Semantik introduktion Semantik lran om mening Tvrvetenskapligt filosofi

Semantik – introduktion Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt • • filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik • motsägelser • mångtydighet • metaforer Filosofi • ontologi • epistemologi • medvetande

Semantik – introduktion Psykologi • • resonerande minne tillägnande av språk tolkning AI • expertsystem • beräkningsmodeller

Kompositonalitet & innefattande Kompositionalitet • oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås. . . • antagande: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande • “Sokrates är en man” • argument som är valida, dvs. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna • slutsatserna innefattas av premisserna

Referens & sanningsvärde Vad är mening? • Platons idévärld. . . • ingen idé. . . • språk som symbolsystem -> • uttryck som står för något, eller refererar till något • att veta meningen med något är att veta vad det refererar till Sanningsvärde • att veta meningen med något är att veta under vilka förhaållanden det är sant • att veta vad som gör det sant

Komposition + sanningsvärde Semantiskt värde • “Pelle springer” • [Pelle] = Pelle • [springer] = {personer som springer} • [Pelle springer] = • Pelle e {personer som springer} • Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos dess delar; och är dess sannings-värde • En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP

Problem: kvantifikation “Ingen springer” • “ingen” refererar inte till något i värden • en lösning: FOPL -> • (Ax)(x springer inte) • undersök alla individer i världen • “någon politiker ljuger” • (Ex)(x är politiker & x ljuger) • OK, men. . . “De flesta politiker ljuger” • (Fx)(x är politiker & x ljuger). . . • de flesta är inte politiker • ny lösning: mängder. . .

Mängder i stället för logik • “ingen” = {{}} • “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} • ger: [ingen springer] = [springer] e [ingen] = {individer som springer} e {{}} = falskt • d: o för “någon” “De flesta”. . . • = {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår}, t. ex. • ger: [de flesta plitiker ljuger] = {lögnare} e {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår} • kontra-intuitivt. . .

Diskurs Räckvidd • “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla. . . ”, beroende på sammanhang Tempus • “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid • presens kan också betyda ≈ “av vana” Indexikalitet • “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet • lexikal: “Pelle brände pengar” • strukturell: “mannen slog pojken. . . ” – FOPL fixar. . .

“Sense” och “reference” Sense. . . • “Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister” • samma referent, men olika mening. . . • statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson. . . • “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges statsminister” • nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ • -> möjliga världar. . .

Möjlig-världssemantik Sense • utsaga: inte sanningsvärde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! • predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! • utsaga: hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) • predikat: den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat

Möjliga världar, forts. • sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann • “gräs är grönt” – sant, ty denna världen ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt • “gräs är rött” – falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant. . . • sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! • hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter – Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld. . .

Problem i möjliga världar. . . “Logiskt allvetande” • Sherlock Holmes och Dr. Watson. . . – Watson känner till alla premisser, men är ändå inte med-veten om slutsatsen – detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Psykologisk plausibilitet • oändligt stora representationer • men bra som abstrakt beskrivning

Bevis vs. modeller Bevisteoretiskt • övergå till formalism, t. ex. FOPL • axiom, deduktion • ingen hänsyn till innebörden hos ord • skillnaden mellan grön och röd har ingen betydelse Modellteoretiskt • inbegriper tolkning • verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang (spelkort vs. kvitton. . . ) • -> mentala modeller. . .

Mentala modeller • “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga. ” – {individer som knarkar} = {Olle, z, t} – {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} – {fåglar} = {w, v, u} – {kan flyga} = {w, v, Olle} • utsagan är sann • modellen säger för mycket – några fåglar (w, v, u) måste fabriceras – u kan inte flyga. . . • ofullständig (jfr KTM) • förklarar tendens att förutsätta för mycket – “Pelle knarkar och har dålig kondis”. . . – deduktion. . .