SVENSK EKONOMISK TILLVXT Klas Eklund SNS 8 september

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 8 september 2003 1

INNEHÅLL • Vad är ekonomisk tillväxt? • Tillväxtens för- och nackdelar • Internationella data • Sveriges tillväxt • Tillväxtteorier • Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? • Framtidens utmaningar 2

UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER • Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden • Ej tillfälliga konjunktursvängningar (svängningar i graden av kapacitetetsutnyttjande) • Utan förändring av ”potentiell” BNP 3

POTENTIELL TILLVÄXT OCH KONJUNKTURSVÄNGNINGAR BNP Tid 4

DEFINITIONER • BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden • BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import 5

HÅLL TUNGAN RÄTT I MUN! • Skilj på BNP och BNP/capita • Skilj på löpande och fasta priser (svårare än det låter!) • Skilj på BNP och NNP • Skilj på BNP och BNI • Korrigering (PPP) för att mäta köpkraft Notera att BNP kan öka genom • Fler arbetade timmar • Eller ökad produktion/timme (ökad produktivitet) • Eller pris- och valutaändringar etc och att valet av mätperiod är viktigt 6

MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM • Vad ingår och vad saknas? • Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? • Hushållsarbete • Svart sektor • Hur mäta offentlig sektor? • Hur mäta miljöeffekter? • Fördelning, hälsa etc ingår inte • BNP mäter m. a. o inte välfärd i vid mening • Alternativa mått? 7

FÖRDELAR MED TILLVÄXT • Högre materiell standard • Privat konsumtion • Offentlig konsumtion • Utrymme för investeringar • Förbättrade icke-materiella villkor • Ökad livslängd • Folkhälsa • Social trygghet • Utrymme för kortare arbetstid • Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband 8

RISKER MED TILLVÄXT • Social utarmning • Stress och hets • Nya folksjukdomar • Arbetslöshet? • Miljöproblem • Resursförbrukning • Utsläpp • Ekonomernas motargument • Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb • Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön • Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång • Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna 9

EKONOMISK-POLITISK REALITET • Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål • För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc • Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd • … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen 10

HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 0 -2000, BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubblingstid, år 0 -1000 0 1000 -1820 0, 05 1400 1820 -1998 1, 2 58 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD 11

HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 1820 -2000, BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubblingstid, år 1820 -1870 0, 53 132 1870 -1913 1, 30 53 1913 -1950 0, 91 77 1950 -1973 2, 93 24 1973 -1998 1, 33 53 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD 12

HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT 1970 -1998, BNP/cap Region Tillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan 3, 54 20 Japan 2, 34 30 USA, Canada 1, 94 36 Västeuropa 1, 78 39 Latinamerika 0, 99 71 Afrika 0, 01 7000 Ryssland/Öst -1, 10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD 13

SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt 14

TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av • Ökade arbetsinsatser • Ökade insatser av kapital (investeringar) • Ökad produktivitet Håll isär: • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet • Ökad totalfaktorproduktivitet 15

1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR 16

”GROWTH ACCOUNTING” • Produktionsfunktion: DBNP = w. DA + (1 -w)DK + Dtfp • där tfp är ”teknisk utveckling” • Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana • Men det är TFP som avgör den. . . • . . . och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”) 17

2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR 18

HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TIILVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN • Utbildning • Bredd och spets • Incitamentsstrukturen • Utbildningspremien • Samverkan human- och realkapital • Externa effekter 19

3. INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGAST PÅ LÅNG SIKT • Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament • Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck • Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar • Stabilitet i social och politisk infrastruktur • ”Företagarklimat” 20

4. SCHUMPETER OCH DE LÅNGA VÅGORNA • Industriella revolutioner sätter igång vågor av innovationer, utvecklingsblock och kreditutvidgning • Tre stora revolutioner: • Ångmaskinen – manuellt arbete ersätts av maskiner, järnvägen • El- och explosionsmotorerna – bilismen, smidig elkraftdistribution • Informationsteknologin den tredje? • Djupa recessioner mellan dem, finansiella kriser 21

5. EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE • Tvärsnittsanalys • Jämför olika länder • Långa serier • Samma land över tiden • Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning • Relativ position: Upphinnarfaktorn 22

SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970 -1988 Period Sverige/snitt 1870 -1880 1, 1 1880 -1890 1, 4 1890 -1900 1, 7 1900 -1913 1, 7 1913 -1929 1, 2 1929 -1938 1, 9 1938 -1950 2, 2 1950 -1960 0, 9 1960 -1970 1 1970 -1979 0, 8 1979 -1988 0, 9 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development” 23

VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? • Upphinnarfaktorn - sen industrialisering • Gynnsam industristruktur • God utbildning • Frihandel och avregleringar • Stor kapitalimport fram till 1914 • Fred 24

VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? • • • Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut • Stora investeringar • Överflyttningsvinster • Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare 25

SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED OMVÄRLDEN SEDAN 1970 BNP volymtillväxt, logskala 26

SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet 2001 1970 1 2 3 4 5 6 7 Schweiz 154 USA 148 Luxemburg 134 Sverige 115 Kanada 108 Danmark 107 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 27 1 2 3 4 Luxemburg 199 Norge 150 USA 144 Irland 123 Schweiz 123 6 Danmark 120 Island 120 Holland 120 9 Kanada 119 18 Sverige 106

TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960 -1997 BNP/timme och BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960 -75 1975 -97 Sverige 4, 3 1, 4 Västeuropa 4, 9 2, 5 USA 2, 0 0, 5 Sverige 3, 6 1, 1 Västeuropa 3, 3 2, 0 USA 2, 2 1, 6 BNP/timme BNP/capita Källa: Långtidsutredningen 1999/2000 28

SVENSK TILLVÄXT 1960 -1997 Uppdelning av BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960 -75 1975 -97 1. BNP/timme 4, 3 1, 4 2. Medelarbetstid -1, 1 0, 1 3. Sysselsättningsgrad 0, 4 -0, 4 4. Andel arbetsför befolkning -0, 2 0 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0, 9 -0, 3 6. BNP/capita (1+5) 3, 4 1, 1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000 29

VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70 - OCH 80 -TALEN? • Effekterna av återuppbyggnaden klingade av • Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar • Försvagade drivkrafter för realkapitalbildning • Försvagade drivkrafter för humankapitalbildning • Försvagat omvandlingstryck 30

REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in • Osäkerheten om den ekonomiska politiken • Sviktande lönsamhet • Devalveringspolitik • Skattesystemet • Långsammare teknisk utveckling 31

HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Sverige tappade försprånget inom utbildningen • Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta • Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig • Kraftigt krympande löneskillnader 32

FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK • Snabbt växande offentlig sektor • Svårmätt produktivitetsutveckling • Men lågt omvandlingstryck • Anslags- och budgetstyrning • Stigande skattetryck • Näringspolitiken • Bevarande av gamla strukturer • Devalveringspolitiken • Förändrade relativa faktorpriser • Gratisvinster 33

GRÄLET OM KONJUNKTUR OCH STABILISERINGSPOLITIK • Korpi mfl: Eftersläpningen kom vid mitten av 70 -talet och början av 90 -talet • En följd av misslyckad stabiliseringspolitik • Lindbeck, Eklund mfl: Men cykliska uppsving mellan dess kriser saknas • Och de akuta kriserna var en följd av andra missgrepp • Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten 34

SVENSK TILLVÄXT 1970 -95 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP 1970 35 BNP 1970

1990 -TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN • 1990 -talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen • Men drev också fram ett uppvaknande • Stålbadet tvingade fram en omorientering • Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapitalbildning samt ny stabiliseringspolitik 36

SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK • EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar • Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning • Avregleringar i flera sektorer • Gradvis öppnande av offentlig sektor • Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn • Växande allmänt tryck från globaliseringen 37

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING • “Århundradets skattereform” 1991 • Decentraliserad lönebildning • Stigande utbildningspremie • Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna • Nytt pensionssystem 38

BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING • Enklare och mer likformig kapitalbeskattning • Kraftigt stigande avkastning på investeringar • Utbyggd infrastruktur • Inflationsbekämpning och lägre räntor • EU-medlemskap 39

EN STABILISERINGSPOLITIK • Högre prioritet för inflationsbekämpning • Självständig Riksbank • Mer stringent statlig budgetprocess • Längre mandatperioder • EU-medlemskap och EMUförberedelser 40

STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt 1971 -1980 1981 -1990 1991 -2000 Belgien 7, 1 Holland 6, 2 Danmark 5, 6 Italien 5, 4 Japan 5, 4 Frankrike 4, 5 Tyskland 4, 1 Sverige 3, 5 Kanada 2, 9 Norge 2, 8 UK 5, 1 Japan 4, 1 Belgien 4, 0 Holland 3, 7 Frankrike 3, 5 USA 3, 3 Sverige 2, 6 Italien 2, 6 Kanada 2, 6 Tyskland 2, 5 Sverige 4, 9 Frankrike 4, 1 USA 3, 8 Holland 3, 2 Belgien 3, 0 Japan 2, 9 UK 2, 8 Tyskland 2, 5 Kanada 2, 0 Italien 1, 7 Källa: US BLS 41

VARFÖR? • Utslagningen under 1991 -93 rensade bort de svaga företagen • Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993 -1995 höjde kapacitetsutnyttjandet • Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 • “Den nya ekonomin”? 42

DEN ”NYA EKONOMIN” • Globalisering • Minskade handelshinder • Friare kapitalrörelser • Snabb teknisk utveckling • Snabbare kommunikation • Lägre transaktionskostnader • Lägre distributionskostnader • Lägre sökkostnader • Mindre lager • Nya affärsmodeller 43

PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960 -2003 Kvartalsvis förändring, näringslivet 44

SEX SEKTORER FÖRKLARAR UPPGÅNGEN 1994 -2000, enligt Mc. Kinsey Kumulerat bidrag till produktivitetsökningen 2, 0 1, 8 1, 6 1, 4 1, 32 Telekom Datortillverkning Halvledartillverkning Värdepappershandel Detaljhandel 1, 2 1, 0 0, 8 0, 6 1, 33 Partihandel 0, 4 0, 2 0 0 20 31 40 Kumulativ andel av BNP GDP 45 60 80 100

INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) • • Utbildning Finansiella tjänster Offentlig administration Hälsovård Tillverkningsindustri Detaljhandel Transporter Osäkert 19 (“seems low”) Minst 12 41 50 -100 Osäkert 3 -79 • Totalt 125 -251 • Vilket motsvarar 0, 25 -0, 5% per år 46

DÄRUTÖVER • Ytterligare tekniska genombrott kan höja siffrorna • Icke mätbara kvalitetsvinster • Folkhälsa • Bekvämlighet • Valfrihet • Distansarbete • Distansundervisning • Sociala nätverk • Offentlig sektor 47

MEN SVERIGE OCH EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR • Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl • Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad • Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: • Mindre flexibel arbetsmarknad • Stelare priser • Mer reglerade produktmarknader • Utbildning och hälsovård i offentlig sektor • Betydligt svårare att etablera nya företag • Mindre utvecklad riskkapitalmarknad 48

HUR RANKAS SVERIGE I DAG? • Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, Fo. U • Långt framme på IT-specialindex • Medium på produktmarknader, finansiell sektor • Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning • Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt 49

KOMMANDE UTMANINGAR • Ökat demografiskt tryck • Blir besvärande från 2010 • ”Baumols sjuka” • Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor • Globalisering sätter press på skattesystemet • Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga • Vad betyder EMU? • Handel, pristransparens, investeringar 50

VAD KAN GÖRAS? • Öka antalet arbetade timmar • Förbättrade drivkrafter för arbete • Skatter, transfereringar, pensioner • Arbetskraftsinvandring • Höj produktiviteten • Håll uppe omvandlingstrycket • Både för privat och offentlig sektor • Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten • Skatter • Handel • Bättre spetsutbildning 51