Semantik Pragmatik VT 09 Pragmatik I Kontext och

Semantik & Pragmatik VT 09 Pragmatik I Kontext och inferenser Jordan Zlatev

A: Vad ska vi äta? B: Det finns väl nåt i kylskåpet…

Tre olika frågor om betydelse 1. Vad betyder Bs ord/sats? ”det är möjligt att det existerar något objekt i något annat som tillhör kategorin kylskåp” x y INSIDE (Objekt x, Kylskåp y)

Tre olika frågor om betydelse 2. Vad menar B? • Att det finns mat i kylskåpet. • Att kylskåpet är den som finns i deras kök (och inte något av 5. 000 andra) • Att A och B kan äta denna mat till middag. • Att B har haft en jobbig dag. • Att A kanske borde förbereda middagen… • …

Tre olika frågor om betydelse 3. Hur tolkar A Bs mening? • Att B menar i all fall några av propositionerna under (2). • Att B är på dåligt humör. • Att B inte älskar honom (henne) längre • … Fråga 1 är en snävt semantisk fråga. Frågor 2 och 3 är pragmatiska frågor. • Varför?

Semantik och pragmatik Betydelse oberoende av kontext Motsvarande kategori Betydelse beroende av kontext Semantik (i snäv betydelse) Semantics <-> Pragmatik (Pragmatics) <-> Mening, avsikt Speaker meaning, content (Grund)betydelse, innehåll Sentence meaning, meaning Tolkning Hearer meaning, interpretation Sats, Proposition Sentence <-> Yttrande, Talhandling Utterance, Speech act Kod Code <-> Inferenser Inferences

Typer av kontext 1. Fysisk kontext, talsituation Deixis: uttryck som ”pekar” på egenskaper i situationen. Beroende på var och när det yttras, ändrar de sin specifika betydelse Olika kategorier: • Rum: • Tid: • Person: • Status: Exempel?

Deixis • Olika språk har olika deiktiska system, e. g. spanskans 3 -delning av rummet, hausa – 4 -delning, daga: nära-borta/högre-lägre-samma nivå (2 olika dimensioner) se Saeed, s. 184 -185 Allmäna tendenser: • kulturer som saknar skriftspråk har mer utvecklade deiktiska system. • Mer ”egalitära” kulturer har enklare systems för persondeixis och särskilt status • Varför kan det vara så?

Typer av kontext 2. Språklig kontext, diskurs, ko-text • Anaforer Mannen och kvinnan blev trötta. Han satte sig ner men hon stod kvar. (Fast hon stod kvar när han satte sig ner) • Yttranden som är ”ofullständiga” satser A: Vem åt kakan? B: Nina! (åt kakan)

Typer av kontext 2. Språklig kontext, diskurs, ko-text • Ämne (”discourse topic”) Säsongen hade precis startat. Laget såg fram emot att ge sig ut, särskilt Johan som var nytillkommen. Johan signalerade om ett byte. Johan tog målet i sikte och sköt. Skottet Johan sköt träffade olyckligtvis i magen. Vem är Johan? (projektarbete för grupp 5, lingvistik för kognitionsvetenskap, HT 2004

Typer av kontext 3. Bakgrundskunskap (”common sense knowledge”) Bakgrundskunskap är gemensam för talare i en gemenskap. (”mutual knowledge”) T ex. P = I kylskåp brukar det finnas mat… 1. Jag vet att P 2. Jag vet att du vet att P 3. Jag vet att du vet att jag vet att P. Det brukar räcka med dessa 3 nivåer, så det finns ingen risk för oändlig regress… Du: Jag är hungrig. Jag: Titta i kylskåpet!

Typer av kontext • Ambiguitet – Strukturell: Jag såg mannen/hunden med ett teleskåp. – Lexikal: Kungen/Pelle fick en krona.

Typer av kontext • Diskursinferenser Man kan förmedla en idé på två skilda sätt: • genom att ”koda – avkoda” den • genom att ”implicera – inferera” den Sperber & Wilson (1995: 13). • An inferential process starts from a set of premises and results in a set of conclusions, which follow logically from, or are at least warranted by, the premises. • A decoding process starts from a signal and results in the recovery of a message, which is associated to the signal by an underlying code.

Typer av kontext Grice (1957): ”Meaning” (= “Speaker meaning”) • ”S meant something by x” is roughly equivalent to “S intended the utterance of x to produce some effect in an audience by means of the recognition of this intention” (58). Strawson (1969): • To mean something by an utterance x, an individual S must intend: • S’s utterance of x to produce a certain response r in a certain audience A; • A to recognise S’s intention (a); • A’s recognition of S’s intention (a) to function as at least part of A’s reason for A’s response r.

Typer av kontext • Men hur kan A ”känna igen” S avsikt utan en kod? Grice (1975): ”Logic and conversation”: Samarbetsprincipen • We might then formulate a rough general principle which participants will be expected to observe, namely: Make your conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of the talk exchange in which you are engaged. (Grice 1975: 45)

Typer av kontext Obs! • Dessa maximer är bakgrundsantaganden (”assumptions”), inte regler eller påbud. • Kan utnyttjas för att förmedla tankar genom inferenser = samtalsimplikaturer. A: Var är John? B: Jag hör ljud i badrummet. >>>>John är nog i badrummet (inferens typ: ”bridging”) A: George W. Bush är ett geni! >>>> Jag menar att George W. Bush är en idiot. (inferens typ ”flouting”) – gränsen kan vara svår att dra men vid ”flouting” (flagrant brott) förutsätts att ”brottet” märks av mottagaren

Typer av kontext Samtalsimplikaturer och andra typer av inferenser: avbokningsbarhet (”defeasibility” / ”cancelability”) Hon är kvinna. => Hon är människa. (*Fast hon är inte är människa) • Semantisk implikation (”entailment”) Johns bror kommer till Umeå >> John har en bror. (? ? Fast John har ingen bror egentligen. Det är en son till hans plastpappa. ). • Presupposition

Typer av kontext Hon är snygg men smart. >>> Snygga kvinnor brukar inte vara smarta. (? Fast jag menar inte att snygga tjejer är dumma…) • Konventionell implikatur A: George W. Bush är ett geni! >>>> Jag menar att George W. Bush är en idiot. (Jag faktiskt menar det – Göran Persson har sagt att han är mycket påläst!) • Konversationell implikatur

Typer av kontext Negationstolerans Går att avboka Kontextberoende Semantisk implikation => - - - Presupposition >> + - - Konventionell implikatur >>> + + (? ) - Konversationell implikatur >>>> + + +

Typer av kontext Datorer och bakgrundskunskap • ”Scripts”, ”frames” (Schank & Ableson, Minsky) • The frame problem – att välja rätt ”script” kräver känslighet för situationen som förutsätter förståelse, inte en tillämpning av en mekanisk algoritm, t ex vid: A: Jag har köpt Madonnas nya CD till Lena! B: Hon har den redan, med hon kan alltid gå och byta den. (vilken CD-kopia? )

Informationsstruktur: Mellan kod (semantik) och inferens (pragmatik) Konventionella uttryck (”kod”) som hjälper lyssnaren att identifiera referenter och dra de rätta inferenserna • Bestämdhet (gammal och ny information) Jag såg katten igår! >>> Du vet vilken katt jag menar! Jag såg en katt igår! >>> Det var inte våran katt… • Intonation (fokus markering) Kalle älskar MARIA. >> Kalle älskar någon! KALLE älskar Maria. >> Någon älskar Kalle.

Informationsstruktur: Mellan kod (semantik) och inferens (pragmatik) • Fokus (den mest nya informationen) somali baa • Topik (”sentence topic”): ”Typically … the topic sets a spatial, temporal, or individual framework within which the main predication holds” (Chafe 1976: 50, i Saeed 2003: 201) japanska wa • Flyttning till ”fundamentplats” i svenska: topik eller fokus? Jag träffade Maria igår. Maria träffade jag igår. Igår träffade jag Maria. …

Informationsstruktur: Mellan kod (semantik) och inferens (pragmatik) • subjekt/objekt tilldelning av semantiska roller: större empati med subjekten (Kuno) Hunden bet demonstranten. >>>> Rätt åt honom… Demonstranten blev biten av hunden. >>>> Stackars demonstrant!