Stress stressrelaterade sjukdomar Nr det blir fr mycket

Stress & stressrelaterade sjukdomar När det blir för mycket, för litet eller när det är precis lagom

Vad är stress? • Stress är en psykosomatisk reaktion (kroppsliga symtom, psykiska orsaker). • NE: ”inom psykologisk, medicinsk och allmänbiologisk vetenskap de anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar” • Stenåldersreaktion, där hypothalamus via nervsystem påverkade utsöndring av stresshormonerna adrenalin & noradrenalin. • Ökad beredskap (kamp eller flykt), ökat blodtryck, ökat puls, ökad blodsockerhalt.

I alla situationer • Vår stressreaktion är idag densamma, (kamp eller flykt), men svårare att göra något åt. • Påslag av stresshormoner även när vi inte är arga eller rädda. Viktiga uppgifter, ökad arbetsbelastning. Mätbart genom blodoch urinprov.

Vad orsakar stress? • Bra fråga! • Faktorer som leder till ökad stress kallas för stressorer. • Individuellt upplevt. För alla är de dock situationer/utmaningar som upplevs påfrestande för individen. • Kan det vara positivt? Då krävs snabb vila efter prestationen och varierande stressorer.

Stressorer –olika typer • Det finns olika typer av stressorer, men man brukar urskilja tre kategorier: • Fysiska – kyla, buller, smärta. Mycket kopplat till omgivning och miljö. • Sociala – I individens sociala omgivning, exempelvis arbetslöshet, maktlöshet. • Psykiska – Ställer empatiska krav. Tankar på misslyckande, att sakna kompetens, med rädsla uppfatta något som ett hot. Att ständigt visa medkänsla för andra är ett exempel på något som kan vara väldigt stressande.

Skadlig stress • Långvarig stress ger skadeverkningar: magsår, hjärt- och kärlsjukdomar, huvudvärk, nackont, sömnsvårigheter m. fl. • Kan också utlösa depressioner och i vissa fall olika ätstörningar • Stress är dålig, både vid för mycket och för lite att göra. • För lite att göra=olustkänslor, vi får inte tillräckligt med stimulans.

Bra stress • Bra stress = ”lagom”. Prestationen ökar och vi känner oss utmanade inför uppgiften • Svårt att mäta ”lagom” stress, mycket individuellt. • Bra stress skapar också ett tredje stresshormon (utöver adrenalin & noradrenalin), kortisol. Från binjuren, gör kroppen motståndskraftig. • Olust + stress=höga värden på alla tre hormoner ”bra stress”=högt värde på adrenalin & noradrenalin, lågt kortisol

Hur skapar man bra stress? • Egenkontroll. Kontroll över arbetssituationen=klara svåra uppgifter och högt tempo. • Dock kan långvarigt höga värden av adrenalin & noradrenalin skada hjärta & blodkärl. En ”balansgång” • Hormonernas faktiska påverkan är inte helt klarlagd ännu. Hög kortisolhalt & olustkänslor= man har hittat ett neutralt sätt att mäta stressreaktioner.

Egenkontroll – när då? • Kan påverkas med inlärning & uppfostran. Djur som tidigt fått lära sig att de kan påverka situationen, klarar sig bättre. • Brist på egenkontroll stor i bl. a. Industrijobb. Monotona och enformiga sysslor, kombinerat med ofrihet=olustkänslor. • Enformiga & ofria arbetsmiljöer svårt att koppla av efteråt. Mycket stora hälsorisker med andra ord!

Skillnad män & kvinnor? • Har män & kvinnor olika stresströsklar? • Inte i vila, men i stressframkallade situationer visade det sig att kvinnor presterade lika bra som män, men med mindre hormonpåslag. • Kvinnor i mansdominerade jobb får ”manligt stressmönster”. Mer prestationsinriktade.

Män, kvinnor & stress • När männen & kvinnorna har samma slags arbete återfinns också skillnader. Inte på jobbet, men efteråt. Stressen var högre hos kvinnorna, i synnerhet hos kvinnliga chefer. • Kan bero på att undersökningar visar att kvinnor med barn utför två timmar mer hemarbete än männen. •

Vad kan man utläsa av detta? • En tolkning: kvinnor som ville göra karriär, vill passa in i det manliga prestationsmönstret. • De skaffade sig bättre egenskaper av det som förknippas med en ”manlig” ledarstil, till priset av hög stressnivå.

Vad kan man göra? • Stress är en del av livet. Alla känner stress i olika situationer, skillnaden är hur vi tacklar dem. (kallas Coping) • Två typer av strategier för stress har formulerats, två huvudstrategier: • Problemfokuserad & känslofokuserad

Problemfokuserad stresstrategi (coping) • Angriper själva problemet, ”varför är du stressad? ”. Attackera & handskas med stressoren/situationen, eller försöka förändra villkoren så att stressen försvinner • Ett exempel på problemfokuserad coping: gå direkt till en person för att reda ut missförstånd.

Känslofokuserad strategi • Angripa problemet på fler sätt: negativt undvikande-, grubblande- och distraherande strategier: • Negativt undvikande: hantera en konflikt genom att förneka att den över huvud taget finns. Slippa oro genom att gå ut och bråka. • Grubblande: fundera på allt dåligt som hänt, alla konsekvenser. Utan handling. • Distraherande strategier: Göra andra saker så man slipper tänka på det jobbiga. ”Ta en paus från oron”.

Vilken är effektivast? • Problemfokuserade är den mest effektiva, men inte universallösningen på alla problem. • Ibland måste man använda känslofokuserad strategi. Lugna ner sig lite för att sen ta itu med saken. • Vissa problem kan man omöjligen göra något åt. Missar man en tenta & nästa tillfälle är om 2 månader, kan man inget göra.

Finns det något bra med känslomässig strategi? • Negativa ska undvikas, den bara förvärrar. • Grubblande är också ineffektiv, då det kan skapa mer stress. • Ta en paus från sina bekymmer, låta sig distraheras lite ibland.

Barn, ungdomar & stress • Är ni stressade idag? • Vissa skyller på ökade krav i skolan, personalbrist, stressade föräldrar, många aktiviteter utanför • ”Miniuppgift”: • Vad stressar er i er vardag? • Utgå från de miljöer ni rör er i (ofta eller dagligen) och sammanfatta (gärna från det att ni kliver upp på morgonen till att ni slocknar på kvällen). • Gör också en notering om det är en fysisk, social eller psykisk stressor och vad man skulle kunna göra åt det.

När det då blir för mycket - Stress & Sårbarhetsmodell • En länk mellan det biologiska & psykologiska förklaringarna till ohälsa hos människan. • Vi alla har en viss grad av sårbarhet. Kan vara genetiskt ärvt, men också om vi utsätts för svår påverkan utifrån. • En depression kan vara en reaktion som utlösts av en eller flera händelser. • Ju högre sårbarhet en människa har, desto mindre stresspåverkan behövs för att det ska slå över.

Sårbarhetsmodell • Modellen förklarar hur vår hälsa är beroende av gener, vår uppväxtmiljö samt vårt sociala nätverk.

När det då slår över • Utbrändhet=effekter av långvarig negativ stress. • Uttröttning, känsla av tidsbrist, otillräcklighet, likgiltig & cynisk till sitt jobb. Dessa är några förklaringar. • Man blir lättirriterad, sömnsvårigheter & smärtor i övre delen av kroppen. • Går det för långt, risk att hamna i depression.

Utbrändhet ökar! • En kraftig ökning av sjukskrivning i Sverige, orsak brukar vara nedskärningar på arbetet. Mindre personal ska göra samma eller fler uppgifter. • En annan orsak: livslångt lärande (fortbildning, lära nytt). Kunskap en färskvara, så vi måste uppgradera oss själva. • Vissa tycker att det är kul med nya saker, men blir det för hårt=känsla av otillräcklighet. • Kombinera med nedskärningar & risk för varsel=ett solar plexus-slag mot vårt inre.

Utbrändhet – Vanligt förekommande • Vissa yrkesgrupper kan sägas drabbas hårdare av utbrändhet, ”går in i väggen” oftare. Vilka då? • Jo, skol- och vårdpersonal. Arbeten med människor löper troligtvis (inte bevisat!) större risk för utbrändhet. • Ekvationen: ökad krav på fortbildning och ökat antal människor som du ska jobba med= omöjligt att hinna med. • Studier har visat att polis, som var utbrända, var mer våldsbenägna och sjuksköterskor med samma problematik visade mindre empati mot patienterna.

Utbrändhetens orsaker • • Enligt psykologen Maslach: För hög arbetsbörda Liten egenkontroll Lågavlönad Orättvist system Avsaknad av arbetsgemenskap Värdekonflikt (mellan det som du tycker är rätt & det som du förväntas göra på jobbet)

Utbrändhet – Vad göra? • Tidigare betonades ”lär dig hantera saken!”, stresstålig var något att sträva efter. • Idag menar man att organistoriska faktorer är avgörande för att ge oss möjligheten att hantera saken, exempelvis tydlig arbetsledning & avgränsade ansvarsområden • Organisation: Ta bort ”mycket-att-göra”, ifrågasätta fulltecknad kalender. Hålla koll på övertid & uppmuntra återhämtning. • Individen: Få balans mellan jobb & privat. Antingen göra saker hemma som inte har med jobbet att göra, eller göra ingenting alls.

En osund själ i en osund kropp • Psykosomatiska sjukdomar – kroppsligt tillstånd som orsakas/upprätthålls/förvärras av psykiska orsaker. • En av dessa sjukdomar som ses som psykosomatisk är fibromyalgi, som till övervägande del drabbar kvinnor. • Symtom: Smärtor från hela kroppen, främst muskler & leder. • Orsak: forskare säger att dessa personer har ökat flöde av smärtsignaler till hjärnan och ökad känslighet för just dessa signaler. • Man säger också att stor psykisk belastning under uppväxten bidrar. Vara starkt engagerade i andras bekymmer utan att själva ta emot råd & stöd från andra.

Utbrändhet – Vad göra? • • Förändra arbetsförhållanden Stärka självkänsla Byta jobb till något mindre stressigt Vila (sjukskrivning)

Sårbarhet • Nu är det inte så att vi får ett antal gener av föräldrarna, som bestämmer hur vi fungerar i framtiden. • Miljön påverkar också, vissa egenskaper kan uttryckas tack vare vissa miljömässiga faktorer. • Frånvarande föräldrar kan öka risken för att genen som ”kodar” för depression uttrycks hos människor.

Stressrelaterade sjukdomar Depression • Det är inte ovanligt att vi säger att vi känner oss deppiga eller deprimerade, om en uppgift är tung och mastig eller om vi förlägger mobilen på något strategiskt ställe (så strategiskt att vi inte hittar den. ). En depression som försvinner när uppgiften är klar eller när vi hittar mobilen. • En person med depression så vänder inte det här, denne mår inte bra oavsett vad som sker runt en. • Ungefär 4 % av männen & 6 % av kvinnorna i Sverige blir deprimerade någon gång i livet.

Depression - Kriterier • För att få diagnosen ”egentlig depression” måste fem av nedanstående kriterier uppfyllas under minst 2 veckor, och inte vara svar på en sorgeprocess: • Nedstämdhet Viktförändringar (uppåt/nedåt) Tydligt minskat intresse & glädje över aktiviteter Rastlöshet Skuldkänslor eller värdelöshetskänslor (obefogade) Svaghetskänslor eller brist på energi Minskad koncentrationsförmåga Återkommande tankar på döden

Stressrelaterade sjukdomar Depression • ”Egentlig depression” är något lättare än den mer djupare & tyngre formen av nedstämdhet som kallas melankoli. • Samma symtom, men med olika styrka. Nedvärderar, men inte helt värdelös, hopplös men utan självmordstankar. • I melankolin så kan man i princip aldrig glädja sig åt något, lite sömn, rastlösthet eller aptatisk och stel mimik är inte ovanliga. • Varför drabbas då kvinnor hårdare än män? • Många olika förklaringar finns. Mörkertal kan finnas hos män, då de mer sällan söker hjälp, döljer problemen med missbruk av alkohol. • Kvinnors känslocentrum, det limbiska system, aktiveras lättare och har svårare att fylla på serotonindepån. • Kan också vara sociala faktorer, fler kvinnor som är ensamstående med barn.

Depression - behandling • Många olika varianter. Psykodynamisk terapi, kogntiv terapi (ibland KBT), antidepressiv medicin, elchocker (används numer på väldigt djupt deprimerade, där ingen annan behandling funkar) • Vissa kan vara bundna till årstider (höst- och vinterdepression), och då används s. k. ljusterapi (ett par timmar i ett ljust rum) • Vad funkar bäst? Beror på individen, dennes inställning, terapeutens skicklighet och förmåga att anpassa terapin.