SVENSK EKONOMISK TILLVXT Klas Eklund SNS 2 februari

SVENSK EKONOMISK TILLVÄXT Klas Eklund SNS, 2 februari 2004 1

INNEHÅLL • Vad är ekonomisk tillväxt? • Tillväxtens för- och nackdelar • Empiri: Vad har hänt? • Teori: Hur analysera tillväxt? • Vad har styrt de senaste decenniernas upp- och nedgångar? • Framtidens utmaningar • Vad kan göras? 2

UTGÅNGSPUNKT DEFINITIONER • Ekonomisk tillväxt: Ökning av BNP över tiden • Ej tillfälliga konjunktur-svängningar • Utan förändring av ”potentiell” BNP 3

POTENTIELL TILLVÄXT OCH KORTSIKTIGA SVÄNGNINGAR BNP Potentiell BNP Tid 4

DEFINITIONER • BNP från produktionssidan: BNP = värdet av alla färdiga varor och tjänster = summan av alla förädlingsvärden • BNP från användningssidan: BNP = Privat konsumtion + offentlig konsumtion + investeringar + export - import 5

MÄT- OCH TOLKNINGSPROBLEM • Vad ingår och vad saknas? • Vad är produktion och vad är förutsättning för produktion? • Hushållsarbete • Svart sektor • Hur mäta offentlig sektor? • Hur mäta miljöeffekter? • Fördelning, hälsa etc ingår inte • BNP mäter m. a. o inte välfärd i vid mening • Alternativa mått? 6

FÖRDELAR MED TILLVÄXT • Högre materiell standard • Privat konsumtion • Offentlig konsumtion • Utrymme för investeringar • Förbättrade icke-materiella villkor • Ökad livslängd • Folkhälsa • Social trygghet • Utrymme för kortare arbetstid • Slutsats: Även om tillväxt ej är liktydigt med välfärd, så finns ett samband 7

RISKER MED TILLVÄXT • Social utarmning • Stress och nya folksjukdomar • Arbetslöshet? • Miljöproblem • Resursförbrukning • Utsläpp • Ekonomernas motargument • Tillväxt ger köpkraft som kan ge jobb • Tillväxt ger resurser som kan användas för miljön • Tillväxt som kommer från ökad effektivitet kan minska resursåtgång • Ekonomiska styrmedel begränsar effekterna 8

EKONOMISK-POLITISK REALITET • Alla länder och regeringar har ekonomisk tillväxt som prioriterat mål • För att häva fattigdom, skapa resurser till reformer etc • Utgångspunkt här: Tillväxt är önskvärd • … i synnerhet om den kommer från ökad produktivitet “En hög inkomst är det bästa recept på lycka jag hört” Jane Austen 9

HUR HAR DET GÅTT? GLOBAL TILLVÄXT 1820 -2000, BNP/cap Period Tillväxt, procent Fördubblingstid, år 1820 -1870 0, 53 132 1870 -1913 1, 30 53 1913 -1950 0, 91 77 1950 -1973 2, 93 24 1973 -1998 1, 33 53 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD 10

HUR HAR DET GÅTT? REGIONAL TILLVÄXT 1970 -1998, BNP/cap Region Tillväxt, procent Fördubblingstid, år Asien exkl Japan 3, 54 20 Japan 2, 34 30 USA, Canada 1, 94 36 Västeuropa 1, 78 39 Latinamerika 0, 99 71 Afrika 0, 01 7000 Ryssland/Öst -1, 10 Källa: Angus Maddison, 2001: The World Economy: A Millenial Perspective”, OECD 11

SVERIGES TILLVÄXT SEDAN 1870 Årlig BNP-tillväxt, procent, femårsgenomsnitt 12

TILLVÄXTANALYS Tillväxt (högre BNP) genereras av • Ökade arbetsinsatser • Ökade kapitalinsatser (investeringar) • Ökad produktivitet Håll isär: • Partiell produktivitet (en insats hålls konstant), ex arbetsproduktivitet • Ökad totalfaktorproduktivitet 13

1. NEOKLASSISK TILLVÄXT; INVESTERINGARNA AVGÖR BNP log 14

”GROWTH ACCOUNTING” • Produktionsfunktion: DBNP = w. DA + (1 -w)DK + Dtfp • där tfp är ”teknisk utveckling” • Investeringar lyfter tillväxten till ny långsiktig bana • Men det är TFP som avgör den. . . • . . . och TFP kan ej fångas av neoklassisk teori (”ett mått på vår okunskap”) 15

2. “ENDOGEN” TILLVÄXT; HUMANKAPITALET AVGÖR BNP log 16

HUMANKAPITALET KAN BÅDE LYFTA TILLVÄXTBANAN OCH HÖJA TAKTEN • Utbildning • Bredd och spets • Incitamentsstrukturen • Utbildningspremien • Samverkan human- och realkapital • Externa effekter • Stordriftfördelar, innovationer • Schumpeters krativa förstörelse 17

INSTITUTIONELLA FAKTORER: VIKTIGA PÅ LÅNG SIKT • Real- och humankapitalbildning stimuleras av goda och stabila incitament • Öppenhet mot omvärlden, konkurrens och omvandlingstryck • Lagar som stimulerar produktion, sparande och investeringar • Stabilitet i social och politisk infrastruktur • ”Företagarklimat” 18

EMPIRISKA STUDIER: HAR BLIVIT VANLIGARE • Tvärsnittsanalys • Jämför olika länder • Långa serier • Samma land över tiden • Datamodeller matas med stora faktamängder om human- och realkapitalbildning • Relativ position: Upphinnarfaktorn 19

FORSKNINGSLÄGET I DAG • Endogen teori dominerar • Har delvis integrerat neoklassisk • Investeringar i human- och realkapital • Realkapital är “kristalliserat” humankapital • Institutioner • Öppenhet, konkurrens, materiella drivkrafter, icke -korruption, stabila regelverk Egen tolkning: • Investeringskvot (både real- och humankapital • Drivkrafter för arbete och effektivitet • Omvandlingstryck sätter press 20

SVENSK RELATIV TILLVÄXT Ökning av BNP/arbetad timme i Sverige och 16 i-länder 1970 -1988 Period Sverige/snitt 1870 -1880 1, 1 1880 -1890 1, 4 1890 -1900 1, 7 1900 -1913 1, 7 1913 -1929 1, 2 1929 -1938 1, 9 1938 -1950 2, 2 1950 -1960 0, 9 1960 -1970 1 1970 -1979 0, 8 1979 -1988 0, 9 Källa: Angus Maddison, 1982: Phases of Capitalist Development” 21

VARFÖR VÄXTE SVERIGE SÅ SNABBT FRAM TILL 1950? • Upphinnarfaktorn - sen industrialisering • Gynnsam industristruktur • God utbildning • Frihandel och avregleringar • Stor kapitalimport (fram till 1914) • Fred 22

VAD LÅG BAKOM DEN GODA TILLVÄXTEN EFTER KRIGET? • • • Återuppbyggnad Handelsliberalisering Stabila växelkursrelationer Stabila råvarupriser Viktiga industriella utvecklingsblock mognade ut • Stora investeringar • Överflyttningsvinster • Sverige kunde imitera USA - men Europa och Japan växte ännu snabbare 23

SVENSK TILLVÄXT JÄMFÖRT MED ANDRA LÄNDER SEDAN 1970 24

SVENSK KÖPKRAFT I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE BNP/cap, köpkraftsjusterad, procent av OECD-snittet 1970 1 2 3 4 5 6 7 Schweiz 154 USA 148 Luxemburg 134 Sverige 115 Kanada 108 Danmark 107 Frankrike 106 Holland 106 9 Australien 104 25 2003 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Luxemburg 194 USA 145 Norge 140 Irland 130 Kanada 120 Schweiz 118 Danmark 115 Holland 113 Österrike 114 15 Sverige 108

TILLVÄXTJÄMFÖRELSE 1960 -1997 BNP/timme och BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960 -75 1975 -97 Sverige 4, 3 1, 4 Västeuropa 4, 9 2, 5 USA 2, 0 0, 5 Sverige 3, 6 1, 1 Västeuropa 3, 3 2, 0 USA 2, 2 1, 6 BNP/timme BNP/capita Källa: Långtidsutredningen 1999/2000 26

SVENSK TILLVÄXT 1960 -1997 Uppdelning av BNP/cap, procent/år Tillväxt i 1960 -75 1975 -97 1. BNP/timme 4, 3 1, 4 2. Medelarbetstid -1, 1 0, 1 3. Sysselsättningsgrad 0, 4 -0, 4 4. Andel arbetsför befolkning -0, 2 0 5. Totala antalet arbetade timmar per inv (2+3+4) -0, 9 -0, 3 6. BNP/capita (1+5) 3, 6 1, 1 Källa: Långtidsutredningen 1999/2000 27

VARFÖR STAGNERADE TILLVÄXTEN UNDER 70 - OCH 80 -TALEN? • Effekterna av återuppbyggnaden klingade av • Störningar – olja, inflation, dollarkris – bromsade investeringar • Försvagade drivkrafter för real- och humankapitalbildning • Försvagat omvandlingstryck • Instabiliseringspolitik 28

REALKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Tillväxten i kapitalintensiteten bromsade in • Osäkerheten om den ekonomiska politiken • Sviktande lönsamhet • Devalveringspolitik • Skattesystemet • Långsammare teknisk utveckling 29

HUMANKAPITALBILDNINGEN HÄMMADES • Sverige tappade försprånget inom utbildningen • Transfereringssystemen minskade drivkrafterna att arbeta • Skattesystemet försvagade drivkrafterna att arbeta och utbilda sig • Kraftigt krympande löneskillnader 30

FÖRSVAGAT OMVANDLINGSTRYCK • Snabbt växande offentlig sektor • Svårmätt produktivitetsutveckling • Men lågt omvandlingstryck • Anslags- och budgetstyrning • Stigande skattetryck • Näringspolitiken • Bevarande av gamla strukturer • Devalveringspolitiken • Förändrade relativa faktorpriser • Gratisvinster 31

MISSLYCKAD STABILISERINGSPOLITIK • Den största eftersläpningen kom vid mitten av 70 -talet och början av 90 -talet • En följd av misslyckad stabiliseringspolitik • Både långsiktigt (hög inflation) • och kortsiktigt • Slutsats: Både strukturproblem och stabiliseringspolitik bakom den låga tillväxten 32

SVENSK TILLVÄXT 1970 -95 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP 1970 33 BNP 1970

1990 -TALET: DEN STORA U-SVÄNGEN • 1990 -talsdepressionen bekräftade tillväxtproblemen • Men drev också fram ett uppvaknande • Stålbadet tvingade fram en omorientering • Både skärpt omvandlingstryck, förbättrade drivkrafter för kapitalbildning samt ny stabiliseringspolitik 34

1. SKÄRPT OMVANDLINGSTRYCK • EU-medlemskap gav skärpt konkurrens, ökade direktinvesteringar • Skärpt inhemsk konkurrenslagstiftning • Avregleringar i flera sektorer • Gradvis öppnande av offentlig sektor • Stramare finansiella ramar i offentlig sektorn • Växande allmänt tryck från globaliseringen 35

2. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR HUMANKAPITALBILDNING • “Århundradets skattereform” 1991 • Decentraliserad lönebildning • Stigande utbildningspremie • Något lägre ersättningsnivåer i socialförsäkringarna • Nytt pensionssystem 36

3. BÄTTRE DRIVKRAFTER FÖR REALKAPITALBILDNING • Enklare och mer likformig kapitalbeskattning • Kraftigt stigande avkastning på investeringar • Utbyggd infrastruktur • Inflationsbekämpning och lägre räntor • EU-medlemskap 37

4. EN STABILISERINGSPOLITIK • Högre prioritet för inflationsbekämpning • Självständig Riksbank • Mer stringent statlig budgetprocess • Längre mandatperioder • EU-medlemskap och EMUförberedelser 38

STUDS AV PRODUKTIVITETEN Årlig produktivitetsökning i industrin, genomsnitt 1971 -1980 1981 -1990 1991 -2002 Belgien 7, 1 Holland 6, 2 Danmark 5, 6 Italien 5, 4 Japan 5, 4 Frankrike 4, 5 Tyskland 4, 1 Sverige 3, 5 Kanada 2, 9 Norge 2, 8 UK 5, 1 Japan 4, 1 Belgien 4, 0 Holland 3, 7 Frankrike 3, 5 USA 3, 3 Sverige 2, 6 Italien 2, 6 Kanada 2, 6 Tyskland 2, 5 Sverige 6, 1 Frankrike 4, 2 USA 3, 5 Japan 3, 3 Holland 3, 2 Belgien 3, 0 UK 2, 7 Tyskland 2, 4 Kanada 2, 0 Italien 1, 7 Källa: US BLS 39

VARFÖR? • Utslagningen under 1991 -93 rensade bort de svaga företagen • Kronfallet och det cykliska uppsvinget 1993 -1995 höjde kapacitetsutnyttjandet • Omlagd ekonomisk politik och strukturreformer höjde den potentiella tillväxten från 1993 • “Den nya ekonomin”? 40

DEN ”NYA EKONOMIN” • Globalisering • Minskade handelshinder • Friare kapitalrörelser • Snabb teknisk utveckling • Snabbare kommunikation • Lägre transaktionskostnader • Lägre distributionskostnader • Lägre sökkostnader • Mindre lager • Nya affärsmodeller 41

PRODUKTIVITETSTILLVÄXTEN I USA 1960 -2003 Kvartalsvis förändring, näringslivet 42

INTERNET-EFFEKTER ENLIGT BROOKINGS Årlig kostnadsbesparing i olika sektorer 2005 (mrd USD) • • Utbildning Finansiella tjänster Offentlig administration Hälsovård Tillverkningsindustri Detaljhandel Transporter Osäkert 19 (“seems low”) Minst 12 41 50 -100 Osäkert 3 -79 • Totalt 125 -251 • Vilket motsvarar 0, 25 -0, 5% per år 43

MEN EUROPA HAR SÄMRE FÖRUTSÄTTNINGAR • Sverige långt framme på telekom, av historiska skäl • Och GSM-harmoniseringen gav stor marknad • Men i övrigt sämre förutsättningar än USA att ta till sig den nya tekniken: • Mindre flexibel arbetsmarknad • Stelare priser • Mer reglerade produktmarknader • Utbildning och hälsovård i offentlig sektor • Betydligt svårare att etablera nya företag • Mindre utvecklad riskkapitalmarknad 44

SVENSK TILLVÄXT 1970 -2003 Enligt neoklassisk respektive endogen tillväxtteori BNP 1970 45 BNP 1995 1970 1995

HUR RANKAS SVERIGE I DAG? • Högt på teknisk kompetens, kvinnors arbetsdeltagande, breddutbildning, infrastruktur, miljö, management, Fo. U • Långt framme på IT-specialindex • Medium på produktmarknader, finansiell sektor • Lågt på skatter, lönebildning, arbetsvilja, spetsutbildning • Summa: En tudelad bild. Kan viktas samman på olika sätt 46

KOMMANDE UTMANINGAR • Arbetsinsatserna stagnerar • Sjukfrånvaro och förtidspensioneringar • Ökat demografiskt tryck • Blir besvärande från 2010 • ”Baumols sjuka” • Ett problem då en så stor del av tjänstesektorn ligger i offentlig sektor • Globalisering sätter press på skattesystemet • Både skattebaser och utgiftsbaser blir rörliga 47

DEMOGRAFINS UTMANING ENLIGT RIKSBANKEN 48

BAUMOLS SJUKA ENLIGT KOMMUNFÖRBUNDET 49

EUROPA: KRYMPANDE DEL AV VÄRLDSEKONOMIN BNP som andel av global BNP • USAs andel av världsekonomin har hållits konstant • EU: s har sjunkit • Trendutdragning ger kraftigt fallande EUandel. Skäl: 1. Befolkning 2. Förvärvsfrekvens 3. Produktivitet 50

GRUNDFRÅGAN • Vill vi bevara (eller höja) dagens standard i sjukvård, transfereringar mm? • Eller arbeta färre timmar och anstränga oss mindre? Tyvärr går det inte att både äta kakan och ha den kvar - i synnerhet om man inte vill baka den. . . 51

VAD KAN/BÖR GÖRAS? • Öka antalet arbetade timmar • Förbättrade drivkrafter för arbete • Skatter, transfereringar, pensioner • Arbetskraftsinvandring • Höj produktiviteten • Håll uppe omvandlingstrycket • Både för privat och offentlig sektor • Åtgärder för att stimulera kapitalintensiteten • Förbättra drivkrafter för rörlighet via skattesystemet • Bättre spetsutbildning 52