Tarmsmitta och Urinvgsinfektion Camilla Artinger Hygiensjukskterska Smittmnen frn

Tarmsmitta och Urinvägsinfektion Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Smittämnen från tarmen Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia Antibiotikaresistenta tarmbakterier VRE, ESBL Clostridium difficile EHEC Hepatit A Rotavirus Calicivirus (Noro + Sapo) Cryptosporidier, Giardia Hygienombudsutbildning HSF 2017

Anmälnings- och smittspårningsplikt • Salmonella – 3000 fall/år 75% utlandssmitta, smittdos hög 100 000, dödsfall förekommer • Shigella – 400 fall/år utlandssmitta, smittdos låg 10 -100, dödsfall förekommer (toxinbildande) • Campylobacter – 10 000 fall 50% utlandssmitta, smittdos låg • Yersinia – 600 fall/år, barn, smittdos okänd • EHEC – 500 fall/år 50% inhemsk smitta, dödsfall förekommer (HUS) • Buksmärtor/feber/diarré (blod & slem)/kräkningar/ Y huvudvärk o utslag • Bärarskap 3 -6 veckor till månader/år • Odling faeces, serologi • Smittskyddsblad Hygienombudsutbildning HSF 2017

Campylobacter i Sverige Hygienombudsutbildning HSF 2017

Hepatit A • • • Människa, miljö (stabil i vatten) Feber, illamående, kräkning, trötthet, gul hud Dödlighet låg Smittsam 4 veckor (livslång immunitet) Vaccin finns (2 doser=20 år), gammaglobulin Anmälningsplikt • Kliniskt + serologi Hygienombudsutbildning HSF 2017

Rotavirus • • • Barn i förskoleålder (6 -24 mån) Diarré, stora vätskeförluster, feber Låg smittdos 20 -100 (1 g faeces = 1000 000 000) Relativt kort varaktighet (3 -8 dygn) Dödsfall i Sverige ovanligt Vaccin finns sedan 2006 • 2 -3 skedar avföring (rör utan tillsats) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Calicivirus - vinterkräk • • Människa, djur, miljö Noro I – vatten/livsmedel, förskolor/skolor Noro II – vård (högre virusmängd, mer kräkningar) Låg smittdos 10 -100 (1 drp = 100 000) Patient - personal (20% immunitet) Kort varaktighet (1 -7 dygn, kroniska bärare) Dödsfall Tålig – värme, kemikalier, syra • 2 -3 skedar avföring (rör utan tillsats) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Smittväg från tarm till mun Händer Livsmedel Förorenade ytor Vatten Tvättat händerna ? Hygienombudsutbildning HSF 2017

Smittsam magsjuka? • Bakom symtom kan finnas mycket (läkarbedömning) • Agera på symtom – inte på provsvar! • Negativt provsvar innebär inte nödvändigtvis att det inte smittar! Hygienombudsutbildning HSF 2017

Patient på mottagningen • Söker med symtom – ta in på rum, avdela toalett • Insjuknar på mottagningen – ta in på rum, avdela toalett, ”sanera” • Basal hygien + munskydd • Tvål och vatten + handdesinfektion • Virkon, Klorin, Alkohol m tensider • Informera städpersonal Hygienombudsutbildning HSF 2017

Personal på mottagningen • Vårdat barn, anhörig med magsjuka – jobba OK! • Insjuknar på mottagningen – gå hem! • I tjänst tidigast 24 timmar efter symtomfrihet • Bakteriell magsjuka – behandlande läkares anvisningar • Kontakta vårdhygien om flera insjuknar! Hygienombudsutbildning HSF 2017

Urinvägsinfektion – en vanlig VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Hygienombudsutbildning HSF 2017

Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården Kvinnor drabbas mest (unga/efter klimakteriet) Hälften av alla kvinnor har minst en UVI under sitt liv 10% av kvinnor >18 år behandlas minst en gång/år 30 -40% får ytterligare en/flera infektioner under följande år 60% av alla antibiotikabehandlingar på särskilda boenden (insatt på misstanke om UVI) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Urinvägsinfektion Akut cystit är oftast ofarlig 30% är vanligen symtomfria utan behandling Antibiotika ges främst för att förkorta tid med symtom Starkt doftande urin och ospecifika symtom (trött, förvirring, oro, nedsatt aptit) hos äldre ska ej behandlas Hygienombudsutbildning HSF 2017

Vanliga bakterier vid UVI Urinvägsinfektion (spontan) Urinvägsinfektion (KAD, VUVI) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Vårdrelaterad urinvägsinfektion VUVI Urin är normalt steril – men inte urinröret VUVI = infektion som patienten fått i samband med kateterbehandling eller sjukhusvistelse Urinkateter orsak till infektion (80%) Hur länge KAD sitter + hanteringen är avgörande 5% ökad risk för VUVI/dygn med KAD Förlänger vårdtiden (5 dygn), resistensutveckling, ökad dödlighet (geriatrik) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Alternativ till katetrisering Hjälp till toaletten Inkontinensskydd (män + kvinnor) Uridom (män) Intermittent katetrisering (RIK) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Katetrisering – ren/steril rutin Val av metod – läkarordination Dokumentation i journal Utbildad och praktiskt kunnig Noggrann nedre toalett Basal hygien + aseptik Urinkatetern ska alltid vara steril (aseptik) Instruktionsfilm i Vårdhandboken. se Hygienombudsutbildning HSF 2017

Förebygg VUVI vid urinkateter Regelbunden utvärdering Suprapubiskt dränage Lämpligt katetermaterial (plast, latex, silikon) Lämplig storlek (tunn) Tömbar uppsamlingspåse (7 -10 dagar) Hygienombudsutbildning HSF 2017

Rätt diagnostik och behandling Information till patient, anhöriga, personal Urinstickor på rätt indikation Urinodling – vad kan gå fel? Morgonurin, mittstråle, rätt kärl, provtagningsinstruktioner, förvaring/transport innan analys Hygienombudsutbildning HSF 2017

Provtagning från KAD Morgonurin/avstängd KAD minst 30 min Desinfektera katetern och punktera nedanför förgrening med spruta (silikon kan inte punkteras) Urinodling vid katetrisering – välj bedövningsgel utan Klorhexidin, låt lite urin rinna ut innan urin samlas i provrör Provtagning från silikonkateter – byt till ny tömningsbar uppsamlingspåse, stäng av KAD minst 30 min. Desinfektera ventilen och samla urin i mugg (ange metod på remiss) ”Efter ca 10 dagar finns bakterier i urinen hos alla med KAD!” Hygienombudsutbildning HSF 2017