Svar p instuderingsfrgor Grekland antiken 1 Orsaker och

  • Slides: 16
Download presentation
Svar på instuderingsfrågor Grekland, antiken

Svar på instuderingsfrågor Grekland, antiken

1. Orsaker och följder till den grekiska kolonisationen Orsaker: • Försörjningsproblem • Missväxt •

1. Orsaker och följder till den grekiska kolonisationen Orsaker: • Försörjningsproblem • Missväxt • Folkvandring • Oroligheter • dåliga odlingsförhållanden i Grekland Följder: • Handel och sjöfart ökar • Grekerna får kontroll över större landområden • Tekijätiedot penningväsende införs ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 2

2. Negativa konsekvenser av kolonisationen för Fenicierna • Grekerna konkurrerade ut fenicierna som sjöfarts-

2. Negativa konsekvenser av kolonisationen för Fenicierna • Grekerna konkurrerade ut fenicierna som sjöfarts- och handelsmakt Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 3

3. Kolonisationens geografiska utsträckning • • • Svarta havets kuster Nordafrika Sydfrankrike Syditalien Sicilien

3. Kolonisationens geografiska utsträckning • • • Svarta havets kuster Nordafrika Sydfrankrike Syditalien Sicilien Thrakien Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 4

4. Samhällsklasser som gynnades av kolonisationen • • Handelsmännen hantverkarna (krukmakare, bronsgjutare), Metoikerna –

4. Samhällsklasser som gynnades av kolonisationen • • Handelsmännen hantverkarna (krukmakare, bronsgjutare), Metoikerna – inflyttade utlänningar vin- och olivodlare Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 5

5. Tyrannväldet • • • Tyrann=kung på lydiska(språk) Härskare som skaffat sej makt genom

5. Tyrannväldet • • • Tyrann=kung på lydiska(språk) Härskare som skaffat sej makt genom kupp. Kom ofta från den nyrika klassen. Hade ofta folkets stöd. Saknade ärftlig eller laglig rätt till makten. 650 -500 fkr. Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 6

6. Den Athenska demokratin • • Demo/befolkning+Kratein/härska=folkstyre Demokrati utvecklades i Athen Direkt demokrati –

6. Den Athenska demokratin • • Demo/befolkning+Kratein/härska=folkstyre Demokrati utvecklades i Athen Direkt demokrati – folket röstar direkt med röstbrickor 590 -talet fkr, lagstiftaren och statsmannen Solon föreslog ett råd på 400 personer, också bland bönder. Rådet beredde ärenden till folkförsamlingen (myndiga män, inte kvinnor, slavar eller metoiker). • 510 -talet fkr Kleisthenes medborgarreform, Attika delades in i 10 distrikt (Fyle) som skulle utse 50 medlemmar till rådet. Varje 50 -manna-delegation fungerade som regering i drygt en månad i taget. • Demokrati upphörde iom Alexander den store Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 7

Athenska demokratins institutioner • De femhundras råd och Folkförsamlingen(ecclesia) • Folkförsamlingen=parlamentet höll möten var

Athenska demokratins institutioner • De femhundras råd och Folkförsamlingen(ecclesia) • Folkförsamlingen=parlamentet höll möten var 9: e dag. Rådet förberedde och ledde folkförsamlingens möten. • Alla fria, vapenföra män 18 år fyllda fick delta i folkförsamlingen. 6000 -8000 medlemmar i folkförsamlingen. Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 8

Ostracism • Landsförvisning av misshagliga personer. • 6000 röster av folkförsamlingen räckte till landsförvisning

Ostracism • Landsförvisning av misshagliga personer. • 6000 röster av folkförsamlingen räckte till landsförvisning på 10 år. • Ostraka=krukskärva. Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 9

9. Slavarnas förhållanden i Athen • slavarna hade bättre förhållanden i Athen än i

9. Slavarnas förhållanden i Athen • slavarna hade bättre förhållanden i Athen än i andra stadsstater. • Det var tex. förbjudet att döda en slav utan orsak. • Ekonomin var beroende av slavarbetskraft. jobbade på åkrar, hemmen, hantverk, gruvor, lärare. . Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 10

Aten och Sparta • Demokrati • 4 samhällsklasser • Folkförsamling gjorde beslut och folkrådet

Aten och Sparta • Demokrati • 4 samhällsklasser • Folkförsamling gjorde beslut och folkrådet verkställde • Arkont- högsta ämbetsman • Strateg – ledare i militär • Slavar saknade rättigheter • Kvinnan var omyndig och saknade arvsrätt, men bildade kvinnor hade rätt att delta i offentliga livet. • Bönderna var ofta missnöjda pga sin dåliga ställning • Monarki • Aristokratiskt och militärt samhälle • I folkförsamlingen fick rådet och ämbetsmännen yttra sej. Spartiaterna röstade ja eller nej • Spartiater – styrande adelsklass • Perioker – fria, men saknade politiska rättigheter • Heloter – slavar ofta bönder som brukade jorden. Rättslösa • Kvinnan var friare än den atenska. Hade arvsrätt och egendom. Ansvar för hushåll då männen i krig

11. Vem strider sinsemellan under Perserkrigen • perserna mot grekerna Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi

11. Vem strider sinsemellan under Perserkrigen • perserna mot grekerna Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 12

12. Vilken part gynnar Perserkrigen och på vilket sätt? • Athen förstärker maktposition •

12. Vilken part gynnar Perserkrigen och på vilket sätt? • Athen förstärker maktposition • perserna segras Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 13

Hur slutade Peloponnesiska kriget? • Athen förlorar • och måste avstå hela sin flotta

Hur slutade Peloponnesiska kriget? • Athen förlorar • och måste avstå hela sin flotta 404 fkr. • Sparta blir största makten i Grekland. Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 14

Vad börjar de grekiska filosoferna fundera på? • Att förstå världen rationellt, kritiskt och

Vad börjar de grekiska filosoferna fundera på? • Att förstå världen rationellt, kritiskt och logiskt. Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 15

Förklara hellenismen samt dess utbredning • Blandning av grekiskt och orientaliskt • pga att

Förklara hellenismen samt dess utbredning • Blandning av grekiskt och orientaliskt • pga att Alexander den store erövrade persernas rike och östra medelhavsområdet. • Se karta i boken s. 64 Tekijätiedot ja/tai esityksen nimi 9/25/2021 16