Svenska 1 2 och 3 Vra elever ska

Svenska 1, 2 och 3 Våra elever ska på tre år gå från att tycka saker till att belägga sina argument vetenskapligt Föreläsning av Anders Jansson, lärare i svenska 18/1 -2017

Svenska 1 Läroplan Nationella prov

Skriftlig argumentation. Språk Lyckade texthandlingar: 1. Sambandsmarkörer som ”För det första”, ”jämförelsevis” , ”Å ena sidan”, ”Till sist” 2. Läsar- och lyssnartilltal: ”Som ni kanske vet”, ”alla kan hålla om med om” 3. Enkla stilfigurer, t. ex. retorisk fråga

Skriftlig argumentation. Disposition Lyckade texthandlingar: 1. En korrekt styckesindelning 2. Genreanpassning med en struktur: Inledning, tes, argument 1, motargument, argument 2, argument 3, avslutning.

Examination Frågor att ställa sig innan: Vilka förmågor testar jag? Hur lång tid tar det att skriva en text? Vilka anpassningar kan behöva göras? Hur gör man när fantasin hos eleven tryter? Hur ger jag feedback? Exempel på uppgift

Muntlig argumentation Notera likheterna med kraven på disposition för den skriftliga delen

Muntlig argumentation De här betygskriterierna handlar om framförandet. Inte ens på nivå för E är det godtagbart att eleven läser innantill helt och hållet. De högre nivåerna är svåra att bedöma för den oerfarne, men det finns exempel på skolverkets bedömningsportal. Fråga din handledare om detta. För övrigt: Lyssnartilltal belönas För högsta betyg behöver eleven tala nästan helt fritt, ha ett ledigt kroppsspråk och ögonkontakt med publiken.

Muntlig argumentation Innehållskraven liknar de som finns för att skriva argumenterande tal. Att nyansera i det här sammanhanget betyder att utveckla och beskriva argumenten samt belysa dem från olika sidor. Eleven behöver ha ögonkontakt med publiken eller åtminstone ha blicken lyft för att talet ska bedömas vara framfört med viss säkerhet

Läsa och skriva Här fungerar det skrivna som ett verktyg för att bearbeta det lästa. En sammanfattning behöver föregås av ett strategiskt läsande. Eleverna behöver kunna behärska olika lästekniker (När-, sök-, skumläsning). Det är viktigt att prata om nyckelord. Personligen har den dramaturgiska modellen varit behjälplig. Uppgift:

Läsa och skriva med något ökad svårighetsgrad Det här är starten på progressionen mot det strikt vetenskapliga skrivande som eleven ska behärska år tre. Här går sammanfattandet mot refererandet, en process som kan göras med hjälp av mallar där eleven kan fylla i efter t. ex. ”Författaren skriver i sin artikel att…”

Läsa och skiva De här betygskriterierna kräver att ett litet större material används. Här behövs också fortlöpande feedback för att lära eleven att utveckla sina tankar och sitt skrivande. Exempel:

Läsa och skriva Följande kriterier tas upp på föregående sida, men vad menas egentligen med centrala skönlitterära verk?

Svenska 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Muntlig framställning av utredande och argumenterande slag i och inför grupp. Uppbyggnad, språk och stil i olika typer av texter samt referat och kritisk granskning av texter. Skriftlig framställning av utredande och argumenterande texter. Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen. Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning. Svenska språkets uppbyggnad, dvs. hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur de samspelar i grammatiken. Språkförhållanden i Sverige och övriga Norden, till exempel språklagstiftning, minoritetsspråk och dialekter.

Muntligt Progressionen från svenska 1 är inte så brant, men generellt sett så är läst innehåll viktigare än de egna ev. mindre teoretiskt grundade personliga åsikterna.

Muntligt De här kriterierna där tal och läsning integreras ger oss dock intressanta möjligheter att utveckla elevernas förmågor:

Läsa - Epokstudier Det finns inte stöd för att man ska ge eleverna en komplett historik om västerlandets litteraturhistoria, men det finns incitament för att i en viss utsträckning ägna sig åt detta. Se kriterierna ovan. Exempeluppgift

Skriva De betygsatta förmågorna pekar oss åt en riktning där vi ska utveckla det utredande skrivandet, dels referat (progression från sammanfattningarna i sv 1. Samt t. ex. reportage (jmfr Krönika)

Svenska 3 Läroplan

Muntligt

Muntligt Skolverket har gjort visst material tillgängligt. Talen i svenska 3 bör bygga på material som elever får ta del av genom läsning av artiklar eller liknande. Även om talen ska vara argumenterande så ska tyckandet skruvas ned ytterligare. Istället skall partesmodellen samt upplägget Ethos – logos – pathos användas. Eleverna behöver kunna och tillämpa stilfigurer.

Skrivande Progressionen från svenska 2 uppfattas av en del elever som relativt skarpt stegrad. Det är höga krav på form och innehåll på texterna här. Målet är PM som bygger på referat från artiklar med hög teoretisk svårighetsgrad.

Skrivande. Vetenskapliga texter och PM

Läs

Analyschecklista

Läsa och skriva Förslag på redovisningsformer: 1. Seminarier 2. Läslogg. (Lässtopp är sannolikt ALLTID nödvändig vid alla typer av läsning) 3. PM där ett specifikt tema behandlas (jämför med PM-uppgiften i Svenska 2) 4. Muntlig enskild redovisning 5. Pod eller film (OBS tar mer mycket tid) Kom ihåg att det här är ett område som lätt integreras i andra kurser, t. ex. engelska, historia och samhällskunskap

Tips för vidare läsning Strategierforlarande. se – teoretiskt skickliga Guldäppletvinnaren Åsa Edenfeldt delar med sig av tips och beprövade metoder Aidan Chambers! Facebookgruppen Svensklärarna Skolverkets bedömningsportal (när ni är yrkesverksamma) http: //jennypawendes. blogspot. se/ Hej litteraturen! Impulser i svenskaserien