SKOLANS SAMLADE VRDEGRUNDSARBETE NR BDE KUNSKAPER OCH VRDEN

SKOLANS SAMLADE VÄRDEGRUNDSARBETE NÄR BÅDE KUNSKAPER OCH VÄRDEN GES EN CENTRAL ROLL I UNDERVISNINGEN ÖKAR MÅLUPPFYLLELSEN

EN FÖRELÄSNING OM HUR NORMKRITIK KAN STÖDJA LÄRARE I DERAS DUBBLA UPPDRAG, DÄR VÄRDEGRUND ÄR EN DEL AV UNDERVISNINGEN OCH SKA GENOMSYRA SKOLANS ALLA VERKSAMHETER • Introduktion av skolans värdegrundsuppdrag • Normkritik: 1. Vad? 2. Varför? 3. Hur? • Tips på övningar • Avslutning – var befinner vi oss i dagsläget

SKOLANS VÄRDEGRUNDSUPPDRAG Skolverkets konkretiserande beskrivning av det samlade värdegrundsarbetet: Elever ska lära sig om demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet genom ett arbetssätt som präglas av möjligheter till inflytande och delaktighet, tillitsfulla relationer och en trygg arbetsmiljö, för att kunna delta i samhällslivet och bidra till samhällets utveckling.

VAD SÄGER FORSKNINGEN OCH SKOLVERKET OM VÄRDEGRUNDSARBETET I SKOLAN? • Ett samlat värdegrundsarbete där både kunskaper och värden ges en central roll i undervisningen ökar måluppfyllelsen (se Timperley, Håkansson & Sundberg samt Hattie). • Enskilda insatser är otillräckliga • Det främjande arbetet ska vara kontinuerligt • Skolor saknar ofta en helhetssyn på det demokratiska uppdraget och det genomsyrar sällan undervisningen. • Värdegrundsarbete genomförs ofta i skilda delar

VAD BEHÖVS FÖR ATT EN SKOLA SKA KUNNA UTVECKLA ETT BRETT VÄRDEGRUNDSARBETE? • En bred förståelse hos personal att många problemområden hänger ihop och att allt detta är delar av ett kvalitetsutvecklingsarbete. • Det behövs ett brett arbete för att främja ett samarbetande skolklimat, tillitsfulla relationer och att gemensamma normer och värden etableras i verksamheten. • För att det ska ske på en skola behöver skolans personal en utvecklad förståelse vad ett brett främjande värdegrundsarbete och ett normkritiskt förhållningssätt innebär. • Skolverket rekommenderar kollegialt lärande och handledning. • Långsiktigt, samlat och strategiskt arbete.

VAD BEHÖVS FÖR ATT EN SKOLA SKA KUNNA UTVECKLA ETT BRETT VÄRDEGRUNDSARBETE? • Skolledares engagemang är avgörande för utvecklingsarbetets resultat. De måste både i ord och handling prioritera frågan • De som driver utvecklingsarbetet måste få mandat för detta om någon förändring ska ske. • Personal behöver granska och reflektera över sina egna normer och sitt eget handlande. • En förståelse och medvetenhet om att det finns ett antal praktiskt svårhanterliga värdekonflikter som lärare och annan skolpersonal har att hantera i sitt dagliga arbete • Medvetenhet om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

VAD BEHÖVS FÖR ATT SKOLORNA SKA UTVECKLA DE DEMOKRATISKA KVALITETERNA I UNDERVISNINGEN • Det som behöver förbättras för att verkligen värdegrundsarbetet ska bli samlat och effektivt är; att de demokratiska kvaliteterna i undervisningen behöver stärkas exempelvis genom stärkt arbete med kritiskt tänkande som en del av undervisningen. • Elevernas delaktighet och inflytande behöver stärkas genom att exempelvis praktisk demokratisk träning kombineras med deras kunskapsutveckling i olika ämnen. • Dessutom behöver skolorna utveckla ett kritiskt förhållningssätt där normer, värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. (Utifrån detta kommer min föreläsning handla om normkritik. Det räcker inte att föreläsa om orättvisor).

NORMKRITIK – VAD? ”jag kunde inte vara med på gympan för jag hade inte hunnit raka benen” • Vad är en norm? 1. Föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss människor 2. Makt - I en normmedveten förståelse är makt och normer tätt kopplade till varandra. Makt uppstår när normer kommuniceras. Idéer om vad som är normalt, önskvärt och sant skapar och återskapar normer och fördelar därmed makt. 3. Normer är föränderliga – beroende av tid och plats • Normkritik handlar om att synliggöra vilka osynliga regler som styr oss. Inom normkritiken ligger fokus på de normer som begränsar och som riskerar att upprepa normativa och förtryckande strukturer • Normkritik handlar inte om normlöshet

VARFÖR NORMKRITIK? 1. Skapa utrymme i vårt varande och vetande. 2. Ett normktitiskt perspektiv stärker elevernas analytiska förmåga. 3. Synliggöra normsystem som ger upphov till utsatthet. 4. Normkritiska perspektiv kan vara ett stöd och ge skolpersonal konkreta verktyg i skolans uppdrag med att hålla ihop arbetet med värden och kunskaper.

VARFÖR NORMKRITIK OCH INTE TOLERANSPEDAGOGIK? • Toleranspedagogik är ett fält som den normkritiska pedagogiken har kritiserat i sin utveckling. Toleranspedagogik utgår ifrån föreställningen att arbete mot förtryck, diskriminering och kränkande behandling inom skolan, kan lösas genom att personer som befinner sig i en normposition (som uppfyller många normer och i relation till detta rör sig relativt friktionsfritt genom livet) ska tolerera och acceptera den som bryter mot normer. Normkritiska perspektiv har pekat på att denna ansats bortser från att det innebär en maktutövning att tolerera. Inom toleranspedagogiken återupprepas också skillnader, där exempelvis hbtq- personer eller personer som rasifieras som icke-vita görs till ”den Andra” (Bromseth 2010: 35).

NORMKRITISKT ARBETSSÄTT • Nyfikna på oss själva https: //www. youtube. com/watch? v=mk. An. Iid. Fz 5 E • Gilla våra ”misstag” • Möjliggörande makt – att vara pedagog handlar om att göra medvetna val. Att skapa utrymme snarare än att begränsa utrymme för eleverna att lära och vara de som de vill vara. • Medvetna mikrohandlingar (inkludera löpande) – små medvetna förskjutningar i språk, reaktioner, urval av undervisningsmaterial. Normktitiskt pedagogiska val vid gruppindelningar, hur ordet fördelas i klassrummet samt hur uppgifter formuleras.

NORMKRITISKT ARBETSSÄTT/VÄRDEGRUNDSARBETE • Relativisera inte orättvisor – stoppa när elever eller andra förminskar (relativiserar) – vi ska arbeta för att främja jämlikhet för alla. • Rättigheter är inte åsiktsfrågor – vi ska arbeta för att upprätthålla mänskliga rättigheter (se alla lagar och styrdokument) • Använd inte biologiska förklaringar – orsakerna till skillnader (socialt eller biologiskt) är inte viktigt utan det handlar om att alla ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. • Stoppa kränkningar omedelbart – om någon blir kränkt och vi som pedagoger (personal) inte gör något innebär det en dubbel kränkning. Alla situationer är lärandesituationer. • Likabehandling innebär inte att alla ska vara likadana – alla ska inte behandlas likadant utan alla ska ges lika möjligheter, förutsättningar, rättigheter och skyldigheter. (Alla kan t. ex inte äta samma mat av allergiska, kulturella eller religiösa skäl)

TIPS PÅ ÖVNINGAR OCH METODMATERIAL http: //magdalenarosen. weebly. com/normkritiskt-vaumlrdegrundsarbete. html Blatte. Queers i film Normkritisk spaning både för eleverna och oss som anställda. https: //www. youtube. com/watch? v=n. UYJKFh. Su. Jw&t=61 s

VAD HÄNDER PÅ SKOLAN? • Värdegrundsgrupp – är du intresserad av att vara med? • https: //www. youtube. com/watch? v=Mr_3 -LSXZh. Q&t=213 s • Kollegialt lärande ht-17 https: //larportalen. skolverket. se/#/moduler/vardegrund/alla • https: //www. skolverket. se/kompetens-och-fortbildning/larare/motverka-rasism • HBTQ-certifiering?

KÄLLOR • https: //larportalen. skolverket. se/webcenter/larportal/apiv 2/document/path/larportalen/material/inriktningar/vardegrund/Gymnasieskola/302 _Framja_likabehandling/del_05 • http: //www. levandehistoria. se/klassrummet/hbtq • http: //www. bjorkmanspedagogiska. se/normkritiskpedagogik/ • https: //www. skolverket. se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation? _xurl_=http%3 A%2 F%2 Fwww 5. skolverket. se%2 Fwtpub%2 Fws%2 Fsk olbok%2 Fwpubext%2 Ftrycksak%2 FBlob%2 Fpdf 3376. pdf%3 Fk%3 D 3376