SYFTE FRGESTLLNINGAR NYCKELORD ANNELI PALMSKLD PROFESSOR I KULTURVRD

SYFTE, FRÅGESTÄLLNINGAR, NYCKELORD ANNELI PALMSKÖLD, PROFESSOR I KULTURVÅRD MED INRIKTNING MOT HANTVERKSVETENSKAP GÖTEBORGS UNIVERSITET

Lundén, Sofia (2019). Studie av en jordglob fra n sent 1920 -tal Problematiken i fernissat papper pa metall 1. 3. Problemformulering och fra gesta llning Det har skrivits en del om konservering av glober, men det ro r sig fra mst om historiska glober fra n tiden fram till 1800 -talets andra ha lft. Dessa historiska glober a r ofta konstruerade enligt samma mo nster, med sfa rer i papier mache och gips. Fa underso kningar har gjorts av 1900 -talsglober. Speciellt glober med metallsfa rer och papperssegment var fram till nyligen helt fo rbisedda inom omra det globkonservering. Denna kombination av material kan ta nkas ge upphov till problem ur bevarandeperspektiv. Jordgloben som underso ks ha r har inte heller na gon klar a gare eller bakgrund, och ingen verkar ka nna till att den finns. Fra gorna som underso ks a r da rfo r: I vilken historisk kontext kan fo rema let placeras in? Vilka tekniker och material har anva nts vid tillverkningen av fo rema let och vilka utmaningar kan materialet i fo rema let ge upphov till? Vilket a r det nuvarande tillsta ndet? Hur skulle ett a tga rdsfo rslag fo rema let kunna se ut? 1. 4. Syfte och ma lsa ttning Syftet med uppsatsen a r att ta reda pa hur jordgloben a r tillverkad, vilka material som anva nts och vilka utmaningar materialvalen sta ller pa en eventuell a tga rd, med ma lsa ttningen att kunna la gga fram ett a tga rdsfo rslag. Ma lsa ttningen a r ocksa att kunna presentera globen i ett sto rre sammanhang. GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nyckelord globe conservation; metal sphere globe; varnished paper; paper on metal GÖTEBORGS UNIVERSITET

Henriksson, Lovisa (2018). Konstteknisk underso kning av en stol i papier-mache och tra fra n Na a s slott 1. 2 Problemformulering Studiens tar sitt avstamp i ba de den naturvetenskapliga och konsthistoriska forskningen. I dessa forskningsdiscipliner finns fa studier av papier-mache och av fo rema l knutna till detta material. Det ga ller inte minst hos oss i Skandinavien. Vi a r ofta ha nvisade till kunskapska llor som t. ex. sekunda rlitteratur fra n Storbritannien och Frankrike som har en starkare tradition kring papier- mache a n vad vi har. Men a ven pa skandinaviska slott och museer fo rekommer fo rema l av detta material. Ha r kommer det ibland som en o verraskning att fo rema len a r tillverkade av papier- mache eftersom det inte alltid syns tydligt, varken pa ytan eller konstruktionen. Sedan fo ljer fra gan om omha ndertagandet. Hur tar vi ba st hand om fo rema l av papier-mache ? Konserveringslitteraturen kring det preventiva bevarandet av materialet a r knappha ndig och a ven engelsk litteratur har ma nga a r pa nacken. Dessutom tycks museer, slott osv. sakna praktisk och teoretisk bevaringskunskap anga ende papier-mache -materialet. Detta utgo r ett problem och a r en anledning till att studien beho vs. Uppgifter om ra materialet papier-mache finns huvudsakligen i a ldre skriftliga ka llor fra n fo rra sekelskiftet. Detta utgo r en ka llkritisk risk (se avsnittet 1. 7 Ka llkritik). Det finns betydligt fler ka llor som avhandlar ytbehandling a n papier-mache. Ytbehandling a r ett brett begrepp och kan tilla mpas pa flertalet material, da ribland papier-mache och tra. Nyare tva rvetenskaplig forskning pa imitationslacker som gjorts under 2000 -talet har varit intressant fo r denna studie. GÖTEBORGS UNIVERSITET

Forts. 1. 3 Syfte, ma l och fra gesta llningar Denna studie har som syfte att fa fram sa mycket information som mo jligt om en utvald stol i papiermache och tra fra n Na a s slott. Det a r ocksa en fo rhoppning att detta arbete kan medverkar till att bevara och kanske o ka stolens kulturella, sociala och ekonomiska va rde. Ma l: Att fa kunskap om material, tillverkningsteknik, tillverkare fo r att kunna go ra en bevarandeplan fo r stolen och faststa lla dess proveniens. En fo rhoppning a r att kunna bidra med o kad kunskap till fo rema lets fo rvaltare. Syfte och ma l resulterade i fo ljande konkreta fra gesta llningar: - I vilken konsthistorisk-kontext har fo rema let blivit till? - Vem eller vilket fo retag har producerat stolen och hur har den tillverkats? - Vilka material besta r stolen av, fra n stomme till ytbehandlingar? - Vilka preventiva a tga rder kan vidtas fo r att bevara stolens nuvarande kondition? GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nyckelord Keywords: Japanning, chair, papier-mache , Jennens & Bettridge, lacquer, Na a s Castle, japan- ware GÖTEBORGS UNIVERSITET

Lindström, Karin (2018). Byket – ett materiellt kulturarv. 1. 4 Syfte med fra gesta llningar Syftet med uppsatsens underso kning a r att studera fo reteelsen byk och den tysta kunskapen i fo rha llandet till det immateriella kulturarvet samt fo rha llandet mellan den praktiska kunskapen och bevarade redskap fo r byk. Da jag sja lv konfronterats med sva righeten att fo rsta hur ett byk gick till och hur jag fa r tag i relevant information samt hitta na gon som kan visa fo reteelsen blir fra gesta llningarna fo r uppsatsen fo ljande: - Hur va l o verenssta mmer beskrivningar om byk som finns i litteraturen med informanternas framsta llningar? - A r nedskrivna beskrivningar om hur ett byk ga r tillra ckligt fo r att fo rsta processen? - A r det mo jligt att kunskapen om en tidigare vardagssyssla, som till exempel byket, kan leva vidare na r det inte finns na gon som kan bera tta och visa? 1. 5 Ma lsa ttningen med underso kningen a r att med litteraturstudier, intervjuer och observationer lyfta upp vardagssysslorna inom det immateriella kulturarvet. GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nyckelord Intangible cultural heritage, tacit knowledge, everyday chores GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjöberg, Ingrid (2016). Att ba ra "ra tt" folkdra kt En kvalitativ studie av uppfattningar om folkdra ktsval 1. 3. Syfte och ma lsa ttning Studiens syfte a r att underso ka olika synsa tt pa val av dra kt. Med hja lp av en teoretisk ansats och historisk bakgrund fo rso ker studien att fo rklara och fo rsta tankar och a sikter bakom dra ktval idag. Ma lsa ttningen a r att den som a r intresserad av att ba ra eller sy en folkdra kt skall fa fo rsta else fo r olika ma nniskors a sikter kring dra ktval. Det handlar om att fo rsta varfo r de tycker si eller sa vilket i sin tur kan leda till att osa kerheten kring dra ktval minimeras och att fler faktiskt va ljer att ba ra dra kt sa att kulturarvet fo rs vidare. 1. 4. Fra gesta llningar Fo r att uppna studiens syfte har jag valt att utga fra n fra gor som fokuserar pa ma nniskors val av folkdra kter och pa de uppfattningar som ligger till grund fo r valen, na mligen: - Vilka faktorer a r pa verkande i valet av folkdra kt? - Vilken uppfattning har informanterna om pa vilket sa tt en dra kt kan vara ra tt eller fel att ba ra? GÖTEBORGS UNIVERSITET

Nyckelord Clothing, Identity, Costume, Cultural heritage, Historical clothing. GÖTEBORGS UNIVERSITET