Talang Vem r talang Definition av begreppet talang

Talang Vem är talang?

Definition av begreppet talang Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning • Definitionen följs av ett klarläggande av två viktiga omständigheter: • Målinriktad träning och andra former för att skaffa sig expertkunskap är en nödvändig förutsättning. Det är inte möjligt att med enbart medfödda egenskaper bli internationell toppidrottare. • Egenskaper som kognitiva förmågor, motivation, personlighetsdrag, fysisk storlek, fysisk träningsbarhet. De medfödda egenskaperna ska alltså endast medverka till att förbättra prestationer inom idrottsgrenen.

I vilken ålder ska vi börja använda ordet talang? • Forskarna och de bästa tränarna på seniornivå är överens. • Talang är något extrem ”ovanligt”, ”onormalt” och sällsynt. Så få är de. Majoriteten av era löpare är inte talanger. • När puberteten är i sin slutfas kan vi börja se vad som komma skall… • Bara för att jag har börjat tidigt med sporten och ligger före de andra betyder det inte att jag behåller försprånget resten av livet. • Det finns inget recept! Då hade alla redan bakat och ätit upp tårtan.

Talanger inom samma idrott kan vara mycket olika… Endimensionella modeller som finns inom många idrotter för att välja ut talanger inte har möjlighet att identifiera de verkliga talangerna 165 cm vs. 213 cm

• Kan vi identifiera talanger? • 40 kg eller 40 cm skillnad mellan två som går i samma klass. • Utgångspunkten är att ha ett helhetsperspektiv på löparen, en människa som ska stöttas i sin personliga utveckling. • Juan Carlos Navarro var en tjurskalle!

Talangidentifikation • Hur kan du se att någon är talang? • ”Experterna” kunde det inte!

S = ANT + F + M + BMA + C 1 + T + C 2 + S + O + C 3 + E S = Success in playing basketball ANT = Anthropometical characteristics of a basketball player F = Functional abilities M = Motor abilities BMA = Specific basketball-motor abilities C 1 = Cognitive abilities T = Tactical thinking of player C 2 = Cognitive dimensions (personalities) S = Social characterics O = Other factors C 3 = Coach E = error (mistake) in prognosis

Faktorer som påverkar • Antropometriska faktorer: stor fördel om basketspelare är långa. I redskaps gymnastik gäller det motsatta. Orientering? • Fysiologiska faktorer: syreupptagning, uthållighet, styrka, snabbhet och träningsbarhet har stor betydelse (Pau Gasol gick från 11: e till 8: e till 6: e till 1: a på fyra år!). Orientering? • Motoriska faktorer: Basketspelare måste kunna uppfatta och förutsäga hur en boll beter sig när den träffar golvet, så att spelaren kan handla rörelsemässigt optimalt

Faktorer som påverkar • Psykologiska faktorer: svår att mäta men det är i slutändan de psykologiska egenskaperna och färdigheterna som är viktigast. • Motivation och strategi för lärande viktigt • Hög motivation och viljan att träna för att uppnå sina tydliga målsättningar kunna visualisera och ha en realistisk förmåga att bedöma sig själv • Inre dialog, emotionell kontroll, begränsat negativt tänkande och avslappning har betydelse • Sociologiska faktorer: träningsmiljö, familjebakgrund, utbildning, stödapparat, tränare och ekonomi

Antropometriska krav 15 åriga tjejer Pos 1 2 3 4 5 ESP(1) 179 cm 176 cm 177 cm 186 cm 194 cm ITA(2) FRA(3) SWE(4) 160 cm 163 cm 162 cm 175 cm 178 cm 176 cm 184 cm 182 cm 184 cm 186 cm 192 cm 193 cm 191 cm

Viktigaste fysiska förmågorna i basketboll • Koordination • Snabbhetsuthållighet • Styrkeuthållighet • Explosiv styrka • Balans • Flexibilitet • Agility • Anaerob uthållighet • Aerob kapacitet

Kan alla bli bra? • If every basketball player worked as hard as me, I would be out of a job” - Steve Nash

Hur vet vi vem som kommer att bli en stjärna? • Carl och Jocke började sent men är i dag de mest intressanta spelarna i det svenska landslaget. • De började spela basket vid 17 -18 års ålder. • Tvillingarna Eldebrink fick i tidigt stadie med sig en riktigt träningskultur.

Talangutveckling • Det finns inga genvägar • Talangutveckling tar tid och resultaten kommer först efter många års systematisk träning under gott ledarskap • Att fokusera på kortsiktiga och snabba framgångar är inte förenligt med optimal talangutveckling • Kunskapen om en spelares förutsättningar för att nå toppen ska förvaltas med omsorg

Forskning • Forskning har visat att arv och miljö hör ihop • Finns inget recept på hur en tränare kan identifiera en talang, det vill säga vilka som blir toppidrottare. ”Den stora talangen Zvonko slutade medans Knubbe blev mycket framgångsrik tränare. ” • Talangidentifikation och talangutveckling måste kombineras för att nå framgång med båda.

(1)Hur tidigt man börjar specialiseringen på en idrott och (2)när på året man är född. Idrotten söker talang, men finner fysisk mognad. Blanda inte ihop talangidentifikation och fysisk mognad Större problem om urvalsprocessen börjar vid puberteten, en ålder där de fysiska förutsättningarna mellan personer varierar stort. Elitkarriärlängden är 11, 5 år. Aktiv i en förening i ca 6 år. Toppning, utslagning, föräldrapress och hårt uppskruvad resultats- och prestationshets uppstår när barns och ungdomars idrottande utformats med den seniora vuxenidrotten som förebild. Resultaten blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat leken och spontaniteten.

Lär vi löparna ta ansvar för sin egen utveckling?

Att finna talanger • Två dominerande modeller: Pyramidmodellen och den uppsökande modellen • Pyramidmodellen: Botten av pyramiden består av barn i föreningarna. De barn som utmärker sig får träna med andra talanger och beroende på talang och ekonomiska förutsättningar får de möjlighet att utvecklas. Denna modell var dominerande under 60 -talet och används fortfarande. • Uppsökande modellen: Genom skolsystemet eller tips undersöker barns potential att kunna prestera. Antropometriska och fysiologiska tester utförs men även psykologiska tester utförs. Denna modell används i Kina, Australien, USA och sydeuropa.

Utveckling av talanger • Många sätt att nå framgång trots olika sätt • Gemensamma drag för att nå framgång är mycket träning och intensivt med att uppnå sin höga nivå • I förpuberteten (6 -12 år) är det t ex viktigt att syssla med många olika idrotter • Träningen ska vara en form av målinriktad led, som i huvudsak går ut på att förbättra motoriken • Tränaren ska vara inspirerande och socialt lagd, medan föräldrarna ska uppmuntra och berömma barnen • Träningen ska långsamt göras mer och mer målinriktad och mer rörelsemässigt utmanande

Utveckling av talanger • I puberteten(12 -15 år) ska träningen fortfarande vara utmanande och rolig • Ungdomar slutar p g a att det inte var utvecklande och roligt • Det är viktigt att tränaren är välkvalificerad, har goda fackkunskaper och vägar ställa krav • Många ungdomar känner sig mycket kompetenta under puberteten och det är därför viktigt de förstår det hårda arbete som krävs • Tävla med och mot andra på samma nivå för att själva upptäcka vad de kan bli bättre på

Utveckling av talanger • I efterpuberteten(15 -18 år) specialiserar ungdomarna sig på en enda idrott och då krävs många träningstimmar • Tränaren ska i denna fas helst vara respekterad och ha status samt vara känslomässigt engagerad i sina ungdomar • Den fysiska delen av träningen tar nu mycket tid och tävlingar blir en synnerligen viktig del av den fortsatta utvecklingen

Problemställningar och fallgropar • Talangidentifikation kan vara en synnerligen vansklig uppgift. Många av de medfödda förmågorna är sådana som man inte kan upptäcka förrän sent i livet • Det är faktiskt nästan omöjligt att redan i 10 -årsåldern identifiera de, som senare blir idrottsstjärnor • Slutsats: Bästa sättet att rekrytera talanger skulle vara att ta med alla, som visar vilja och inre motivation att träna mycket, eftersom idrottsforskare och elittränare är eniga om, att det krävs upp till 10 års intensiv träning för att komma till världstoppen. En resurskrävande modell som är omöjlig att genomföra i praktiken

Psykisk och social utveckling • Viktigt att talangerna trivs för det har inflytande på prestationen • En talang har en övervägande positiv självuppfattning och god självtillit • Kompetens att planera och organisera vardagen samt att arbeta med målinriktade processer, 168 timmar/vecka. • Undersökningar visar att relationen till tränare som dominerar, inte förstår spelarens behov och dessutom skäller ut dem, kan medföra rädsla, stress, lågt självvärde och att de slutar med prestationsidrott

Inre och yttre motivation • Inre motivation innebär att motivationen kommer inifrån utövaren själv, lust, glädje, meningsfullhet och kompetens. Denna motivation är den starkaste för den skapar intresse för idrotten i sig själv. • Yttre motivation betyder att motivationen kommer utifrån, t ex från den omgivande miljön i from av bekräftelse eller belöning. Miljöns positiva eller negativa förstärkningar motiverar alltså idrottaren • Man ska inte se det som antingen eller utan det kan vara en kombination av de båda

Inre och yttre motivation • För barn i förpuberteten har det visat sig att inre motivationsfaktorer är viktigare än yttre • Barn som hela tiden sitter på bänken utvecklas inte i samma grad när det gäller känslan av kompetens eller positiv självuppfattning • Tränaren ska motivera och skapa ramar för att alla barn ska få möjlighet att visa upp sin aktuella kompetens • Feedback till spelarna ska vara positiv men också kritisk och konstruktiv

Tränaren • Har mycket stor betydelse för talangernas trivsel • Tränarens inverka är bland annat beroende av sakkunskap och personlighet. Idrottarna förväntar sig att tränaren är duktig och kan hjälpa dem framåt. • Viktigt att tränaren är en människa, som de har tillit till. • En tillitsfull relation skapar möjlighet för en konstruktiv dialog mellan talangerna och tränaren. • Talangerna måste känna sig trygga och säkra vilket utvecklar deras självvärde

Tränaren • Central figur för utövaren, både som människa och som idrottare. • Om tränaren inte orkar med den uppgiften blir konsekvensen ofta att talangen väljer bort idrotten • Studier visar att tränaren som person och tränarens sätt att sköta träningen är en mycket viktig orsak till att unga talanger slutar. • Tränaren bör ha en god relation med spelarens föräldrar

Motiverande talangutbildning 5 goda råd 1. Motivationen beror på vilka som är på träningen, tränarens inställning, och beteende och vad som ska göras på träningen 2. Barn och ungdomar har fler olika motiv för att idrotta. Förståelse för varför de spelar är viktigt. 3. Skapa förändringar i miljön för att främja motivationen genom att skapa utmaningar för gruppen och individen 4. Tränaren påverkar spelarens motivation och är därför den viktigaste personen i spelarens vardag 5. Använd konkreta handlingar i positiv, utvecklingsstödjande form för att förändra oönskade beteende hos spelaren.

Tre frågor att ställa sig som tränare • Vilka motiv har utövaren för att komma till träning? • Vad är det jag gör när träningsmiljön är motiverande? • Hur löser jag konflikter på ett bra sätt?

Hur mycket träning krävs? • Prestationer på internationell toppnivå kräver minst 10 000 timmars intensiv träning • Dokumenterat att de flesta idrottare på hög internationell nivå har tränat minst åtta till tolv år innan de kunnat hävda sig • En spelare ska träna i genomsnitt tre timmar om dagen i tio år innan han eller hon kan förvänta sig att lyckas på internationell nivå. Detta är ett genomsnitt vilket betyder att du tränar mindre när du är ung och mer när du är äldre • Genom realistiska delmål kommer motivationen att bibehållas • En noga upplagd tränings-, tävlings- och återhämtningsplan säkrar en optimal talangutveckling

Hur ska man träna? • Det viktigaste är att slå fast att det inte finns någon metod eller arbetsform som alltid passar • Idrotten befinner sig i konstant utveckling och måste därför anpassas och utvecklas • När ska man börja med specialisering av sin idrott? • Två modeller, en som kräver tidig specialisering och en annan för idrotter där tidig specialisering inte är nödvändig eller önskvärd

Modeller för talangutveckling Sen specialisering 1. Träna grundläggande rörelser 2. Lära sig att träna 3. Träna för att kunna träna 4. Träna för att tävla 5. Träna för att vinna 6. Dra sig tillbaka Tidig specialisering 1. Träna för att kunna träna 2. Träna för att tävla 3. Träna för att vinna 4. Dra sig tillbaka

Optimal träningsålder – grunden för modellen • Om idrottare börjar specialisera sig tidigt i idrotter, där det inte behövs, kan detta medverka till att en del känner sig utbrända, väljer bort idrotten eller blir skadade • Teknik, taktik, fysik och psyke Grundläggande områdena i idrott • Teknisk träning är även fysisk träning, taktisk träning är också mental träning • När under sin uppväxt ska en spelare träna ett visst område?

Optimal träningsålder – grunden för modellen • Finns inget generellt svar på den frågan. Olika från idrott till idrott och från individ till individ • När det gäller långsiktig träningsplanering är det intressant att titta på när det är fördelaktigast att träna vart och etta av de fyra områdena teknik, taktik, fysik och psyke. • Utveckling av grundläggande färdigheter ska gå före utveckling av basketspecifika färdigheter under perioden före puberteten

Se till att så många som möjligt är med så länge som möjligt • Skapa kärlek till sporten. Passionen är mycket viktig! • Majoriteten av era löpare når eliten. • Kanske inte en elitorienterare men en duktig ledare!