Semantik introduktion n n Semantik lran om mening

Semantik – introduktion n n Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt n n filosofi lingvistik psykologi AI n Lingvistik n n n Filosofi n n n 1 argumentstruktur motsägelser / mångtydighet metaforer / parafraser idiomatiska konstruktioner ontologi epistemologi medvetande

Semantik – introduktion n Psykologi / psykolingvistik n n n AI n n 2 resonerande minne tillägnande av språk tolkning representation av semantisk information beräkningsmodeller

Kompositonalitet & innefattande n Kompositionalitet n n 3 oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås. . . Antagande 1: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna n Innefattande n n n “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna

Referens & sanningsvärde n Vad är mening? n n 4 Platons idévärld. . . ingen idé. . . Språket som symbolsystem > Antagande 2: att veta meningen med ett begrepp är att veta vad det refererar till n Sanningsvärde n n n Antagande 3: att veta meningen med ett uttryck är att veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant > “Truth – conditional semantics”…

Komposition + sanningsvärde n Semantiskt värde (dvs referens) n “Pelle springer” n [Pelle] = vår Pelle n [springer] = {personer som springer} n [Pelle springer] är ekvivalent med Pelle ∈ {personer som springer} 5 n n Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP

Problem: kvantifikation n “Ingen springer” n n n 6 en lösning: FOPL > (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men. . . n “De flesta politiker ljuger” n n (∃x)(x är politiker & x ljuger). . . ny lösning: mängder. . .

Mängder i stället för logik n n 7 “ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger: [någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d: o för “ingen” n “De flesta” hundar skäller. . . n n = {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår}, t. ex. ger: [de flesta hundar skäller] = {skällare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår}

Diskurs(problem) n Räckvidd n n “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla. . . ”, beroende på sammanhang Tempus n n “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda “av vana” n Indexikalitet n n “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet n n lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “någon röstade på alla kandidater. . . ” n 8 FOPL fixar. . .

“Reference” och “sense” n Referens = mening? n n n Sense. . . n n n 9 “Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister” samma referent, men olika mening. . . statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson. . . “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges statsminister” … Är egenskapen hos ett uttryck som bestämmer HUR det refererar till något: nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ > möjliga världar. . .

Möjlig världssemantik n Sense n För en utsaga: inte dess sanningsvärde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! n n För ett predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! (oavsett värld) n 10 hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat

Möjliga världar, forts. n n sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” n n “gräs är rött” n 11 sant, ty denna världen ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant. . . n n sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter n Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld. . .

Problem i möjliga världar. . . n “Logiskt allvetande” n n n 12 n Sherlock Holmes och Dr. Watson. . . Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar n Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt n n oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning

Bevis vs. modeller n Bevisteoretiskt n n 13 övergå till formalism, t. ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord Det är uttryckets logiska struktur som har betydelse n Modellteoretiskt n n n inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang > mentala modeller. . .

Mentala modeller n “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga. ” n n {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} n n utsagan är sann modellen säger för mycket n n ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket n 14 några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga. . . “Pelle knarkar och har dålig kondis”. . .

Alltså. . . n 15 Semantiska modeller fångar kunskapens egenskaper och regler för resonerande i det idealiska fallet, medan mentala modeller är mänskliga approximationer av detta ideal.

Alternativa metoder? n Mer eller mindre kontroversiella. . n Utveckling av icke standard logik som mer liknar mänskligt resonemang n n Semantiska nätverk / konnektionism n n 16 Problem: soundness – completeness Problem: hur plocka ut meningen ur ett nätverk? Procedurell semantik