antalet bakterieceller i en kultur kan besta mmas med levande ra kning (”viable count”)ellermeddensitets(turbiditets)ma tningar. Levandera kningma ter, somnamnetanger endast antalet bakterier som kan dela sig, medan densitetsma tningar ger ett ma tt pa det totala antalet bakterier (inkl do da och do ende bakterier).

e) Transformation, transduktion och rekombination hos bakterier a r tre olika sa tt, som fra mmande DNA kan tas upp pa. Fo r att det fra mmande DNA: t sedan ska kunna uttryckas, kra vs att det integreras i plasmid eller genom hos den mottagande bakterien.

Svarsfo rslag: Falskt. Transformation, transduktion och konjugation hos bakterier a r tre olika sa tt som fra mmande DNA kan tas upp pa. Fo r att det fra mmande DNA: t sedan ska kunna uttryckas, kra vs att det integreras i plasmid eller genom hos den mottagande bakterien.

Mikroorganismer lever i na ra interaktion med ho gre organismer sa som va xter, djur och ma nniskor. Utan en bakteriell normalflora skulle vi ma nniskor ha sva rt att kunna o verleva. Ett fa tal av alla olika bakterietyper kan vara mycket problematiska och orsaka oss sva ra infektioner. Fra ga 5 (4 p) Ange vilka av nedansta ende pa sta enden som a r sanna respektive falska. Fo r att fa full poa ng kra vs att de falska pa sta endena korrigeras sa de blir korrekta. Varje korrekt besvarad delfra ga ger 1 p. a) Mikroorganismer kan vara sa va l eukaryota som prokaryota. Alla bakterier a r dock prokaryota, vilket inneba r att de alltid har cellva gg, men saknar mitokondrier.

Svarsfo rslag: Falskt. Mikroorganismer kan vara sa va l eukaryota som prokaryota. Alla bakterier a r dock prokaryota, vilket inneba r att de kan ha cellva gg, men saknar mitokondrier.

b) En bakterie kan leva i na rvaro av syre endast om den a r utrustad med mitokondrier.

Svarsfo rslag: Falskt. En bakterie kan leva i na rvaro av syre endast om den a r utrustad med enzymsystem som kan oskadliggo ra toxiska syreprodukter, t ex fria syreradikaler.

c) Det finns virus, specialiserade att infektera de flesta olika typer av celler, t o m bakterier kan bli infekterade av virus, vilka kallas fo r bakteriofager (=”bakteriea tare”).

Svarsfo rslag: Sant. Det finns virus, specialiserade att infektera de flesta olika typer av celler, t o m bakterier kan bli infekterade av virus, vilka kallas fo r bakteriofager (=”bakteriea tare”).

d) Alla grupper av bakterier kan delas in i antingen grampositiva eller gramnegativa beroende pa uppbyggnaden av cellva ggen.

Svarsfo rslag: Falskt. De flesta grupper av bakterier kan delas in i antingen grampositiva eller gramnegativa beroende pa uppbyggnaden av cellva ggen. Bakterier som saknar cellva gg kan dock ej delas in pa detta vis. Det finns a ven vissa gramvariabla bakterier.

Fra ga 6 (3 p) Den Langerhanska cellen har en viktig funktion i huden och a r ocksa involverad i flera hudsjukdomar. a) Beskriv utseende och lokalisation av den Langerhanska cellen. (1 p)

Svarsfo rslag: Den Langerhanska cellen a r en antigenpresenterande dendritisk cell, med la nga dendriter som bildar ett na tverk i mellersta epidermis.

b) Beskriv funktionen fo r den Langerhanska cellen. (2 p)

Svarsfo rslag: Den Langerhanska cellen fa ngar upp och bearbetar a mnen/molekyler som penetrerat igenom hornlagret och presenterar dessa fo r immunsystemet. Stimulerade Langerhans celler la mnar epidermis och vandrar i lymfka rlen till den lokala lymfko rteln.

Fra ga 7 (3 p) Cytotoxicitet inneba r att vissa immunceller do dar andra celler, till exempel virusinfekterade celler. a) Vilka a r de tva viktigaste cytotoxiska cellerna i va rt immunfo rsvar mot virusinfekterade celler? (1 p)

Svarsfo rslag: Cytotoxiska CD 8 T-celler och NK-celler.

b) Hur kan de cytotoxiska cellerna veta att en cell a r virusinfekterad och ska angripas? (2 p)

Svarsfo rslag: CD 8 -celler har en T-cellsreceptor som ka nner igen en virus -peptid presenterad pa ma lcellens HLA klass I. NK-celler angriper ma lceller som har minskat uttryck av HLA klass I, eftersom den ha mmande signalen fra n HLA da minskas.

Fra ga 8 (4 p) Nyutexaminerade la karen fra n la karutbildningen i Linko ping, Lena Andersson, som hoppat in som vikarierande distriktsla kare vid Ska ggetorps VC uppta cker att hon hamnat mitt upp i influensasa songen 2016/2017. Fo r att pigga upp sina kunskaper sa la ser hon pa ECDC: s hemsida att a rets dominerande influensastam a r Influensa/H 3 N 2, som dessutom inga r i a rets sa songsinfluensavaccin mot denna respiratoriska infektion. Lena fa r genast vid fo rsta patientkontakten fra gor om influensavaccination, du kanske hja lpa henne att svara pa fra gor om hur vaccinationsimmunitet utvecklas eftersom du nyligen la st pa om detta fo rfarande? Beskriv kortfattat de a tta generella stegen i hur virus-infektion och replikation ga r till, pa cellniva.

Svarsfo rslag: 1. Adsorption, 2. Penetration 3. Avkla dning, 4. Transkription, 5. Translation, 6: Proliferation av arvsmassan, 7. Uppbyggnad och sammansa ttning (Assembly), 8. Frisa ttning (Egress).

Fra ga 7 (4 p) NK-celler och cytotoxiska T-celler (Engelska "cytolytic T cell", CTL) har cytotoxisk fo rma ga. a) Definiera begreppet cytotoxicitet och fo rklara varfo r cytotoxicitet beho vs i immunfo rsvaret. (1 p)

Svarsfo rslag: Inneba r att andra celler do das, vilket beho vs fo r att eliminera intra-cellula ra mikroorganismer som virus, och a ven tumo rceller kan angripas.

b) Hur vet NK-celler respektive cytotoxiska T-celler vilka celler de ska angripa? (3 p)

Svarsfo rslag: NK-celler angriper celler med minskat uttryck av MHC (=HLA) klass I, som normalt ger en ha mmande signal till NK-cellen via receptorer (KIR). A ven kraftiga aktiverande signaler (alarmsignaler) kan aktivera NK-celler. Cytotoxiska T-cellers T-cellreceptor (TCR) ka nner igen viruspeptider (eller andra fra mmande peptider) presenterade pa MHC (=HLA) klass I.

Fra ga 8 (4 p) Vad betyder begreppen a) passiv respektive b) aktiv immunisering? Ge exempel pa na r dessa tva typer av immunisering anva nds/fo rekommer.

Svarsfo rslag: a) passiv immunisering inneba r att man tillfo r immunglobuliner till en person i regel fo r att a stadkomma immunitet mot infektion eller toxin, i regel via injektion eller via transfusion. Mortill- barn o verfo rda immunglobuliner fungerar ocksa som passiv immunisering exempelvis vid amning, eller via placenta o verfo rt Ig. G fra n mor-till-barn. Immunologiskt minne utvecklas i regel inte. b) aktiv immunisering inneba r att man exempelvis genom vaccination aktiverar en individs adaptiva immunsystem till att utveckla ett immunsvar mot vaccinets antigen. Avsikten a r att individen ska utveckla immunitet mot antigenet/mikroorganismen /patogenen samt att adaptivt immunologiskt T- /B-cells minne utvecklas. Goda exempel pa dessa aktiva immuniseringar finner man till exempel i barnvaccinationsprogrammen mot bland annat ma sslingvirus, poliovirus och stelkramp/difteri.

Fra ga 9 (2 p) Keratinocyterna i huden inneha ller proteinet keratin. Beskriv tva viktiga funktioner hos keratin.

Svarsfo rslag: Mekanisk funktion: –O kar cellens mo jlighet att motsta trauma genom att interagera med adhesionscomplex (desmosome, hemidesmosomer), actin och microtubuli Icke mekanisk funktion: – Deltar i distribuering av melanosomer och andra organeller i keratinocyten – Deltar i kontrollen av keratinocytproliferation

Fra ga 10 (3 p) Inom mikrobiologin utgo r bakterierna en mycket viktig och central grupp. Man ska dock komma iha g att mikroorganismer innefattar sa ma nga flera grupper a n enbart bakterier. Inom den medicinska mikrobiologin brukar det ofta fokuseras pa sjukdomsframkallande bakterier, men det stora flertalet bakteriearter a r dock antingen direkt eller indirekt nyttiga fo r oss eller sa pa verkas vi inte av dem. Ange vilka av nedansta ende pa sta enden som a r sanna, respektive falska. Fo r att fa full poa ng kra vs att de falska pa sta endena korrigeras sa de blir korrekta. Varje helt korrekt besvarad delfra ga ger 1 p, dvs totalt maximalt 3 p. a) Grampositiva bakterier a r mer ka nsliga fo r ho ga temperaturer och uttorkning a n gramnegativa bakterier, eftersom de grampositiva bakterierna har la ngre korsla nkningskedjor i peptidoglykanen och fa r da rigenom en glesare och ”luftigare” struktur i sin cellva gg.

Svarsfo rslag: a) Falskt. Grampositiva bakterier a r normalt mer ta liga fo r ho ga temperaturer och uttorkning a n gramnegativa bakterier, eftersom de grampositiva bakterierna har flera lager kolhydrater i sin cellva gg och saknar yttermembran.

b) Bakterier a r fo r sin o verlevnad beroende av att alltid ha god tillga ng pa na ring, eftersom de alltid ma ste tillva xa, och inte har mo jlighet att o verga till vilostadium eller lagra upp energi.

Svarsfo rslag: b) Falskt. De flesta bakteriegrupper kan ga in i olika former av vilstadier, da energifo rbrukningen reduceras avseva rt. Vissa bakterier kan dessutom bilda endosporer. Ett sa tt att laga energi a r ocksa i form av energirika fo reningar, som t ex i glykokalyx eller i inklusionskroppar.

c) Man brukar tala om tre principiellt olika va gar fo r DNA-o verfo ring hos bakterier. Via alla tre kra vs alltid att det etableras en cellkontakt mellan tva bakterier. I och med detta kommer alltid tva hela genom, ett fra n vardera cellen, att fa mo jlighet till homolog rekombination.

Svarsfo rslag: c) Falskt. Man brukar tala om tre principiellt olika va gar fo r DNAo verfo ring hos bakterier. Via en av dem, konjugation, kra vs att det etableras en cell-cellkontakt mellan tva bakterier, vilket sker med hja lp av konjugationspilus. Det a r mycket ovanligt hos bakterier att hela genom fo rs o ver. Fo r stabilisering av det fra mmande DNA: t kra vs att det integreras i den mottagande bakteriens genom.

Fra ga 11 (2 p) Popula rvetenskapligt kallar man en typ av immunceller fo r a tarceller. Vad kallas dessa celler pa fackspra k? Beskriv cellernas funktion och hur det ga r till na r dessa celler "a ter".

Svarsfo rslag: Fagocyter, inkl makrofager och neutrofiler, har till uppgift att fagocytera, dvs uppsluka invaderande bakterier. Fagocytosprocessen regleras av receptorer som triggar omlagring av cytoskelett sa att cellmembranet kan omsluta bakterien. Inne i cellen sker s. k. fagosommognad da vakuolen med bakterien fusionerar med lysosomer fo r att bilda en fagolysosom, inuti viken bakterien bryts ned med hja lp av proteaser, radikalbildning och surt p. H.

Fra ga 4 (4 p) Dendritiska cellers interaktion med naiva T-hjälparceller påverkar hur T -hjälparcellerna differentieras. Dendritiska celler från mesenteriska lymfkörtlar i tarmen inducerar en särskild fenotyp hos Thjälparcellerna (Th), jämfört med dendritiska celler från andra lymfkörtlar. Beskriv denna Th-fenotyp och förklara även på molekylär nivå hur denna fenotyp induceras.

Svarsfo rslag: För att undvika kraftiga proinflammatoriska svar vid den ömtåliga tarmslemhinnan som normalt exponeras för främmande antigen från födoämnen och vår normalflora dominerar i normalfallet regulatoriska T-celler (Treg). Dendritiska celler i mesenteriska lymfkörtlar uttrycker enzymet RALDH, som kan omvandla vitamin A till retinolsyra, vilket gynnar uppkomst av Treg inducerar Ig. Aproduktion från B-celler via utsöndring av de anti-inflammatoriska cytokinerna TGFbeta och IL-10. Retinolsyra uppreglar även a 4 b 7 och CCR 9 på Th-cellerna, viktiga ”adresslappar" för att ”homa” till slemhinnorna.

Fra ga 5 (2 p) Förklara de centrala processer som sker i sekundära lymfoida organ för B-celler från att de stöter på ett antigen till att de kan lämna i form av plasmablaster/plasmaceller minnes B-celler.

Svarsfo rslag: B-cellen tar upp antigen i B-cellsfollikeln (eller primära/lymfoida follikeln) och vandrar mot T-cellszonen för att interagera med T-celler som stött på samma antigen i T-cellszonen. Bcellen vandrar sedan tillbaka in i B-cellsfollikeln där den prolifererar och genomgår somatisk hypermutation och isotypswitch (isotypswitch kan också ske vid den intiala T-cellsinteraktionen i Tcellszonen). Det sker sedan en selektion av de B-celler med högst affinitet för antigenet och detta avgörs genom en selektionsprocess där B-cellerna interagerar med f. DC och f. TH-celler i germinalcentrat (light zone för att vara exakt men så noga är det inte).

Fra ga 6 (3 p) Herpesgruppens virus består av åtta virusfamiljer som kan infektera oss människor. Vilka av följande påståenden rörande herpesvirus är korrekta/sanna respektive falska? (För full poäng ska du dessutom korrigera de felaktiga påståendena så att de blir sanna/korrekta. (1 p för varje korrekt svar) a) Herpesvirus arvsmassa består av plus-strängat segmenterat RNA (+ss. RNA).

Svarsfo rslag: a) Falskt. Herpesvirus arvsmassa består av linjärt dubbelsträngat DNA (ds. DNA).

Fra ga 6 (3 p) b) Herpesvirus ger i första hand akut infektion.

Svarsfo rslag: b) Falskt. Herpesvirus ger initialt en akut (ofta asymtomatisk) infektion som i regel övergår i en kronisk/latent infektion.

Fra ga 6 (3 p) c) Herpesviruspartikeln är strukturellt uppbyggd av helikal kapsid som är omgiven av ett tegument och ett yttre hölje.

Svarsfo rslag: c) Falskt. Herpesviruspartikeln är strukturellt uppbyggd av ikosaedral kapsid som är omgiven av ett tegument och ett yttre hölje.

Fra ga 7 (4 p) Varje år erbjuds man i Sverige influensavaccination kostnadsfritt om man är 65 år eller äldre. Dessutom finns ett barnvaccinationsprogram som erbjuds alla barn via barnhälsovården. Inom dessa vaccinationsprogram så finns det olika huvudtyper av vacciner att välja ibland. a) Beskriv den immunbiologiska principen för hur ett vaccin uppväcker eller inducerar ett långvarigt immunsvar mot vaccinantigenet. (3 p)

Svarsfo rslag: a) Vaccinupptag i antigen-presenterande celler, antigen processning till MHC klass II (och eventuellt MHC klass I) med CD 4+ T cell (ev CD 8 + T cell) immunaktivering och minnescellutveckling. Bcellsimmunaktivering och minnes-B cellutveckling.

Fra ga 7 (4 p) b) Till vilken huvudtyp eller klass av vaccin tillhör mässlingvaccinet? (1 p)

Svarsfo rslag: b) Levande attenuerade/försvagade helvirusvaccin.