Strategier fr att frmja frebygga och tgrda diskriminering

Strategier för att främja, förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling Silvia Edling silvia. edling@edu. uu. se, silvia. edling@hig. se

• Förbjud • Främja • Förebygga och förhindra • Förankra • Följa upp

Likabehandling - likvärdighet MÅL Karin Ani Miika Albin Anna Yanosh

Juridik • Plan mot kränkande behandling (Skollag) • Likabehandlingsplan (Diskrimineringslag) • = en plan för lika behandling och mot kränkande behandling

Juridik • Barn kan trakassera andra barn (kopplat till diskrimineringsgrunderna), men de kan aldrig dömas för det om de är under 15 år. • Det är endast huvudmännen/kvinnorna (kommunala nämnden/privata styrelsen) som kan dömas.

Juridik (Förbjudet) • Om inte förskolan och skolan aktivt jobbar för att förebygga kränkande behandling, diskriminering och trakassering så kan vite/straffpåföljd utkrävas. Huvudman kan (även) bli skyldig att betala ut skadestånds/diskrimineringsersättning till de som drabbas. • Om förskolan eller skolan inte har en plan eller om planen inte omfattar det den ska omfatta så döms den också ut – vilket kan leda till straffpåföljd (vite).

Vad fungerar…? Bred förklaringsmodell (exempel): - Fortbildning som stimulerar kritiskt tänkande och visar på olika sätt att se som möjliggör en nyanserad tolkning av en praktik (vad ser jag, vad är problemet, vilka möjligheter finns det etc. ). - En ständigt återkommande uppföljning/utvärdering av verksamheten - En oljad organisation – kooperativt lag, åtgärder - Att låta människor (även barn och elever) i en organisation vara delaktiga i förändringsarbetet. - Rastvaktssystem (F) - Relationsfrämjande (P) - Dokumentation (P) - Ordningsregler (P) - Disciplinära strategier (P) - Intresse, vilja, tålmodighet, mod, engagemang mm….

Vikten av en oljad organisation och en medvetenhet om normers betydelse • Oljad organisation • Främja • Förebygga • Förhindra (åtgärda) • Förankra • Följa upp

Oljad organisation • Vikten av att dokumentera verksamheten - Anteckna tankar och iakttagelser under dagen - Se till att ha någon som skriver protokoll under möten • Struktur och ansvarsfördelning måste vara glasklar - Vem vänder sig barnen/eleverna till vid behov? - Vem är ansvarig för att organisera och hantera frågor som rör anmälningar av diskriminering och kränkningar. - Hur ser processen ut vid utredningar och åtgärder? • Vikten av att tidigt planera in personalmöten under terminen… • …men också skapa rutiner för kortare möten för att stämma av och bolla tankar som uppstår i verksamheten.

Exempel på strategi Huvudman/ kvinna Verksam/Pedagogen får kännedom om att barn/elever far illa Vuxna som upplever sig diskriminerade kränkta Spindeln i nätet – personal med särskilt ansvar Barn/elev som upplevt sig diskriminerad/ kränkt Föräldrar Rektor Barn/elev-er som har kränkt eller diskriminerat BO DO Vuxna som har kränkt eller diskriminerat Polis?

Främjande arbete • Det främjande arbetet handlar om den miljö som barn, elever och vuxna dagligen vistas i och skapar tillsammans. Sammanflätad med Diskrimineringslag och Skollag • Det behövs ingen specifik anledning för att det arbetet ska bedrivas • och kan handla om en medvetenhet och kunskap om varför lärare väljer det innehåll de gör, formulerar sig på det sätt de gör, väljer att problematisera och diskutera vissa frågor och skapar aktiviteter där alla kan delta på så lika villkor som möjligt – för att nämna några exempel.

Exempel på främjande arbete • hur en utflykt ska ordnas med hänsyn till allas förutsättningar att delta • anordna aktiviteter som kan skapa gemenskap och ansvarskänsla, såsom caféverksamhet, kör, teatergrupp och mobbningsteam • ordningsregler • att se till att vuxna finns tillgängliga i olika situationer (rast, undervisning, utflykt) • lyhördhet vad gäller normer som är rådande i undervisningen, rasten, korridoren, personalrummet etcetera, och deras styrkor och brister i förhållande till olika syften • ledarskap, upplägg av undervisning och innehåll (vad tas med och vad saknas) • hur jag som pedagog talar och förhåller mig till andra, vilka fördomar – föreställningar – som kommer till uttryck • hur elever, barn och kollegor talar och förhåller sig gentemot varandra – jargong och ordval, • En fungerande organisation • (se till exempel Skolverket, 2009; Skolverket, 2011 c; Martinsson & Reimers, 2005)

Fyra strategier för att motverka socialt våld Utbildning för andra Utbildning om normer Utbildning och lärande från andra ”Idag ska vi läsa om samer och deras historia”. ”Vad tänkte du Zoran när vi läste det här kapitlet om kosovoserber - du som är Från Kosovo? ” ”Under rasten hörde jag att flera pratade om att muslimer är läskiga – ta fem minuter allesammans ”Nu har vi läst prinsessan och skriv hur ni tänker. Det är anonymt och vi och reklamgubben. Varför diskuterar det i slutet av lektionen” Var prinsessan alltid klädd i rosa och reklamgubben i grått? ”

Förebygga • Det förebyggande arbetet, som är sammanflätad med de främjande insatserna, har som ambition att förhindra risker för att olika former av diskriminering och kränkningar ska kunna äga rum. Det kräver olika former av mer eller mindre systematiska kartläggningar av verksamheten och dess relationer.

Exempel på förebyggande insatser • Daglig vakenhet och lyhördhet inför de relationsmönster och normer som tar form och förändras i barn-, elev- och personalgruppen - att ständigt ha en anteckningsbok med sig - en kollega iakttar den andres arbete och för dialog om vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. - Det kan handla om att personalgruppen och barn- och elevgruppen, med tillåtelse från målsman, filmar sig själva och funderar på de mönster som tar form under de aktuella aktiviteterna. • Kartläggning handlar också om att åtminstone en gång per termin mer systematiskt göra enkätstudier, intervjua och/eller observera barn-, elever- föräldrar- och/eller personal och fundera på, tillsammans med alla inblandade vilka åtgärder som behöver sättas in baserat på resultaten i kartläggningen (jmf Skolverket, 2012).

Vad vill vi ta reda på? Fångar in de som inte tycker om att tala Utvecklingssamtal Intervjuer/ enkätstudie med föräldrar och barn Värderingsövningar Observationer på exp. skolgård, klassrum, korridor, omklädningsrum… Upplevelser kvalitet intervjuer handlingar Hur många…? kvantitet enkätstudie

Vilka ingår i kartläggningen? Personal Föräldrar Elever/barn

Figur: 3. 2 Bild från DO: Bilden och handledningen går att finna på följande länk: http: //www. do. se/Documents/Material/Handledningar%20 och%20 verktyg%20%20 utbildning/Husmodellen. Handledning 20101029. pdf

Frågors betydelse • Exempel på öppna frågor: - Berätta så mycket som möjligt om en av dina skoldagar - Om jag säger skola vad tänker du på då – berätta? - Berätta, vad tycker du om lärarna, dina kompisar etc? - Berätta om dig själv.

Frågors betydelse • Exempel på mer ledande frågor: - Berätta om tillfällen då du får bestämma hur andra ska göra? - Har det förekommit tillfällen då du har känt dig ledsen – vad har det berott på? - Berätta om tillfällen då du har mått bra/mindre bra i skola/förskola? Varför?

Frågors betydelse • Frågor som kan vara problematiska: • Känner du dig kränkt/mobbad/diskriminerad etc? Jämför • Vad betyder ordet kränkt etc för dig? När har du upplevt dig vara det?

Synliggör hur ni tänker • Samla information • Beskriv med egna ord hur du tolkar den insamlade informationen • Lyft det till begreppsnivå

Synliggör hur ni tänker… • Talat språk Konstig/jobbig omtyckt Lekar kroppsspråk organisation Skrivet språk kläder värden attityd erfarenheter normer [inspirerad av Svaleryd & Hjertson: 2012].

Åtgärder • Ett åtgärdande arbete bygger på goda rutiner för att bemöta individer som utsätts för någon form av övergrepp. • Får ni veta/misstänker ni att ett barn eller elev far illa? Då är det viktigt att det utreds, dokumenteras och sätts åtgärder in för att förhindra att det upprepas. • Det är också avgörande att insatserna följs upp för att se om de är tillräckliga eller om situationen kräver något annat.

Exempel på åtgärder • Prata med alla inblandade en och en – försök att ringa in problemet (dokumentera) – kräver fingertoppskänsla och analys/kritiskt förhållningssätt • Fråga de inblandade parterna om vad de tror vore en lösning – skriv kontrakt • Uppmuntra om de håller avtalet (belöningssystem och/eller meningsfullhet) • Utvärdera/följ upp regelbundet (observation/intervju) • Föräldrar kan bjudas in till samtal tillsammans med barn/elev. Fundera på lösning tillsammans (dokumentera) • Om det innebär att någon utsatts för våld kan polis kontaktas (diskutera gränser med barn och personal) • Om situationen är ohållbar kan disciplinära åtgärder sättas in.

Disciplinära åtgärder

Förmedla Barn, föräldrar och personal måste få information om vad som gäller. 1) Brev hem 2) Prata om likabehandlingsplanen med barn/elever personal 3) Sätt upp planscher som ger överblick 4) Använd likabehandlingsplanen som underlag vid utvecklingssamtal

Följa upp… • Informellt: T ex: I personalrummet med en kopp varm dryck i handen – vad gick bra, vad gick mindre bra? • Formellt: Planerade möten – hur har ni jobbat för att förbättra verksamheten utifrån tidigare kartläggningar. Vad har fungerat bra/mindre bra? Vad behöver göras?

Diskussionsfrågor Nulägesananlys: Hinder och möjligheter i det fortsatta lokala arbetet. Erfarenhets- och ideutbyte om hur vi går vidare. Utgångspunkter – frågorna nedan: • Har och på vilket sätt har eleverna deltagit aktivt i det förebyggande arbetet? • Vilka rutiner finns för att åtgärda, bearbeta, stödja och följa upp både den som blivit trakasserad och den som trakasserar? • Vilket/vilka är det största hindret/hindren för att arbeta för jämställdhet och likabehandling i skolan? • Se även ”Checklista för nulägesanalys”, finns på Studentportalen (kurssidan) Börja planera för en organisation som kan hantera kränkningar och diskriminering – hur kan den tänkas se ut utifrån de förutsättningar som ni har? (Tips: presentera det för rektor för att se vad som kan förankras i verksamheten) • Hur kan alla i Er verksamhet involveras i arbetet (försök att konkretisera)? • Vilka eventuella hinder finns för att ett arbete mot diskriminering och kränkning kan förankras i Er verksamhet? Finns det sätt att hantera hindren – vilka i sådant fall? • Hur ska ni dokumentera verksamheten så smidigt som möjligt i ert löpande arbete?

Frågor? silvia. edling@edu. uu. se

Tips på litteratur • Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkandet synligt: en bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS Förlag. • Björk, N. (1999). Under det rosa täcket. Wahlström & Widerstrand. • Brade, L, Engström, C, Sörensdotter, R, och Wiktorsson, P (2008) I normens öga – metoder för en normbrytande undervisning. Friends. • Dahlkwist, Matts (2010). Mobbning, diskriminering och kränkningar. Kunskapsföretaget AB • Edling, S. (2012). Vilja andra väl är inte alltid smärtfritt – om mångfald och motverkandet av kränkningar och diskriminering i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur • Hjertson, M & Svaleryd, K (2011). Likabehandling i arbetslivet – en handbok för chefer. Så följer du den nya diskrimineringslagen. Stockholm: Liber. • Kumashiro, Kevin (2002). Troubling education. New York: Routledge Falmer. • Månsson, A (2000). Möten som formar. Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngre barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Malmö Högskola. • Svaleryd, Kajsa och Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola & skola. Stockholm: Liber.