SVENSKA KYRKAN Utvrdering av MSBuppdraget December 2020 Cajsa

SVENSKA KYRKAN Utvärdering av MSBuppdraget December 2020 Cajsa Baars, Frida Lindqvist & Kristina Syk

INNEHÅLL • Inledning • Regional samordning • Sammanfattning och analys av enkätsvar • Lärdomar • Rekommendationer • Lokal samordning • Sammanfattning och analys av enkätsvar • Lärdomar • Rekommendationer • Avslutande reflektioner • Bilaga 1 – redogörelse för enkätsvar från stift • Bilaga 2 – redogörelse för enkätsvar från församlingar och pastorat

MSB-UPPDRAGET HAR GENOMFÖRTS VÄL OCH HAFT POSITIVA EFFEKTER Ramboll Management Consulting (fortsättningsvis Ramboll) har fått i uppdrag att sammanställa de svar som samlats in genom två enkäter till Svenska Kyrkans församlingar och pastorat samt stift. Enkäterna har genomförts internt på initiativ av kyrkans nationella kansli, som delgett Ramboll enkätsvaren. Enkäten har besvarats av samtliga 13 stift och 45 församlingar och pastorat. Rambolls utvärdering visar att MSB-uppdraget uppskattats av såväl församlingar och pastorat som stift. Uppdraget har upplevts som meningsfullt och skapat engagemang bland församlingsmedlemmar och frivilliga. Andra positiva faktorer som tas upp är framgångsrika samarbeten med kommuner och närliggande församlingar och stift, samt att arbetet varit ett bra sätt att börja arbeta med eller testa befintlig beredskap i organisationen. Uppdraget har också inneburit utmaningar. Utmaningarna tar sig uttryck i tidsbrist, bristande samarbete med kommunen och svårigheter att få ihop tillräckligt med volontärer. En intressant lärdom och utmaning är att genomsnittsåldern är hög bland volontärer i frivilligorganisationer och inom Svenska kyrkan. De rådande omständigheterna har medfört krav på församlingarna att mobilisera en ny grupp frivilliga. Många församlingar uppger att de haft nytta av vägledningsdokumenten som funnits, men en lärdom är att ett sådant bör skickas ut i ett tidigare skede för att skapa ordning, struktur och goda förutsättningar för arbetet framåt. Samtliga svar från de två enkäterna har sammanställts och presenteras per fråga som en bilaga till denna rapport.

MSB SLUTER AVTAL FÖR ATT STÖTTA RISKGRUPPER Den 25 mars 2020 enades fem av Sveriges största frivilligorganisationer och MSB samt Sveriges kommuner och regioner, SKR, genom en avsiktsförklaring. Syftet var att under den pågående coronapandemin bistå kommunerna lokalt så att äldre och andra i riskgrupp kunde få stöd med inköp och leverans av livsmedel och medicin. Uppdraget har samordnats nationellt och regionalt av stift för att ge stöd till de lokalt koordinerande församlingarna. MSB-uppdraget med nationell samordning avslutades den 31 oktober 2020 och de berörda frivilligorganisationerna var Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Sveriges Stadsmissioner, Riksidrottsförbundet och Rädda Barnen. Rambolls uppdrag är att sammanställa och analysera vilka erfarenheter och lärdomar som uppkommit av det genomförda arbetet baserat på utvärderingsenkäter med frågor som riktat sig till församlingar och pastorat samt stift. Syftet är att bedöma hur det interna samarbetet har fungerat mellan nationell, lokal och regional nivå såväl som samarbetet med kommunerna.

RAMBOLL ANALYSERAR ENKÄTSVAR KRING UPPDRAGETS SAMORDNING PÅ REGIONAL OCH LOKAL NIVÅ Svenska kyrkan har sammanställt en enkät till stift och en enkät till pastorat och församlingar. Dessa har besvarats av ansvarig person på respektive instans och de inkomna svaren representerar hela landets arbete med MSB-uppdraget. Ramboll har sammanställt data som mestadels bestått av fritextsvar och använt sig av kvalitativa såväl som kvantitativa angreppssätt för att bearbeta data genom kodning och kategorisering. Resultatet presenteras i form av sammanfattande kommentarer baserade på fritextsvar, relevanta och beskrivande citat samt figurer. Figurer och grafer bygger på kodning av data där Ramboll bedömt att detta var det bästa sättet att redogöra för de inkomna svaren. Samtliga frågor i respektive enkät finns redovisade i en bilaga till denna rapport. Citat som används i rapporten presenteras anonymt och är hämtade från enkätsvaren.

REGIONAL SAMORDNING Enkätsvar från stiften

BESKRIVNING AV REGIONAL SAMORDNING Nationella kansliet ingick överenskommelse för MSB-uppdraget • Delgav stiften information om uppdraget inklusive Vägledningsdokument, upprättande av en intranätssida och utskick av stiftsbrev och bulletiner med aktuella uppdateringar • Erbjudit Support diakoni och löpande stöd bl. a. genom återkommande digitala möten, insamling av statistikuppgifter och tillgänglighet per telefon och e-post • Vid kommunförfrågan via Svenska Röda korset, kartlagt med stiften vilka församlingar/pastorat som kunnat ta på sig ett koordinerande uppdrag. Stiftens åtgärder för att få uppdraget att fungera lokalt • Låtit församlingarna vara drivande men bidragit med coachande förhållningssätt med hjälp av nationell nivå och stöttat kring statistik: rapportering, guidning till statistiklänk på intranätssidan, leta fram tidigare införd statistik när man bytt inrapportör i församlingen • Förmedlat information från nationell nivå till det lokala (församlingar och pastorat) • Gjort informationsutskick/täta nyhetsbrev med aktuella uppdateringar (bl. a. från nationell nivå) • Gjort sig tillgänglig för svar på frågor och varit bollplank • Satt anställda att utföra uppdraget i sin tjänst • Haft kontakt med Civilförsvarsförbundet nationellt, regionalt och lokalt • Anordnat rundabordssamtal

INNEHÅLL Framgångsrik regional samordning • Regional samordning har fungerat väl • Nycklarna till god regional samordning är välfungerande kommunikation, god beredskap samt hög ambition och prioritering av stiften • Stiften tycker att det var bra att det nationella ingick en överenskommelse • Samarbeten har stärkts och nya har påbörjats Utmaningar • De främsta utmaningarna är resursbehov och brister i beredskap, uppstart samt bristande samverkan med kommun och ideella organisationer • Uppstarten fungerade sådär • Uppdraget var resurskrävande Förbättringsförslag, lärdomar och rekommendationer

REGIONAL SAMORDNING HAR FUNGERAT VÄL ÖVERSIKT AV STIFTENS PERSPEKTIV Alla stift tycker att samordningen på nationell nivå fungerat bra, och att det underlättat regional samordning. Samordning med församlingarna har fungerat bra, med lyckad kommunikation och informationsutbyte. Befintliga samarbeten har stärkts och nya har påbörjats, både internt och externt. Stiftens bedömning av samordning på nationell nivå 100% 0% fungerat dåligt fungerat bra Nationell nivå har underlättat samordning Stiften är positiva till att överenskommelsen ingicks på nationell nivå och har uppskattat uppmuntran, snabba svar och regelbundna samlingar mellan stiften. Ganska bra Bra Mycket bra Stiften bedömer att församlingarna är nöjda med deras insats Framförallt verkar stiften nöjda med tydlig och regelbunden information. Majoriteten av stift och församlingar hade viss eller god beredskap 60% av stiften bedömde att de hade viss eller god beredskap för uppdraget. Motsvarade andel hos församlingar och pastorat bedömdes vara 55%. Välfungerande kommunikation mellan stift och församlingar 70% av stiften bedömer att kommunikationen fungerat bra, med information på intranätssidan och möjligheten att hänvisa till nationell nivå och Support Diakoni. Stiften har haft hög ambition och prioriterat uppdraget högt Uppdraget prioriterades högt av 10 av 11 stift. 11 av 12 stift bedömde sin ambitionsnivå som hög. Befintliga samarbeten har stärkts och nya samarbeten har påbörjats Detta gäller både internt och externt. ”Församlingarna har upplevt samverkan med stiftskansliet som mycket god och har uppskattat att regelbundet få tydlig och aktuell information och uppmuntran. ” ”I den samordning som nationell nivå stod för, var det lätt att samspela och dra lärdomar också mellan stiften, genom mejl och de veckovisa samlingar som löpt på. Samverkan på detta vis har fungerat mycket väl och lyhört. Samordnarna på nationell nivå har också uppmuntrat, vilket har uppskattats. ” "Stort klart och tydligt stöd och uppdrag förmedlat från nationell nivå. . ”

NYCKLARNA TILL GOD REGIONAL SAMORDNING ÄR VÄLFUNGERANDE KOMMUNIKATION, GOD BEREDSKAP SAMT HÖG AMBITION OCH PRIORITERING AV STIFTEN Välfungerande kommunikation • Tydlighet • Regelbundenhet • Snabb respons på frågor • Erfarenhetsutbyte God beredskap • Ett välfungerande kris- och beredskapsarbete • Överenskommelser och samarbeten med kommuner och andra organisationer • Tydlig struktur • Plan för oförutsedda händelser (t. ex. vid sjukdom) Hög ambition och prioritering • Stöd från stiftets ledning i omläggning av arbetsuppgifter • Att tydligt utse specifika personer för ansvar och kontakt ”Det bästa som vi fick till var digitalt rundabordssamtal där församlingarna kunde dela med varandra och jämföra. ” ”I start (var det) 3 Stiftsdiakoner som ringde runt. 1 kontaktperson med nationell nivå. Vi hade en strategi om någon skulle bli sjuk som vi fick använda. ” ”Uppgiften prioriterades i hög grad av stiftets ledning. Jag blev utsedd av direktor att vara kontaktperson. . . Jag föreslog kontaktpersoner från Svenska kyrkan från varje kommun, biskopen agerade gentemot kyrkoherdar, informerade om våra förslag, vädjade om att dessa (eller annan person som kh. av någon anledning föredrog) skulle få möjlighet att prioritera denna uppgift osv. . . Vi har hela tiden arbetat tydligt med den lokala strukturen, har informerat osv. genom prostar till kyrkoherdar samt haft tät kontakt med kontaktpersoner i församlingarna. ”

STIFTEN TYCKER ATT DET VAR BRA ATT EN ÖVERENSKOMMELSE INGICKS PÅ NATIONELL NIVÅ Uppfattning av att kyrkans nationella nivå ingick en överenskommelse 92% 50% Stiften anser att nationella överenskommelser är bra i särskilda fall och exceptionella situationer som pandemin. De största fördelarna är större resurser och att det underlättar det juridiska samt samverkan med andra aktörer. Enstaka stift menar att kansliet bör stämma av med stiften innan de ingår överenskommelse på nationell nivå. fungerat neutraladåligt positiva fungerat bra Neutral Av analysen framgår att stiften är väldigt positiva till att det nationella ingick en överenskommelse men att det är viktigt att göra en situationsmässig bedömning inför den typen av beslut. Stiften värderar sitt självbestämmande, vilket belyses av uppfattningen att en avsiktsförklaring var att föredra framför en regelrätt överenskommelse, så att församlingarna hade möjlighet att välja/välja bort deltagande. 42% 8% Ganska bra Bra Mycket bra Fördelar med nationell överenskommelse: • Att slippa att alla ska behöva göra enskilda avtal • Gav mandat åt församlingarna att prioritera arbetet • Ibland bra med ledarskap på nationell nivå • Mer ”muskler” från nationell nivå i form av resurser och kontakter • Möjliggör samarbetet med andra aktörer • Det ger tyngd och underlättar bl. a. juridiskt

SAMARBETEN HAR STÄRKTS OCH NYA HAR PÅBÖRJATS Uppdraget har enligt stiften gett upphov till stärkt samverkan både internt inom kyrkan och externt. Detta gäller både befintliga samarbeten och nya samarbeten. Befintliga samarbeten har fördjupats Internt inom kyrkan upplever stiften att samverkan har stärkts mellan stift och nationella kansliet, samt mellan stift, kyrkoherdar och koordinerande pastorat. Även mellan församlingens anställda har samarbeten stärkts. Externt har samverkan fördjupats främst med kommuner men även med länsstyrelser och regioner i stort – bl. a. inom MHFA. ”Länsstyrelsen Västerbotten gav ut råd och där blev ett helt nytt samarbete. Länsstyrelsen Norrbotten avdelningen för social hållbarhet har startat dialogforum med kommuner och civilsamhälle för att kunna ge bra lokala lägesbilder och ser behov av att sociala hållbarhetsfrågor prioriteras i kriser. ” Nya samarbeten har formats Utöver att befintliga samarbete har fördjupats, har även nya samarbeten formats med ideella organisationer som Röda Korset, Stadsmissionen, idrottsföreningar, FRG m. fl. I tillägg ingicks nya samarbeten med lokala butiker/handlare. ”Regionalt och lokalt har helt nya samverkansarenor uppstått. FRG är numera kända i församlingskontext och vice versa. Det gäller även för Kommunens handläggare och församlingen anställda. Facebookgrupper, idrottsföreningar…Världen har blivit större. ”

DE FRÄMSTA UTMANINGARNA ÄR RESURSBEHOV OCH BRISTER I BEREDSKAP, UPPSTART SAMT BRISTANDE SAMVERKAN MED KOMMUN OCH IDEELLA ORGANISATIONER Vissa delar av uppdraget har fungerat mindre bra för en del stift. I tillägg till en skakig uppstart har uppdraget varit mycket resurskrävande, beredskapen bristfällig både hos stift och på lokal nivå och det har funnits brister i samverkan med uppdragets olika parter. Uppdraget har varit resurskrävande ”Beredskapen i form av planering fanns ju inte, eftersom pandemin medförde att ställas inför faktum. I mitt fall blev det ytterligare en arbetsuppgift som lades på övriga, och som jag sa ja till. För egen del prioriterade jag bort egen planerad fortbildning för att i stället gå in i detta arbete. ” 6 av 10 stift anser detta och den främsta resursen är arbetstid/personal. En stor andel av stift och församl. /pastorat hade bristfällig beredskap 40% av stiften uppgav att de inte hade någon, eller i princip ingen, beredskap för uppdraget. Motsvarandel av församl. /pastorat bedömdes vara 45%. • Kunskap om befintliga krisplaner var låg Det finns krisplaner i församlingar men kännedomen var låg kring detta och de tillämpades inte. Uppstarten på uppdraget gick sådär Uppstarten upplevdes som dålig av 42% av stiften. Anledningen var ett stressigt förhållningssätt från nationell nivå med instruktioner som förmedlades ut hastigt för att sedan dras tillbaka, vilket skapade förvirring för stift och församlingar. Brister i samverkan med kommun och ideella organisationer Kommunsamarbetet har varit mycket varierande i kvalitet och ibland inte blivit av. 5 av 10 stift vars församlingar har använt ideella insatser, uppger att detta skett i liten utsträckning och inte tagits till vara på i uppdraget. Stiftens insikter i påverkan på församlingar och pastorat ”. . . samarbetet har varit kopplat till en mängd, i och för sig nödvändig, information osv. som några nog har upplevt som… mycket ointressant, krävande osv” ”Övervägande att anställda gått in och utfört. Från stiftet har vi tydligt påmint om möjligheterna kring att engagera ideella” ”Intranätsidan är svårnavigerad även om informationen som finns där är bra. Rörigt kring statistikrapporten. ”

UPPSTARTEN PÅ UPPDRAGET FUNGERADE SÅDÄR Starten på MSB-uppdraget upplevdes brådskande bl. a. med mötesinkallning med kort framförhållning på en söndag och förvirring skapad av otydlig rollfördelning, brist på information och olika versioner av vägledningsdokumentet. Fem av stiften anser att uppdragsstarten blev panikartad och brådskande, vilket medförde förvirring. T. ex. utförde man uppgifter som man sedan behövde göra om på nytt, samt förmedlade instruktioner till församlingar som sedan behövde rättas. Bedömning av uppstarten på MSB-uppdraget 42% 50% fungerat dåligt fungerat bra Neutral Dåligt Bra Två av stiften upplevde att mötesinkallning med kort framförhållning på en söndag bidrog till den brådskande upplevelsen. Bland de som hade en positiv upplevelse av uppstarten, uppskattades följande element: • Digitala möten från start • Dagliga bulletiner • Tydlighet (behovet, aktiviteten, stödet) • Välfungerande struktur • Att uppdrag förmedlades från nationell nivå ”Hade varit bra om man avvaktat några dagar tills den första informationen förtydligats. Vi ombads gå ut med en förfrågan till kyrkoherdarna om de kunde tänka sig att vara koordinerande organisation innan vi visste vad avtalet innebar och vad vi bad dem att säga ja eller nej till. Jag är nöjd med att vi. . . avvaktade några dagar och sedan kunde gå ut med klar information. Tror vi slapp många frågor på detta. ”

UPPDRAGET VAR RESURSKRÄVANDE Enligt 6 av 10 stift var uppdraget mycket resurskrävande, och bland övriga var svaret att resursbehovet var väldigt varierande beroende på faktorer som efterfrågan på handling, grad av samverkan och beroende på hur stort ansvar FRG och kommun tagit. De främsta resurserna som krävts är personal och deras arbetstid Personal både hos stift och församlingen har lagt ner mycket av sin arbetstid på uppdraget. I stiften gäller det främst tid för att stötta församlingarna med kommunikation och försök att underlätta samverkan med externa parter. Bland församlingarna menar stiften att informationen från nationell nivå i vissa fall upplevts som krävande. Övriga resurser som användes var kontaktnät i bygden och kunskap om lokal kontext. Uppdraget var även energikrävande, vilket påverkades ytterligare av rädslor och mentala påfrestningar som hört pandemin till. • Ett stift bedömde att ambitionsnivån gick från hög i början av uppdraget till låg i ett senare skede då det var svårt med uthållighet. • Ett stift hade dåligt samvete för att inte kunna delta i alla nationella samordningsmöten och genom det kanske missat att sprida en hel del information vidare ut till församlingar/pastorat. • Det fanns några församlingar som upplevde att pandemin och tillhörande restriktioner gjorde att mycket av den vanliga verksamheten föll ifrån, vilket gjort att viss tid naturligt frigjordes. • Ovilja hos kommunen att ta över ansvaret när kyrkans resurser inte räckt gjorde att kyrkans medarbetare kände sig i kläm mellan kommunen och behövande. ”Information och arbete med att bygga strukturen för ev. samverkan mellan församling och lokal kommun, tog mycket tid. Under flera veckor arbetade jag i princip enbart med denna uppgift. ”

POSITIVA EFFEKTER AV UPPDRAGET • Utvecklad erfarenhet av samverkan och skrivna avtal • Ökad synlighet för kyrkan • Ökad medvetenhet bland allmänheten om vad diakoni är, kyrkan som aktör för utsatta människor och möjlighet till volontärt engagemang • Församling där samarbete med kommun inte fungerat har fått synlighet i lokal media över att de tagit så stort ansvar ”I en av församlingarna fick. . . en ung arbetslös person utan jobb, som varit engagerad i arbetet ideellt, anställning av den lokala mataffären över sommaren, för att fortsätta leverera matkassar exempelvis. En sekundärvinst med andra ord; att ett visat ideellt engagemang genererade en anställning. ” • Gett upphov till hög kreativitet och kortare beslutsvägar för lösningar • Ideella har fått nya uppdrag efter att detta konkreta uppdrag sporrat • Stiftens kontakt med församlingar har stärkts • Ökad tydlighet för vad som är centralt i kyrkans väsen • Många anställda har fått tydligt diakonala uppgifter vilket uppskattats – att få arbeta med något verkligen ”viktigt” ”Att frågan ”blåstes upp” ganska mycket i början var bra för man har fått syn på det diakonala arbetet både inom och utanför kyrkan. På nätverksmötet var det flera av diakonerna som berättade att de blivit intervjuade i pressen med anledning av hjälpinsatserna. Diakonin har fått en möjlighet att synas"

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG FRÅN STIFTEN Samverkan: • Ett alternativt forum för de som inte hade uppdrag som koordinerande Olika forum skulle ha gett större möjlighet att hinna lyfta frågor och få information som inte enbart handlade om koordinering • Nationellt nära samarbete med SKU • Uppmuntra till kontinuerlig samverkan med andra samhällsaktörer (då det underlättar vid kris att det finns upparbetar samarbete) Beredskap: • Påminna varje församling att öka intern kännedom av krisplan och arbeta efter den Rutiner: • Införa en rutin för uppdrag som förväntas finansieras av olika nivåer i kyrkan samtidigt Statistikrapportering: • En egen statistikmodul för Svenska kyrkan i uppdraget Eftersom flertalet av församlingarna löst uppdraget i informella samarbeten utan formella avtal. • Önskvärt för stiften att kunna ta del av statistik på stiftsnivå direkt

LÄRDOMAR Sammanställda från analys av enkätsvar från stift. Viktigt med kontinuerlig, intern reflektion av verksamhet och inventering av rutiner Uppdraget testade beredskapen hos stift och församlingen, och belyser det viktiga i att ha koll på de krisplaner som faktiskt finns. Uppdraget gav även upphov till reflektion över vad som är viktigast i kyrkans arbete, både p. g. a. uppdragets natur och att delar av den vanliga verksamheten sattes på paus. Denna typ av reflektion bör ske oftare. Lyhördhet för var och hur varje del av organisationen skapar mest nytta Det är viktigt att det är en tydlig rollfördelning i den interna samverkan, att man är lyhörda för var man bidra med mest nytta och fokuserar på detta i sitt arbete. Upparbetade samarbeten underlättar i kris Stiften behövde lägga en del tid på koordinering och att hjälpa församlingar att etablera samverkan med externa parter. Framgången i samverkan varierade mycket, t. ex. med kommun, och det gick bättre i de fall där det fanns tidigare samarbete. Viktigt med tydligt satta beredskapsrutiner och stöd/verktyg för att upprätta samarbeten Där det inte finns rutiner för beredskap och upprättande av samverkan behöver detta implementeras. Erfarenhetsutbyte är värdefullt och kan utvecklas I de fall som plattformar för erfarenhetsutbyte erbjöds mellan stift och mellan församlingar var detta något som uppskattades och som därför kan utvecklas i större utsträckning. I enkätsvar har det framkommit att vissa församlingar framgångsrikt löst utmaningar som har delats av flera. Detta talar för att erfarenhetsutbyte hade varit mycket värdefullt. Exempelvis hade en församling löst problemet med brist på volontärer genom att skapa en öppen Facebookgrupp där vem som helst kunnat åta sig handlingsärenden.

LÄRDOMAR Sammanställda från analys av enkätsvar från stift. Stiften rapporterar att prioritering av uppdraget i församlingarna varierade beroende på resurser, och intern uppfattning om kyrkans roll i samhället Prioriteringen av MSB-uppdraget har påverkats av respektive församlingars bild av kyrkans roll i samhället. I några få församlingar, med till synes stora resurser, nedprioriterades uppdraget då det inte ansågs som en primär uppgift för kyrkan. Detta understryker vikten av att skapa medvetenhet kring olika lokala uppfattningar, om ambitionen på nationell nivå är att uppdraget implementeras i alla församlingar och pastorat. Ett stift menade även att intern medvetenhet om kyrkans roll utåt underlättar etableringen av samarbeten med kommun, ideella och andra aktörer • Intern uppfattning om kyrkans roll i samhället påverkade prioriteringen av uppdraget • I vissa fall påverkade resursbrist prioriteringen av uppdraget Vissa mindre församlingar hade inte tillräckliga resurser för att utföra uppdraget. Det är viktigt att anpassa förväntningarna för dessa eller erbjuda tillräckligt med stöd för att de ska kunna delta. Stiften värderar självbestämmande och valfrihet vid nationella överenskommelser Stiften är positiva till överenskommelser på nationell nivå i särskilda fall som t. ex. pandemin, men det framgår tydligt att stiften värderar sitt självbestämmande. Med detta menas att de föredrar att den nationella nivån stämmer av med stiften innan överenskommelser ingås på nationell nivå, eller att de ska ha möjligheten att välja/välja bort deltagande.

REKOMMENDATIONER Sammanställda från analys av enkätsvar från stift. Förbättra beredskap Definiera roller • Stötta i upprättandet av processer som möjliggör för reflektion, innovation och inventering av rutiner • Håll diskussionen om kyrkans roll i samhället levande internt. Skapa samstämmighet? • Inför tydliga beredskapsrutiner och säkerställ förankringen av dessa • Utveckla kännedom om de olika nivåernas unika styrkor för att veta hur man tillsammans kan skapa mest nytta Samordna nationellt med valfrihet i åtanke • • Ingå endast nationella överenskommelser i särskilda fall och ta hänsyn till stiftens själv-/medbestämmande • Stäm av med stift i fall där detta är möjligt • Var lyhörda för stiftens åsikter Stötta med resurser eller anpassa förväntningar utifrån församlingarnas förutsättningar Öka möjligheter till samverkan • • Erbjud stöd som underlättar samverkan • Internt och externt • Befintliga och etableringen av nya Etablera kanaler och forum för spridning av erfarenheter internt

LOKAL SAMORDNING Enkätsvar från församlingar och pastorat

BESKRIVNING AV LOKAL SAMORDNING Stöd från kommunen Stöd från stiftet • Ordermottagning/avlastning vid behov • Varit ”bollplank”/svarat på frågor/hjälp vid behov • Faciliterande av anmälan/order via t. ex. växel eller digital formulär • Anordnat digitala möten för erfarenhetsutbyte och stöd • Informerande av Svenska Kyrkan • Kontakthjälp (till MSB, kommun och Sv. K nationellt) • Informerande av kommuninvånare och målgrupp • Vägledning och råd • Via hemsida, växel, lokaltidning m. m. • Uppmuntran • Direkta utskick till målgrupp via e-mail eller post • Återkommande uppdateringar/lägesrapportering • Marknadsföring: Annonsering, affischering, sociala medier etc. • Volontärrekrytering Stöd från nationell nivå • Tillhandahållit vägledningsdokument

INNEHÅLL Framgångsrik samordning på lokal nivå • Delat ansvar, informationsutbyte och kontinuerlig, tydlig kommunikation är viktigast för en välfungerande samordning • Uppdraget har engagerat både frivilliga och kyrkans personal • Samarbeten har stärkts • Uppdraget har stärkt relationer och lagt grund för nya • Uppdraget har uppskattats av målgruppen Utmaningar • Brist på ansvarstagande samt otydlighet i ansvarsfördelning och kommunikation är utmärkande för icke-fungerande samordning • Låg grad av samarbete med övriga organisationer inom MSBuppdraget Förbättringsförslag, lärdomar och rekommendationer

LOKAL SAMORDNING HAR FUNGERAT VÄL ÖVERSIKT AV FÖRSAMLINGARNAS OCH PASTORATENS PERSPEKTIV Utöver en hög grad av nöjdhet med samarbetet med kommunen och stödet från stiftet är 4 av 5 församlingar och pastorat nöjda med stödet från nationell nivå. Den genomsnittliga nöjdheten mellan stadsregion och landsbygd är marginell, med en något högre snittnöjdhet i församl. /pastorat på landsbygden. • Det som i huvudsak har fungerat bra är intern kommunikation kyrka-kommun och kyrka-stift samt när kommunen tagit stort ansvar/allting gjorts tillsammans • Det som i huvudsak inte har fungerat bra är otydlighet i roll-/ansvarsfördelning, att kommuner inte tagit ansvar för betallösning, att flera kommuner varit oinformerade om uppdraget eller visat brist på initiativ och samarbetsvilja och att information från stift & nationell nivå kom för sent. • Uppdraget har engagerat • En sammanställning av enkäterna visar att ca 540 personer har utfört tjänsterna i uppdraget • Flera har utfört tjänster utöver vad uppdraget innefattar • Kyrkans personal har tagit stort ansvar 90% nöjda med stöd från stiftet 4 av 5 nöjda med samarbete med kommunen Samarbeten och relationer har stärkts Med kommunen har nuvarande samarbete ofta stärks eller så har det skapat en grund för nya samarbeten, något som även gäller organisationer i civilsamhället och butiker. 2 av 5 har samarbetat med övriga organisationer inom MSB-uppdraget vilket bedöms ha gått bra. Även med församlingsbor har relationen stärkts, och uppdraget tycks ha uppskattats av målgruppen.

DELAT ANSVAR, INFORMATIONSUTBYTE OCH KONTINUERLIG, TYDLIG KOMMUNIKATION ÄR VIKTIGAST FÖR EN VÄLFUNGERANDE SAMORDNING Samordning med kommuner • Kommunikation mellan kyrka och kommun Löpande avstämningar, tydlighet i rollfördelning och möjlighet att snabbt och enkelt kunna få svar på frågor. • När kommunen tagit stort ansvar/allting gjorts tillsammans ”Det har fungerat väl. Vi har upplevt att det alltid varit enkelt att komma fram till den det berör i den kommunala strukturen. Snabba svar och lösningsorienterade. ” • Dedikerat någon/några få välinformerade kontaktpersoner för uppdraget • Faciliterat anmälan/orderläggning via vidarebefordrande telefonväxel eller digital formulär • Skött extern kommunikation: marknadsföring/annonsering, utskick till målgruppen och informering av kommuninvånare samt volontärrekrytering • Bidragit med ekonomiskt stöd – till församlingen (t. ex. annonskostnad) eller butiker • Avlastat vid behov (oftast m. ordermottagning) Övrigt som uppskattats: materiellt stöd t. ex. lån av fordon, uppföljning, feedback, informationsmöten/facilitering av samverkan med civilsamhället, uppmuntran, informering av Sv. K, ansvar mot livsmedelsbutiker och apotek, kundfakturering/betalning och övrig administration Samordning med stift och nationell nivå • Kommunikation mellan församl. /pastorat och stift Församlingarna har varit mest nöjda med återkommande uppdateringar/lägesrapportering från stiften, informationsstöd som grund (bl. a. vägledningsdokumentet), möjlighet att få svar på frågor snabbt och enkelt. Slutligen, har det uppskattats att få uppmuntran från stiften. ”Det har fungerat fint - kommunen har tagit ett stort ansvar för att underlätta för riskgrupper med inköp, genom att ge ekonomiskt stöd till butiker som ställde om sina inköpsvägar och erbjuder både packning och hemkörning till riskgrupp. Vi som kyrka har genom volontärinsatser varit en viktig mellanhand mellan butik och kund och gett konkret vägledning och hjälp till att kunna använda butikernas olika lösningar. ”

UPPDRAGET HAR ENGAGERAT BÅDE FRIVILLIGA OCH KYRKANS PERSONAL Av enkätsvaren framkommer att ca 540 personer utfört tjänster inom uppdraget, varav ca en tredjedel innefattar kyrkans personal. Demografin i frivilligorganisationer gör att många potentiella volontärer är i riskgrupp och inte kunnat bidra. Totalt har ca 375 frivilliga utfört tjänster inom uppdraget, och 166 av kyrkans anställda • Vanligast är att församl. /pastorat haft 1 -5 frivilliga eller 0 frivilliga • Vanligast är att ca 2 anställda inom församl. /pastoraten har utfört tjänsterna, men antalet varierar från 0 till 26 Antal frivilliga per församl. /pastorat 12 10 8 6 4 2 0 Stort behov av kyrkans personal • Hög andel äldre (i riskgrupp) bland kyrkans befintliga volontärer och i frivilligorganisationer • Brist på tillgänglighet bland anmälda volontärer • Vissa kommuner har ej bidragit med stöd Personal har behövt lägga om sina arbetsuppgifter och några har upplevt osäkerhet kring prioritering. En koordinator arbetade många dagar på ca 12 -13 timmar p. g. a. brist på tillgänglighet bland volontärer. 0 1 -2 3 -5 9 -12 Antal frivilliga 14 -17 21 -30 37 -45 ”Många av de volontärer vi redan har, är 70+ och har inte kunnat hjälpa till under pandemin. Nya kontakter har knutits, nya volontärer har tagit kontakt med oss i kyrkan och det känns väldigt positivt. ” ”Vi har till största delen använt oss av egen personal som fick förändrade arbetsuppgifter. ”

UPPDRAGET HAR ENGAGERAT ATT GÖRA MERA Kyrkans personal har i samband med uppdraget utfört fler tjänster och ”det lilla extra” utöver vad som krävts av uppdraget. ”Vi har försökt möta människor utomhus, se, bekräfta, ta tid att lyssna på hur de har det t. ex. genom att vi är ute och rör oss i olika delar av byn. . . Varje vecka kommer det en grupp till oss som vandrar och fikar utomhus. . . Vi har fortsatt samtal per telefon med människor vi tidigare haft hembesök hos. Och vissa har man kunnat erbjuda träff utomhus när vädret tillåter. ” ”. . . när skolans personal varit sjuka har församlingens anställda hjälpt till. . . En av våra medarbetare har från april-juli, arbetat mer eller mindre heltid i förskolan och två andra medarbetare har arbetat vid enstaka tillfällen i grundskolan. Ett samarbete som har fungerat väldigt bra och uppskattats av skolan. ” ”. . . vår komminister har varje morgon publicerat på Facebook något som liknar ”Tankar för dagen” vilket har uppskattats otroligt av de som inte har vågat gå till kyrkan. Där har också ny ”följare” dykt upp. Detta kommer vi att fortsätta med. ”

SAMARBETEN HAR STÄRKTS Av 34 församlingar/pastorat har ca 75% något samarbete med kommunen sen tidigare, och de är mycket nöjda med samarbetet inom MSB-uppdraget. Även samarbeten med andra organisationer (främst Röda Korset) tycks ha gått bra. • Samarbetet med kommunen har gått bättre för de församl. /pastorat som haft ett samarbete sen tidigare • • Av de med tidigare samarbete är drygt 75% “nöjda” eller “mycket nöjda” med samarbetet inom MSBuppdraget Av de som inte haft tidigare samarbete med kommunen är motsvarandel 50% • I samarbeten med övriga organisationer inom MSBuppdraget bedöms upplevelsen ha varit positiv • ”De har gjort grovjobbet och vi har , precis som tidigare haft ett mycket gott samarbete. ” Relation tidigare samarbete och nöjdhet 2 Ja, samarbete sen tidigare Nej, inget samarbete 0 1 1 0% Missnöjd 2 1 9 1 10% 20% Ganska missnöjd 11 2 30% 2 40% Neutral 50% Ganska nöjd 60% Nöjd 2 70% 80% 90% 100% Mycket nöjd ”Det har varit bra och givande att få fördjupa vårt samarbete. Vi har sedan tidigare haft det lätt att kommunicera med varandra och göra saker ihop. Jag tror att detta är grunden till varför detta samarbete har funderat väldigt bra. ” ”. . . vi (har) ändå fått träffas och lära känna varandra lite, vilket öppnar för ökat samarbete i andra frågor. Det märker vi redan av på olika sätt. ” ”Ett väl uppbyggt samarbete i samhället i vardagen gör att saker blir lättare att hantera i kriser. ”

GODA EXEMPEL FRÅN FÖRSAMLINGAR OCH PASTORAT • Användning av butikens online-beställning och sedan har butiken skickat ut beställningarna. • Församlingar som handlat matvaror till många medborgare har med tiden utvecklat rutiner och begränsningar för tid när beställningar får läggas och vilken mängd varor som får beställas för att det ska vara genomförbart. • Snabb inrättning av en styrgrupp för MSB uppdraget med representanter från kommunen, Rödakorset, Sisu och kyrkan där parterna tillsammans diskuterade och löste olika utmaningar. • Precis innan semestrarna gick kommunen ut med ett brev till alla i behov och församlingen blev överhopade med ärenden när de var kort om folk, men då löste kommunen det med sommarjobbare. • Varit viktig mellanhand mellan kund och butik och erbjudit volontärer när butikslösningen inte fungerat. • En församling har tagit hjälp av sina tre praktikanter i 20 -årsåldern för att utföra uppdragen varje vecka. • Förteckning över vilka som har rätt att hämta ut på Apoteket med försluten påse som lämnas ut

UPPDRAGET HAR STÄRKT RELATIONER OCH LAGT GRUND FÖR NYA ”Fantastiskt bra med gensvar från församlingsbor. . . Det har varit en del nya som engagerat sig i kyrkans arbete, vilket också har lett till ett större intresse att vara med som aktiv medlem. ” ”Det har varit en positiv period med många nya kontakter. ” ”Vi har mött mycket tacksamhet och uppskattning av församlingsmedlemmarna. ” ”Vi har också haft ett samarbete med kommunens skolor, när skolans personal varit sjuka har församlingens anställda hjälpt till, vilket har kunnat fungera eftersom vår egen barnverksamhet legat nere. En av våra medarbetare har från april-juli, arbetat mer eller mindre heltid i förskolan och två andra medarbetare har arbetat vid enstaka tillfällen i grundskolan. Ett samarbete som har fungerat väldigt bra och uppskattats av skolan. ” ”. . . En stor möjlighet var (också) att kyrkan/församlingen fick väldigt mycket god respons och vårt arbete blev väldigt uppskattat. Det har också varit en stor möjlighet att samarbeta med kommunen och ICA, även om det redan fanns en god kommunikation mellan oss, så stärktes ”VI” känslan, vi gjorde det här tillsammans. ” ”En annan positiv del är samarbetet med ICA, som beslutade att stötta en lokal restaurang och beställde matlådor till påsk som skänktes till personalen inom äldreomsorgen. Med hjälp av församlingens diakoni distribuerades 100 matlådor till personal. ”

UPPDRAGET HAR UPPSKATTATS AV MÅLGRUPPEN ”Vi har fått fantastiskt positiv respons från medborgarna som tagit del av denna tjänst. Vi har jobbat för att hålla kontinuitet samt att det inte skall vara för hög omsättning av volontärer vilket skapat goda kontakter samt trygghet för medborgarna vilket dom uppskattat mycket. ” ”Möjligheterna har varit att få hjälpa utsatta personer, personer som är väldigt ensamma och där vi ibland var den enda mänskliga kontakt dom hade. Det var viktiga möten med korta samtal. ” ”Vi har fått mycket uppskattning i vårat uppdrag och känt att vi har gjort ett viktigt arbete för dom som varit isolerade och känt sig ensamma. ”

BRIST PÅ ANSVARSTAGANDE SAMT OTYDLIGHET I ANSVARSFÖRDELNING OCH KOMMUNIKATION ÄR UTMÄRKANDE FÖR ICKE-FUNGERANDE SAMORDNING Samordning med kommuner • Otydlighet i roll-/ansvarsfördelning • Kommuner inte tagit ansvar för betallösning I de flesta fall användes Swish och i vissa fall ordnade butiker speciallösning. I 30% av fallen behövde kyrkan lägga ut pengar. Vissa äldre hade inte Swish och erbjöds faktura. ”Oklar ansvarsfördelning och onödigt många inblandade från kommunens sida skapade stor ineffektivitet. . . ” • Flera kommuner varit oinformerade om uppdraget eller visat brist på initiativförmåga och samarbetsvilja Även andra brister har funnits, som t. ex. för många olika kontaktpersoner, vilket skapat förvirring Samordning med stift och nationell nivå • Vägledningsdokumentet kom för sent 60% ansåg att vägledningsdokumentet kom för sent, i flera fall när lokala rutiner redan etablerats • Informationsöverflöd i vägledningsdokumentet De flesta använde inte mer än bilagor och checklistor samt tystnadsplikt, bakgrund och uppdragsbeskrivning för volontärutbildning. 65% har inte använt engångsfullmakten utan istället andra alternativ. • För ofta med statistikrapportering varje vecka Svar från endast fyra församl. /pastorat men starka åsikter då arbetsbelastning i övrigt upplevts högre än normalt. Även ansvarsfördelningen kring statistikrapportering upplevdes som otydlig av vissa. • Alla församlingar och pastorat nåddes inte av informationen Information till två församlingar om statistikrapportering och möjlighet till ekonomiskt stöd Misstag och missförstånd • Kommunen missade att skicka vidare fem personer som efterfrågade handling och fick besked att kyrkan skulle ringa upp • Otydlig kommunikation utåt skapade missförstånd om att maten var gratis

LÅG GRAD AV SAMARBETE MED ÖVRIGA ORGANISATIONER INOM MSB-UPPDRAGET Endast 40% av församl. /pastoraten har samarbetat med organisationer inom MSB-uppdraget. Två orsaker till detta är åldersstruktur i frivilligorganisationer eller brist på samarbetsvilja. Åldersstruktur i organisationerna ”Nej (inget samarbete) pga. åldersstrukturen i våra frivilligorganisationer har alla haft problem. ” ”Ingen av de andra organisationerna hade möjlighet att vara med i arbetet pga. att de själva var i riskgruppen. Samtal fördes med Röda Korset i Nyköping. ” ”Nej. Röda kors- gruppen och frikyrkornas aktiva medlemmar är just 70 år och uppåt. Så de har istället tillhört riskgruppen. ” Exempel på lösning: ”. . . flertalet är över 70+, men vi har sett till att ha med representant från dem (Röda Korset) då vi håller på att utveckla digitala möten både typ 11 -kaffen för äldre men också språkcaféer, läxhjälp mm. . . ” Brist på samarbetsvilja ”Inget samarbete med andra. Tog kontakt med Rädda barnen, Röda korset och Leksands IF. Riksidrottsföreningen hörde aldrig av sig. ” ”Nej, har sökt kontakt med lokala representanter från de olika organisationerna men ingen respons tyvärr. ”

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG FRÅN FÖRSAMLINGAR OCH PASTORAT Generellt Mer erfarenhetsutbyte med andra församlingar och organisationer i uppdraget t. ex. via digitala möten. Vägledningsdokumentet • Att loggen för daglig uppföljning skulle kunna visa flera veckor i taget • En blankett för emottagande av läkemedel som vi levererar, som den enskilde fick skriva på • Mindre information • Kommunikation: Fler avstämningar, mer kontinuitet i vilka personer som är inblandade • Tidigare utskick av dokumentet • Tydlighet: Skriftligt avtal mellan kyrkan och kommunen med tydliggjord ansvarsfördelning Förbättringsförslag på engångsfullmakt Samordning med kommunen • Betalning: Ordna så att betalningen sker direkt mellan kund och butik, t. ex. via faktura, eller att kommunen tar ansvar över betallösning. • • Övrigt: Erfarenhetsutbyte med andra församlingar och kommuner, fler (tillgängliga) volontärer, ekonomiskt stöd från kommunen samt lån av bil En ruta där man kryssa i att man får rätt att få ett utdrag med sig med kvarvarande recept • Förteckning över vilka som har rätt att hämta ut med försluten påse som lämnas ut • Etablera/utöka kontinuerligt samarbete mellan kyrka och kommun i allmänhet • Lösning på behovet att åka till kunden både före och efter ärendet • Tre församlingar hade inga förslag på förbättring

LÄRDOMAR Sammanställda från analys av enkätsvar från församlingar och pastorat. Viktigt med tydlig ansvarsfördelning och etablering av roller från start Det krävs tydlighet i riktlinjer för uppdrag. Nationell nivå bör vara noga med att definiera roller och ansvar i överenskommelser, samt göra sitt yttersta för att se till att detta även är tydligt kommunicerat till församling och berörda samverkansparter, t. ex. hade det varit viktigt att säkerställa att kommunerna faktiskt hade ansvaret för betallösning, och betallösning är ett nyckelelement i ett uppdrag som berör handling till privatpersoner. • I ingående av nya uppdrag eller samarbeten, skapa rutin mellan samverkansparter att stämma av krav, förväntningar, rollfördelning och förankra detta i de olika organisationerna. Tidigare inledd samverkan underlättar i kris Om relationen och kommunikation redan finns på plats är vägen till uppstart kortare, det blir mindre frustration, samt lägre risk att uppdraget faller mellan stolarna/samarbete inte blir av eller att kommunikationen inte fungerar. En lokal kartläggning av tidigare samarbeten mellan civilsamhällets organisationer samt ett register över potentiella samarbetspartners kan underlätta samarbetet vid kris. Ett samarbete med kommuner kring detta arbete kan bidra till att andra/”nya” organisationer och företag engageras. Arbetet bör ske kontinuerligt. Det behövs ett mer aktivt arbete med krisberedskap En hel del kommentarer från församlingarna/pastoraten rörde förvirring och ”rörighet” vilket skulle kunna reduceras med bättre rutiner för krisberedskap, även förbestämda ramar med samverkansparter. Åldersmångfald bland volontärer är viktigt En utmaning i uppdraget var brist på volontärer eftersom en stor andel av de frivilliga själva hörde till riskgrupper. Av det och andra skäl ser vi en nytta i att rekrytera fler yngre volontärer till kyrkans arbete för att öka mångfalden. Flera parter nämner att uppdraget har ökat allmänhetens medvetenhet om kyrkans sociala arbete, vilket är en bra grund att bygga vidare på.

LÄRDOMAR Sammanställda från analys av enkätsvar från församlingar och pastorat. Mer tydlighet krävs i alla led I ansvarsfördelning, riktning/syfte med uppdrag och kommunikation. Det berör intern organisation och extern samverkan. Något av det viktigaste är att ge församlingarna kontinuerligt stöd och tillgänglighet (främst kommunikation) Både gällande stift och kommuner har tillgänglighet för snabba svar på frågor och avlastning värderats högt. Församlingens personal behöver stöd i prioritering Flera behövde omprioritera, ta tid i anspråk- eller åsidosätta andra arbetsuppgifter helt, vilket resulterade i långa dagar, dåligt samvete och frustration. Det skulle vara produktivt och troligtvis uppskattat att stötta personal i församlingar och pastorat med prioritering och struktur för uppdraget, så att församlingens specifika psykosociala och andligt existentiella uppdrag inte trängs undan och så att det finns en uthållighet i både den särskilda akuta insatsen och i det löpande uppdraget. Församlingarna och pastoraten vill ha mindre, mer essentiell information, i ett tidigt skede • Lägg mindre tid på (väglednings-) dokument Kontraproduktivt då det inte tjänar sin nytta när det kommer för sent och upplevs som informationsöverflöd. En fungerande betallösning är avgörande för uppdraget När det inte funnits en fungerande betallösning (vilket kommuner i största möjliga mån ska ansvara för enligt vägledningsdokumentet för avsiktsförklaringen med MSB) har uppgiften fallit på församlingar och pastorat. Det har varit utmanande och volontärer har ofta behövt lägga ut pengar, vilket inte varit avsikten. Löpande erfarenhetsutbyte är värdefullt Stötta stift och församlingar/pastorat med att dela lärdomar och kunskap successivt internt samt med relevanta externa samverkansparter. Vissa säger att det tog tid att få rutiner på plats och att det efter det gick smidigare – hjälp dom att dela detta. Skapa ett forum för kommunikation och tips.

REKOMMENDATIONER Sammanställda från analys av enkätsvar från församlingar och pastorat. Arbeta mer proaktivt med samverkan och beredskap • Arbeta aktivt med krisberedskap • Öka samverkan med kommun och övriga parter • Satsa på rekrytering av yngre volontärer för ökad åldersmångfald och beredskap Erbjud tydlighet och kontinuitet i stöd • Var tydlig med instruktioner och i kommunikation • Erbjud församlingarna kontinuerligt stöd och tillgänglighet gällande svar på frågor och övrig kommunikation • Skapa fler möjligheter för löpande erfarenhetsutbyte Tydliggör och förankra ansvar för nyckelfrågor i förväg • Var tydlig med ansvarsfördelning och etablering av roller från start • Säkerställ att lösning på centrala element av uppdrag är lösta i förväg, eller att det finns en tydlig plan och förankring av denna Fokusera på få och nödvändiga åtgärder • Sammanställ det mest nödvändiga materialet för uppdraget och skicka ut tidigt • • Lägg mindre tid på (väglednings-) dokument Stötta församlingens personal i prioritering

AVSLUTANDE REFLEKTIONER UR ETT BEREDSKAPSPERSPEKTIV Svenska kyrkans vilja Svenska kyrkans lagstyrning De samhälleliga behoven Frånvaro av kris och krig Svenska kyrkans vilja Svenska De kyrkans samhälleliga lagstyrning behoven Kris Svenska kyrkans vilja Svenska De kyrkanssamhällelig lagstyrning a behoven Krigsfara Svenska kyrkans Svenska De vilja kyrkans samhälleli lagstyrning ga behoven Krig I kristid framträder Svenska kyrkans kraft som samhällsaktör som allra tydligast. Detta bygger på flera olika delar, däribland omfattande kompetens och lång erfarenhet av kris, en tydlig vision och värdegrund, stor geografisk spridning och lokal närvaro samt drivna medarbetare och volontärer. Utvärderingen bekräftar återigen denna bild. Det finns en tydlig koppling och logik mellan kyrkans uppdrag å ena sidan, och de behov och förväntningar som uppstår i kristid å andra sidan. Att dessa delar, tydligare än i vardagen, sammanfaller i kris skapar en enorm kraft och stora möjligheter till genomslag. Kyrkan lyckas också i stor utsträckning att ta en aktiv och närvarande roll som även går tydligt i linje med kyrkans uppdrag och församlingars och pastorats uppgift, inte minst inom ramen för diakonal verksamhet.

AVSLUTANDE REFLEKTIONER UR ETT BEREDSKAPSPERSPEKTIV En av utmaningarna i sammanhanget, och en lärdom och erfarenhet som Svenska kyrkan inte är unik att dra från coronakrisen (snarare går detta helt i linje med erfarenheten Sverige som land överlag nu drar), är att beredskapen i grunden har sina brister. Förberedelser och planering för att utveckla god beredskapsförmåga har under längre tid inte i någon vidare omfattning genomförts på ett systematiskt sätt. Detta skapar en naturlig grund för bristande uthållighet i förmågan till krishantering. Vidare ser förmågan olika ut över landet i församlingar och pastorat och även vilka förutsättningar som finns för att arbeta med beredskap varierar. Även om kyrkan har lyckats axla ansvar under coronakrisen och bedriva krishantering detta till trots, så riskerar utmaningar kopplade till långsiktighet och uthållighet att uppstå, och har delvis redan uppstått. Bristen på förberedelser skadar med andra ord förutsättningarna för en uthållig beredskaps- och krishanteringsförmåga. Detta leder i sin tur till att krishanteringen blir ad hoc, att strukturer och planer vilka ska understödja stabilitet och ordning saknas. Detta riskerar vidare att både skapa undanträngningseffekter i ordinarie verksamhet, och leda till en kortsiktighet i själva krishanteringen. Långsiktigheten i planeringen, långsiktigheten för kyrkans roll och deltagande i krishanteringen, riskerar att bli lidande. I sammanhanget är det av stor vikt att problematisera beredskaps- och krishanteringsförmågan ur ett uthållighetsperspektiv, och att belysa behovet av att Svenska kyrkan över tiden på ett stabilt sätt kan vara närvarande och aktiv under större samhällskriser.

Tack!