Skyddsombudarbetsmiljombud Ndvndiga eller ondiga Skyddsnglar eller sabotrer Synliga

Skyddsombud/arbetsmiljöombud Nödvändiga eller onödiga? Skyddsänglar eller sabotörer? Synliga eller osynliga?

Kort historik Industrialiseringen – mycket olyckor. År 1889 infördes Yrkesfarelagen och Yrkesinspektionen kontrollerade att arbetsgivarna följde lagen. Förebyggande lag. Facket var inte nöjda, ville vara delaktiga vid inspektionerna. År 1912 infördes ny lag om arbetsskydd. I den fick arbetstagarna rätt att utse ombud. ILO rekommenderade 1929 samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, men också mellan arbetstagare och staten. År 1931 kom rätten till hänvändelse. År 1938 reformerades lagen och ombuden fick namnen skyddsombud. Rätten att utse säkerhetskommitté (nuvarande skyddskommitté) infördes. År 1949 infördes ny arbetarskyddslag. Arbetarskyddsstyrelsen inrättades. År 1973 kom stoppningsrätten + ytterligare rätt att delta i planering. År 1977 kom arbetsmiljölagen – inte bara fysisk arbetsmiljö utan även psykosocial. Ytterligare rätt till information + ta del av handlingar. Rätt till skadestånd om de hindras. År 2010 nu får skyddsombud även kalla sig arbetsmiljöombud

Vilka lagar reglerar SO? Arbetsmiljölagen, samverkanskapitlet (6) Arbetsmiljöförordningen, skyddskommitté Förtroendemannalagen Sekretesslagen samt Brottsbalken

AML ställer krav på samverkan och arbetsmiljöorganisation 6 kap. 1 -3§§ • Varje arbetsplats skall ha ett organiserat arbetsmiljöarbete och arbetsgivare och arbetstagare skall samverka i arbetsmiljöfrågor • Skyddsombud om > 5 personer • Huvudskyddsombud HSO om det finns flera skyddsombud, samordning • Skyddskommitté om > 50 personer eller om arbetstagarna begär det …men AV kan inte utfärda sanktioner på kap. 6 AML

Hur väljs SO? I första hand väljer den lokala arbetstagarorganisationen som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren skyddsombud, mandattid normalt 3 år. Om inte dessa förutsättningar finns väljer arbetstagarna. Skyddsombud behöver inte vara fackliga, men det underlättar för dem att ha en organisation bakom sig. Förtroendemannalagen + rättsligt stöd om de hindras. 99 % av alla ca 90 000 skyddsombud har utsetts av en facklig organisation

Kraven på skyddsombuden ”Till skyddsombud skall utses person med insikt i och intresse för arbetsmiljöfrågor. Skyddsombud skall äga god förtrogenhet med arbetsförhållandena inom sitt skyddsområde” (6 § AMF) Huvudregeln är att SO ska vara anställd. Det är inte förbjudet att vara chef och skyddsombud, men det är inte lämpligt.

“Registrera” skyddsombuden • • • De som valt skyddsombuden (den fackliga organisationen eller arbetstagarna) är skyldiga att skriftligen underrätta arbetsgivaren om valet. Namn, adress, skyddsområde, tid, eventuell ersättare - en juridisk handling (10 § AMF) De som valt skyddsombuden har rätt att skilja dem från uppdraget (6 § AMF) AV: s skyddsombudsregister är nedlagt

Hur många SO ska utses? 6 § AMF ”Antalet skyddsombud bestäms efter arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena. Råder bland arbetstagarna tvekan om vilket antal skyddsombud som bör utses vid ett arbetsställe, eller om arbetsställets indelning i skyddsområden, bör före valet samråd ske med arbetsgivare och Arbetsmiljöverket. Vid arbetsställe med flera avdelningar bör skyddsombud utses för varje avdelning eller grupp av avdelningar med likartat arbete. Där arbete bedrivs på skift, bör för skiftlag med flera arbetstagare skyddsombud finnas bland arbetstagarna på varje skift”

Hur många är “lämpligt”? Enligt förarbetena till AML samt Maria Steinbergs bok ”Skyddsombudsrätt” är det lämpligt att: Minst två skyddsombud utses om antalet arbetstagare uppgår till 25 Minst tre skyddsombud utses om antalet arbetstagare uppgår till 75 För varje hundratal arbetstagare utöver 75 bör minst ett skyddsombud utses

Skyddsombudets uppgifter • Företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor • Verka för en tillfredsställande arbetsmiljö • Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen och bedriver SAM • Delta i planeringen vid: Införande av ny teknik Arbetsorganisationsförändringar och procedurer Nya/förändrade lokaler • Delta vid riskbedömningar och upprättandet av handlingsplaner i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Riskbedömning vid förändring (”konsekvensanalys”) Enligt AFS 2001: 1 8 § ska arbetsgivaren göra riskbedömningar av verksamheten, regelbundet samt vid förändringar. När ska skyddsombuden involveras? ”Skyddsombud ska delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall” ”Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område” 6 kap. 4 § AML

Hindrande av skyddsombud Ett skyddsombud har rätt till skadestånd om det hindras, kränks eller trakasseras – av såväl arbetsgivare som arbetstagare. Skyddsombuden kan bland annat anses hindrade, om de inte får delta i olika slags planering som har betydelse för arbetsmiljön. Ett skyddsombud som är vald av en facklig organisation ska vända sig till sin organisation för att få hjälp med att begära skadestånd. Skyddsombudet måste underrätta arbetsgivaren och begära skadestånd inom fyra månader från det att hon/han hindrats. Se AML 10 -11 §§

Skyddsombudens rättsskydd • Rätt till utbildning (4 §) • Rätt till ledighet (5 §) • Rätt till lön m. m. (5 §) • Rätt att inte hindras (10 §) • Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsställen (10 §) • Rätt att inte få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor under eller efter uppdraget (10 §) • Rätt till skadestånd i vissa fall (11 §) • Befrielse från skadestånd vid skyddsombudsstopp (7§) • Skydd enl. förtroendemannalagen, om kollektivavtal finns (16 §) • Rätt att få sitt namn uppsatt på anslag på arbetsstället (10 § AMF)

Skyddsombudens övriga rättigheter • Ta upp vilken arbetsmiljöfråga som helst i skyddskommittén (6 a §) • Ingå i skyddskommittén (8§ AMF) • Bli kontaktade av AV vid inspektion (16 § AMF) • Överklaga AV: s beslut (9 kap. 3 § AML). Ska göras av HSO om det finns ett sådant. • Medverka i skyddsronder (7 § AMF)

Skyddsombudens skyldigheter De har en enda rättslig skyldighet, liksom ledamöterna i skyddskommittén. De omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess (7 kap. 13 § AML) Om SO är utsedd via arbetstagarorganisation får han utan hinder av tystnadsplikten lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. Den som missbrukar eller skadar företaget genom att yppa hemligheter kan dömas till böter eller fängelse högst ett år. (8 kap. 3 § AML + 20 kap. 3 § Br. B)

Skyddskommitté / Arbetsmiljökommitté • • • Partssammansatt grupp av ag och at Minst ett skyddsombud ska medverka Arbetsgivarrepresentant med beslutanderätt Gärna en representant från FHV Träffas minst en gång per kvartal Tystnadsplikt vid känslig information eller individärenden • Ledamöter har rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner

Vad ska skyddskommittén behandla? 6 kap. 9 § AML ”Skyddskommittén skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsstället samt följa arbetets genomförande. Den skall noga följa utvecklingen i frågor som rör skyddet mot ohälsa och olycksfall samt verka för tillfredsställande arbetsmiljöförhållanden. I skyddskommittén ska behandlas frågor som: 1. Företagshälsovård 2. Handlingsplaner 3. Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation 4. Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall 5. Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljön 6. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsstället” Om oenighet i en arbetsmiljöfråga kan frågan hänskjutas till AV

Regionala skyddsombud RSO • För mindre arbetsplatser eller arbetsplatser som saknar skyddskommitté • Kräver att det finns en medlem på arbetsplatsen • Finansieras delvis (100 Mkr) medel från regeringen (via Arbetsmiljöverket till LO, Saco och TCO) • Det finns ca 2000 RSO • Ag kan inte hindra RSO att komma till arbetsplatsen, men de ska vara registrerade

RSO: s roll och uppgifter • • • Att aktivera det lokala skyddsarbetet Kunskapsförmedlare för arbetsgivarna i små företag Konfliktlösare mellan arbetsgivare och anställda Rådgivare Kontrollera såväl ag som at

AML 6 kap. 6 § samt 6 a § Hänvändelseordningen ”Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet” ”Om ett skyddsombud anser att åtgärder behöver vidtagas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7§ skall meddelas…” Där skyddskommitté finns kan skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga. ”

AML 6 kap. 7 § Skyddsombudsstopp ”Innebär visst arbete omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och kan rättelse inte genast uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren kan skyddsombud bestämma att arbetet skall avbrytas i avvaktan på ställningstagande från Arbetsmiljöverket” ”För skada till följd av åtgärd som avses i denna paragraf är skyddsombud fri från ersättningsskyldighet” Rättsfall finns angående lön under stoppet (obefogat stopp)