Slammet som resurs Kppalas arbete fr att sluta
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds
Käppalaförbundet • 11 medlemskommuner äger och driver Käppalaverket på Lidingö • Bildades 1957 • REVAQ-certifierat sedan 2008 • Belastning ca 580 000 p e • Renar 60 miljoner m 3 /år • 27 000 ton slam/år, TS 27% • 6, 6 miljoner m 3 rågas/år
Käppalas slam i kretslopp • 27 000 ton slam årligen • 300 ton fosfor, 400 ton kväve + organiskt material och mikronäringsämnen • Mälarregionen: mycket växtodling, få djur • Växtnäringsvärde fosfor: 7 miljoner kr • Sveriges import av fosfor via mineralgödsel 10 000 ton/år
Mål med slamhanteringen • Bidra till uppfyllande av de nationella miljömålen – Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återförs som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö (förslag i nya slamförordningen) • 90 % slam till åkermark – Uppfylla REVAQ: s och lagstiftningens krav • Säkra mottagning • God driftsäkerhet på Käppalaverket • Ekonomiskt försvarbart
Slamanvändning 2013 Jordbruk via entreprenör Jordbruk via direktavtal Jordbruk försöksverksamhet Växtnäringsskikt på deponi
Hur når vi 90 % slam till åkermark? • REVAQ • Uppströmsarbete • Hög slamkvalitet • Miljö som utvärderingskriterier vid upphandling • Direktavtal med lantbrukare • Eget slamlager • Utvecklingsarbete
Förbättrad slamkvalitet med hjälp av uppströmsarbete • Förhindra att oönskade ämnen tillförs avloppssystemet – Krav på enskilda utsläppskällor – Provtagningar – Tillsammans med kommunerna påverka och informera
Trender metaller och organiska föreningar PCB 0, 12 7, 0 6, 0 5, 0 4, 0 3, 0 2, 0 1, 0 0, 1 mg/kg TS Silver 0, 08 0, 06 0, 04 0, 02 2005 2015 2025 0 2035 2000 1, 5 mg/kg TS 2, 0 1, 0 0, 5 0, 0 2015 2020 2030 Koppar Kadmium 2005 2010 2025 2035 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2015 2025 2035
Slamförädling • Fältförsök där slam komposteras med tex stallgödsel – Minska luktproblem – Nedbrytning av organiska föreningar – Lätt att sprida
Hur säkrar vi avsättningen? • Utmaningar – Skärpta krav på gränsvärden – Den svenska slamdebatten – Deponitäckning är en kortsiktig lösning – Inga hållbara kommersiella metoder för alternativa användningar för tillfället • Fler ben att stå på • Utvecklingsmål – Alternativa användningar av slam • Eget slamlager
Utvecklingsmål – alternativa användningar Käppalaverket Avvattnat slam Slamspridning på åkermark Slamförädling Växtnäring i jordbruk Jordprodukter Deponitäckning Torkning Certifierad anläggningsjord Växtnäringsskikt Cementtillverkning Anläggningsjord Skyddsskikt Skogsgödsling Tätskikt Gödselmedel Förbränning Utvinning av fosfor ur aska Hydrotermisk förkolning Förbränning Utvinning av fosfor ur aska Samförbränning avfall
Hur klarar Käppala de nya kraven i slamförordningen? • Gränsvärden metaller – Nuvarande koncentration kadmium, koppar, kvicksilver och silver överskrider föreslagna gränsvärden för 2023 och 2030 • Organiska föreningar – Nuvarande koncentration av BDE-209 överskrider föreslaget gränsvärde för 2015
BDE-209 2, 5 2 mg/kg ts 1, 5 Lab 1 Lab 2 Lab 3 1 0, 5 0 13 -sep 13 -nov 13 -dec Medel
Konsekvenser av nya slamförordningen • Föreslagna gränsvärden riskerar att leda till att slam från Käppalaverket inte kan spridas på åkermark • Om Käppalaförbundet förbränner slammet kommer det att vara svårt att återgå till jordbruksspridning igen • Förbjuds slamspridning på åkermark förloras en viktig drivkraft i uppströmsarbetet
Slutsatser • Käppala måste få hjälp från myndigheter med att fasa ut skadliga ämnen ur samhället • Käppala behöver mer tid på sig att komma åt diffusa utsläppskällor som exempelvis BDE-209 • Altarnativa användningar nödvändiga för att säkra avsättningen • Slamspridning på åkermark är det mest effektiva sättet att sluta kretsloppet mellan stad och land.
Tack för att ni lyssnade! cecilia. bertholds@kappala. se
- Slides: 17