Samverkan i praktiken n Vrdegrundsprojekt IVAK Pite lvdals

Samverkan i praktiken n Värdegrundsprojekt IVAK Piteå Älvdals sjukhus n Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching, Grytnäs Vårdcentral, Kalix Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkan (handlar, fungerar för ett gemensamt syfte) Samarbete Samordning Personer – Relationer – – Metoder – Interaktion Resurser – Organisation – Styrning – Ledning Samspel Värdegrund – värderingar – etik Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

”Man kan inte kommendera fram samverkan” § Samverkan ska växa fram underifrån § Samverkan kräver lyhörda chefer § Strategier för att etablera/utveckla samverkan Ømåste erövras varje dag Ømåste vårdas för att överleva Øfinna former lokalt Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Utveckla samarbete/samordning Marie Fridolf n Jag måste börja med mig själv n Utveckla relationer n Olika människor samarbetar på olika sätt Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Nycklar till samarbete n Möte – närvaro, att lyssna, ha kunskap n Organisation – värdegrund, ansvar, resultat n Demokratisering – lika värde, delaktighet, inflytande Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Den röda tråden för hållbar värdegrund Värdegrundsprojekt –IVAK, Piteå n Tillit n Respekt n Delaktighet n Optimism Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Synen på förutsättningar för en hållbar värdegrund n Ledningsstöd n Tid n Speciell roll Orka Vilja Våga Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Fortsatta funderingar n Hur ska personalen uttrycka den överenskomna värdegrunden? Som medarbetare är jag ansvarig för min del av helheten ”Varje åtgärd som en människa utför i förhållande till en annan återspeglar en människosyn. Vare sig den människosynen är medveten eller omedveten formas handlingen av den. ” Jan Helander Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Teamsamverkan Grytnäs VC, Kalix Projekt Basal Kroppskännedom och kognitiv coaching n Syfte: Att hålla primärvårdens formulerade värdegrund levande: Ø ett bemötande byggt på respekt, helhetssyn och professionellt kunnande där du själv är ditt främsta verktyg. n Att stärka primärvårdens möjligheter till en bättre teamsamverkan - multimodal rehabilitering och start av vuxenhabilitering. n Skapa en god samarbetsanda på vårdcentralen. n Att ta tillvara projektledarnas kompetens i ovanstående process innan de går i pension. Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Bakgrund till Grytnäsprojektet n Kognitiva gruppsamtal - Strukturerat program – Jörgen Herlofsson n Programmet utvecklades till stressrelaterat sjuklighet Genomfördes enligt ursprungligt program n Anpassades och utvecklades för ex. vis. smärta n Reflekterade över samband kropp-själ n Startade samarbete med sjukgymnaster med grundkurs i BK i Gammelstad n BK och gruppsamtal parallellt gav större effekt än enbart kognitiva samtal Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Kognitiva samtal n Kognitiva samtal utvecklade patienternas förmåga att förstå och hantera sitt illabefinnade n Gm att patienterna förstod hur de fungerade kunde de ta ansvar för sin val i livet/välja nya vägar i livet n De blev agenter i sina egna liv Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Ekipaget en gammal symbol för människan Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Människans existensnivåer i relation till Basal Kroppskännedom (BK) K r o p p s li g Existensnivåer Organ/funktion Den fysiska kroppen, Förankring, mittlinje, vävnaderna balans, Den fysiologiska Inre biologiska processer S j ä l s li g Den psykiska Inriktning i BK hållning, rörelsespår Andning, centrum, Känslor, tankar, vardagliga handlingar Den existentiella Självreflektion, ”varat” flöde, rytm Uppmärksamhet, Mental närvaro Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Basal Kroppskännedom och kognitiva samtal – gemensamt lärande n Gm BK-övningar - tillgång till erfarenheter, upplevelser som kroppen är bärare av såväl på fysisk/fysiologisk nivå (form och flyt) som på psykisk/relationell nivå (klarhet och intention) n Gm kognitiva samtal tas den kroppsliga ”öppenheten” tillvara n Kroppsupplevelser förstärker den kognitiva förståelsen av hur man fungerar som människa n Bemöta andra, hantera en värdegrund, möjlighet utveckla sig själv n Litet utrymme i praktiskt vårdarbete att lära sig om bemötande n Kunskaper om bemötande måste vi praktiskt/konkret tillägna oss själva n Förstå att Kognitiva samtal + BK var ett sätt tillägna Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari oss detta praktiskt och konkret

Kommunikationsprocessens olika delar n Hur uppfattar vi in formation? n Hur bearbetar vi information? n Hur förmedlar information? n Information är bara material till utveckling av kunskap och insikter Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Samspel – sociokulturellt perspektiv L. S. Vygotskij n Kommunikationen med andra människor föregår det egna tänkandet (jfr Piaget) n Tänkandet utvecklas på olika sätt i olika kulturer n Kunskap utvecklas i samverkan och i aktivitet med andra Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Bli mer dig själv Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Kognitiva samtal och BK gemensamma nämnare n Båda sätter tilltro människans förmåga istället för att söka brister/defekter n Söker människans inneboende kraft och förmåga n Barnets kroppsliga harmoni utsätts för störningar i den långa raden av kompromisser som vägen till vuxenlivet innebär n Gm att öva med kroppen underlättas och förstärks förståelsen för hur vi tänker, känner och handlar Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Vad är kunskap? (Liedman, 2004, sid. 45) n All kunskap är i grunden praktisk. Den är därmed också förankrad i kroppen och har sinnliga motoriska bas. Den är social: kunskaper inhämtas i samspel med andra, närvarande eller frånvarande, levande eller döda. De nya omvälvande insikterna kräver omvägar och därför måste man ständigt vara beredd att röra sig ut i kunskapsområden som breder ut sig bortom den egna specialiteten. Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Förutsättningar för ett möte mellan två människor (Stern, 2005) n möjlig först när barnets sökande av närhet till modern (anknytning) är uppnådd. Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Möte – Tillit ett dialogfilosofiskt perspektiv JAG-DU möte (Buber, 1985) Människan bara bli människa helt och fullt i mötet med en annan människa då hon visar den andra människan fullständig uppmärksamhet. Det är bara genom DU-mötet jag själv blir ett helt jag. Mötet kräver därför två människor som verkligen möts. Kännetecknande för JAGDU-relationen är öppenheten och tilliten till varandra. Mötet kräver ett stort ansvar därför att i varje möte med en annan människa lägger jag mitt liv i en annan människas händer och den andra människan i mina händer (Lögstrup, 1994). Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Intersubjektivt möte Daniel Stern, 2005 n Vid intersubjektiva möten mellan vuxna, som har förmågan att reflektera över sig själva/sina upplevelser skapas möjligheter till n Att tillsammans med andra utforska en upplevelse så att berättelsen antingen kan skapas eller förändras Kan antingen leda till: Ø ett mellanmänskligt möte där allt stämmer, bli en vändpunkt som ger ny förståelse/insikt Ø ett brott/en störning i synkroniseringen av mötet/dialogen dvs. ett icke-möte. Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Ansvarig för min del Ej för andra Ansvarig för helheten Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari

Källor Anell, A. & Mattiasson, O. (2009) Samverkan i kommuner och landsting. En kunskapsöversikt. Studentlitteratur AB, Lund. Dropsy, J. (1988). Den harmoniska kroppen. Stockholm: Natur och Kultur. Hansson, A. (2008). Nya utmaningar, gamla strategier. Om distriksläkarens yrkesroll och attityder till samarbete. Akademisk avhandling. Sahlgrenska Akademien. Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/enheten för allmänmedicin. Fo. UU-enheten, Primärvården i Fyrbodal. Kabat-Zinn, J. (2005). Vart du än går. Medveten närvaro i vardagen. Natur och Kultur. Kåwer, A. (2009). Himmel, helvete och allt däremellan. ”Om känslor”. Natur och Kultur. Liedman, S-E. (2004). Ett oändligt äventyr. Om människans kunskaper. Bonnier pocket. Mattsson, M. (1998) Body Awareness, applications in physiotherapy. Umeå university: Department of Psychiatry and Family Medicine, medical dissertation. Roxendal, G. och Winberg, A. (2002) Levande människa. Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Natur och Kultur. Samverkan i re/habilitering – en vägledning. Socialstyrelsen. 2008 -126 -4. Stern D. N. (2005) Ögonblickets psykologi. Om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Bokförlaget Natur och Kultur. Samverkanseminarium 2009 -12 -15, Lilly Ekenberg och Kristina Gunnari