Suicidriskbedmningansvar och delegation Martina Barnevik Olsson Medicinskt sakkunnig

Suicidriskbedömningansvar och delegation Martina Barnevik Olsson Medicinskt sakkunnig 190208

Suicidprevention

Nationell suicidprevention Folkhälsomyndigheten (Fo. HM) Nationella handlingsprogrammet för suicidprevention folkhalsomyndigheten. se www. suicidprevention. se 190208

Kunskapsguiden

Övrig information till patienter och närstående På 1177 Vårdguiden finns information och kontaktuppgifter till olika telefonjourer, rådgivning och patient- och närståendeföreningar Nationella hjälplinjen ger anonym kostnadsfri psykologisk hjälp per telefon MIND är ideell förening som arbetar med att ge medmänskligt stöd och att öka kunskapen kring psykisk ohälsa och suicid. På deras webbplats finns kontaktuppgifter till Självmordslinjen Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar nationellt för att minska antalet suicid Riksförbundet för Suicidprevention och efterlevandes stöd, SPES, är en rikstäckande ideell organisation som erbjuder stöd och hjälp till efterlevande Barnrättsorganisationen Bris, ger stöd och information till barn och unga och till vuxna. Bris erbjuder stödhelger för familjer där en förälder tagit sitt liv 190208

Bedömning av suicidrisk

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Nationella Riktlinjer Vård vid depression och ångestsyndrom 190208

Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten – Riktar sig främst till beslutsfattare, t ex politiker, tjänstemän och verksamhetschefer. Beslut om verksamhetsplanering, organisation. – Andra viktiga mottagare är yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör vidtas vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap kan laddas ner på www. socialstyrelsen. se/nationellariktlinjer 190208

Förvaltning av nationella riktlinjer • Hålla riktlinjerna aktuella • Årliga översyner • Uppdateringar vid behov • Begränsat med nya frågeställning • Större revidering efter utvärdering 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Ökad risk vid depression och ångestsyndrom med flera tillstånd Viktigt bedöma suicidrisk både under utredning och behandling Omprövas kontinuerligt 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Grunden är den kliniska bedömningen Strukturerad kartläggning av viktigaste riskfaktorerna • • tidigare suicidförsök psykiatrisk diagnos (inkl substansmissbruk) suicidtankar, suicidplaner självskadebeteende mm 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Kartläggning av -Livssituation -Funktionsnivå -Socialt nätverk Upprätta säkerhetsplan 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna somatisk anamnes och undersökning bör erbjudas samt relevant utredning utifrån vårdbehov 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Bedömningsinstrument (intervjuformulär, riskbedömningsskattningsskalor) som komplement Ex SUAS (SUicide Assessment Scale) Stanley B et al. 1986 ; Niméus et al. 2000; Waern et al. 2010 C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) Posner et al. 2011; Horwitz et al. 2015 eller frågor om suicid i instrumenten Ex MADRS-S, BDI-II, MINI/MINI KID 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Saknas vetenskapligt stöd för att instrumenten ensamma kan förutsäga suicid eller suicidförsök Däremot kan bedömningsinstrument med hög sensitivitet utgöra stöd i bedömningen (för t ex oerfaren eller ny personal) 190208

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna Sammanfattning av rekommendationer Hälso och sjukvården bör göra en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken kan använda instrument som komplement bör inte bedöma suicidrisk med enbart instrument

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården?

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården? Inga särskilda regler för vem som t ex får göra en suicidriskbedömning Verksamhetschefen eller arbetsledande chef fördelar uppgiften Hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens 190208

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården? Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Enligt PSL är hälso- och sjukvårdspersonal: -den som har legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården -personal verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och medverkar i hälso- och sjukvård av patienter -den som biträder en legitimerad utövare av hälso- och sjukvård 190208

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården? Personalen har själv ett ansvar att -utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet -bidra till en hög patientsäkerhet (rapportera händelser och risker för vårdskador) 190208

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården? Vårdgivarens ansvar bland annat -ansvara för att det finns hälso- och sjukvårdspersonal med rätt kompetens -planera, leda och kontrollera verksamheten -vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador -utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada 190208

Mer information finns på: www. socialstyrelsen. se