Sjlvskadebeteende kunskap frstelse bemtande Thrse Eriksson beteendevetare www

Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www. thereseeriksson. se

Om föreläsaren Thérèse Eriksson, beteendevetare, f. k. psykologi www. thereseeriksson. se info@thereseeriksson. se Initiativtagare till föreningen SHEDO www. shedo. org Grundare och redaktör för IKOS www. sjalvskadebeteende. se Författare till boken ”Slutstation rättspsyk – om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott” (med Sofia Åkerman). Bidragit med rapporten ”Patienters erfarenheter av vård för självskadebeteende” till nationella självskadeprojektets förstudie. (Med Sofia Åkerman). Arbetar nu på en bok om självskadebeteende med utgivning våren 2014.

Slutstation rättspsyk om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott

Om er Vad tänker du på när du hör ordet ”självskadebeteende”?

BEMÖTAND E FÖRSTÅELSE KUNSKAP

Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden, utan medvetet självmordssyfte. Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och tatueringar är)

Självdestruktivt beteende Missbruk Sociala Självskade- beteenden beteende Ätstörningar Icke-suicidalt Självmordsbeteende Alkohol Relationer självskade- Anorexi Självmords… Narkotika … Sex … beteende Icke-suicidal förgiftning Bulimi UNS Hetsätning -tankar - planer - försök

Vem drabbas? Personer med och utan psykiatriska diagnoser Debuterar ofta i tidig tonår, men förekommer i alla åldrar Trygga och otrygga uppväxtförhållanden. Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad risk. Tjejer och killar HBTQ

Hur vanligt är det? Oftast vanligare hos tjejer än hos killar I ungdomspopulationer har upp mot 50 % testat Internationellt 6 -13 % i tonårspopulationer Omkring 4 % av totalpopulationen Skillnader i resultat beror bland annat på hur forskarna definierat självskadebeteende och huruvida man studerat kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt (tex. skolor)

Självskadebeteende och diagnoser Depression Ångest PTSD Borderline/ Emotionell instabil personlighetsstörning Missbruk Dissociation Ätstörningar

Självskadebeteende ≠ borderline

”Vården ville hjälpa, men stirrade sig blinda på en diagnos som visade sig inte stämma. De lyssnade inte på mig när jag försökte förklara, utan allt var uttryck för min borderline. Det var ett väldigt sjukdomstänk, allt sågs som sjukt och det påpekades. Det friska som fanns i mig framhävdes aldrig, jag kände att jag blev en självuppfyllande profetia: det som sades om mig blev mig. ” Eriksson & Åkerman, 2012

“Jag fick (bland annat) diagnosen borderline, redan när jag var sexton, och den diagnosen har jag än idag (jag är nitton) även fast jag har gjort en utredning som visade att jag inte uppfyllde kriterierna för att diagnostiseras med borderline. Det gör mig ledsen och förbannad, inte bara för att det är en felaktig diagnos jag inte känner igen mig i, utan också för att jag upplever att de inte lyssnar på mig. ” Eriksson & Åkerman, 2012

Hur kan man förstå? Självskadebeteende är inte meningslöst – ett meningslöst beteende upphör

Varför börjar någon skada sig själv? Social ”smitta” ”Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast. ” Slumpen Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller skada.

Varför självskadebeteende? För att må bättre Distraktion Uttrycka känslor Frigöra negativa känslor och spänningar För att göra känslomässig smärta tydligare och mer greppbar För att straffa sig själv För att kommunicera med andra människor Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm

Varför är det viktigt att känna till funktionen med självskadebeteende? För att skapa förståelse för handlingen – självskadebeteende är sällan irrationellt För att minska den stigmatisering som självskadebeteende innebär För att underlätta att hitta alternativ till självskador Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den funktion självskadebeteendet fyllt med någonting konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt

Att sluta skada sig själv 1 Minska behovet av självskadorna. Ex: Om man skadar sig själv när man har mycket ångest, kan man arbeta med att minska ångestnivåerna med exempelvis miljöförändringar, mental träning eller förebyggande läkemedelshantering. Ex: Om man skadar sig för att man har svårt att berätta för andra hur man mår, kan man i stället arbeta med att hitta sätt att kommunicera – verbala så väl som icke verbala. Byta ut självskadebeteendet mot något som kan fylla samma funktion, men som inte är destruktivt. Ex: Om man skadar sig själv för att man är arg kan man i stället pröva att spela hög och aggressiv musik, ta en springtur, slå på en boxboll eller gå ut i skogen och skrika högt. Ex: Om man skadar sig själv för att tala om för någon hur dåligt man mår, kan man arbeta på att hitta sätt att förmedla det här på andra sätt. Sms, mail eller andra ”tecken”.

Att sluta skada sig själv 2 Konsekvenser av att skada sig själv Positiva Kortsiktiga konsekvenser Långsiktiga konsekvenser Negativa

Att sluta skada sig själv 3 Skäl att inte skada sig själv Låt den drabbade fundera på vilka skäl hen har att inte skada sig själv. Exempel på det kan vara: En självskada kan spåra ur och bli allvarligare än tänkt En självskada kan bli så allvarlig att man dör En självskada kan lämna fula ärr Varje gång man skadar sig själv blir det svårare att låta bli nästa gång Andra kan bli ledsna eller rädd om man skadar sig själv

Att sluta skada sig själv 4 Fördelar med att sluta skada sig själv Låt den drabbade fundera på vilka fördelar hen ser med att sluta skada sig själv. Det är viktigt att acceptera alla fördelar, inte bara sådana man som hjälpare tycker är ”bra”. Exempel kan vara: Du kan känna dig stolt över dig själv för att du klarade av att stå emot Du slipper smärtan ett sår eller en skada orsakar Du slipper gömma eller ta hand om skadan Du slipper möta den oro som andra uttrycker när du gör dig illa Du får inga nya sår och därför inte heller några nya ärr Du lär dig att det finns andra sätt att hantera problem och känslor än att skada dig

Att sluta skada sig själv 5 Ta hjälp från omgivningen Berätta för närstående att du försöker sluta skada sig själv för att få mentalt stöd och för att de ska förstå vad du kämpar med Fundera tillsammans med dina närstående hur de kan hjälpa dig Finns det någon i din omgivning du kan ringa när det är svårt? Gör upp ”regler” för hur en sådan telefonkontakt ska se ut, och vad personen du ringer ska säga eller göra i en krissituation.

Att sluta skada sig själv 6 Försvåra för självskador Det går inte att tvinga någon att sluta skada sig själv. Att ta ifrån någon alla saker hen har att skada sig på, leder bara till att personen hittar andra föremål att skada sig med och skapar lätt en katt-och-råtta-lek. Det här steget måste göras på den drabbades initiativ. Att göra sig av med sina verktyg är sannolikt ett av de svåraste och mest ångestframkallande steg man kan ta, men också ett av de viktigaste. Slänga rakblad och vad helst man brukar skada sig på. Om det känns övermäktigt; gör dem svåråtkomliga för att skapa tid för eftertanke mellan det att behovet att skada uppstår, fram tills det blir möjligt att göra sig illa. Ex: Bär inte verktyg i plånboken, väskan eller necessären. Lås in dem i ett skrin och förvara nyckeln i vindsförrådet eller i skåpet på skolan, eller lägg rakbladen i en burk med vatten som man ställer i frysen. Då måste isen tina innan man kan skada sig själv.

Att sluta skada sig själv 7 Kartlägg självskadorna Genom att observera mönster i när någon skadar sig själv, kan man lättare förebygga självskador. En viss tid på dygnet? I samband med en viss aktivitet? När i en ev. menscykel? I samband med att man ska träffa eller har träffat en viss person? Årstidsbundet? Inför eller i samband med krävande situationer?

Att sluta skada sig själv 8 ”Akutlåda” En låda man skapar själv av tex. en skokartong eller liknande, kan göras fin med målarfärg, decoupageteknik, slås in i tapet eller vad man vill Innehållet ska läka själen snarare är kroppen Bilder på människor man tycker om En skiva eller film som gör en glad Doftljus eller något annat som doftar gott och tryggt Små saker som ger positiva minnen; konsertbiljetter, en autograf, ett vykort Citat eller brev som påminner om vad som är viktigt i livet De olika listorna man skapat över fördelar med att inte skada sig själv, skäl att sluta skada sig själv etc.

Att sluta skada sig själv 9 Frågor att ställa sig själv 1. Vad känner jag just nu? 2. Varför känner jag som jag gör? 3. Varför vill jag skada mig själv? Klis tra öve gärna lapp r säng upp f en rå i fem fickan /skrivb gorna inna färdig ! Välj o ordet på väg ell ge he ck n du ska ter att så på f er ha e n, dar p n ö dig rova m rhand själ v nä ed förs ut t sta gån g. 4. Har jag varit med om detta tidigare? Vad gjorde jag då för att lösa situationen? Om jag inte kunde lösa den då, hur skulle jag kunna göra för att det ska bli bättre nu? 5. Om jag skadade mig själv nu, hur skulle det kännas? 6. Om jag skadar mig själv nu, hur kommer det då att kännas om en timme eller i morgon? 7. Finns det någonting kvar som jag kan prova innan jag skadar mig själv? 8. Vill/behöver jag verkligen skada mig själv?

Bemötande och förhållningssätt

Professionellt bemötande Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande eller bestraffande Respektfull nyfikenhet Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt kontraproduktivt Walsh, 2007

De egna känslorna Självskadebeteende väcker känslor hos behandlare och människor i omgivningen Låt känslorna komma (de är fullt naturliga!) men var uppmärksam på dina och (dina kollegors) reaktioner Använd arbetsgruppen – undvik att vara ensam om att ”bära” ett aktivt självskadebeteende Tänk att du som hjälpare ska vara den våta filten som läggs över flammande lågor – din uppgift är att stilla en krisartad situation som den drabbade inte förmår reda ut

STÅ KVAR!

Prevention och behandling

Prevention och tidiga insatser Det saknas specifika metoder för att förebygga självskadebeteende Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i allmänhet Riskfaktorer Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom Visst preventivt arbete inom SKL/Nationella självskadeprojektet Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och ungdomar Elevhälsan utgör första linjen, men har inget behandlingsansvar Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar.

Behandling av självskadebeteende Ingen evidens för psykofarmaka* Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för patienter med emotionell instabil personlighetsstörning/borderline I dagsläget finns ingen behandlingsform som är utformad för patienter med självskadebeteende, men ett par befintliga behandlingsformer testas på patienter även utan borderlinediagnos *Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med fluanxol hade signifikant god effekt vid ”suicidal acts” (ej närmare definierat). Resultaten är bara delvis publicerade och studien är aldrig replikerad.

Psykoterapi vid självskadebeteende DBT – dialektisk beteendeterapi Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och starkast evidens MBT – mentaliseringsbaserad terapi Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg och Stockholm ERGT – emotion regulation group therapy Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för det nationella självskadeprojektet En utvärdering av behandlingsläget finns i rapporten: ”Vad visar forskningen om behandling av självskadebeteende? ” av Lars-Gunnar Lundh Rapporten ligger på IKOS hemsida

Gemensamma faktorer väsentliga för behandling av självskadebeteende En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet för patienten Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande förhållningssätt. Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell medvetenhet och förbättrad emotionsreglering. Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter inom vården, som bedöms vara betydande med denna patientgrupp. Lundh, 2012

”Ett mänskligt, engagerat svar som är förmedlat med empati och omtanke kan göra så mycket mer gott - även om det kanske blev lite tokigt i just vad det innehöll – än ett som är ’korrekt’ i innehåll men sagt med en uttråkad, formell ton. ” Tjej, 25

Frågor? Thérèse Eriksson Fil. kand. i psykologi Beteendevetare, föreläsare & författare www. thereseeriksson. se www. sjalvskadebeteende. se info@thereseeriksson. se