Samordnad individuell plan SIP https vimeo com105220510 Innehll

Samordnad individuell plan • SIP

https: //vimeo. com/105220510

Innehåll 1. Vad och varför 2. När behövs en SIP? Vad är vad? SIP-arbete Varför är det viktigt att använda SIP Insatser från fler verksamheter Förskola och skola Behov av samordning Om det finns en annan plan? 3. Start och förberedelser 4. SIP-möten Bedöma behov och starta ett SIP-arbete Samtycke Familjens/anhörigas delaktighet Information om SIP Innehåll och struktur för mötet Att leda SIP-möten Den enskildes delaktighet Huvudansvar Om oväntade saker händer 5. Upprätta en SIP 6. Uppföljning och avslut Dokumentation Innehåll i SIP Exempel på målformulering Uppföljning Exempel på uppföljning Man avslutar en SIP

Vad är SIP? Samordnad individuell plan är lag sedan 2010. Den här planen skapas när flera verksamheter tillsammans med en individ behöver planera stöd. Lagstiftat sedan 2010 2 kap. 7 § So. L och § 3 f HSL (fr o m 20150101 patientlagen) Sedan 2018 också i Lag (2017: 612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Av planen ska framgå: • Vilka insatser som behövs • Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för • Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och regionen • Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009: 981) Den proposition som ligger till grund för lagen är Prop. 2008/09: 193 Vissa psykiatrifrågor m. m.

SIP – att få helhetsbilden Den enskildes plan Den enskilde SIP Kommunen Region Kronoberg

Vilka kan starta en SIP? • De som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska starta arbete med SIP om de upptäcker behov • Förskola och skola har rätt att kalla till SIP om behov finns • Barn, vårdnadshavare eller vuxna kan begära att en SIP upprättas • Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska medverka vid upprättande av SIP när de kallas och har rätt att kalla till SIP i de kommuner som tillhör Samordningsförbundet Värend http: //sfvarend. se/l/samverkaninsatser/24884. • Bara den landstingsdrivna öppenvården kalla till SIP i LINK när patienten är inskriven i sjukvården. Alla ska initiera vid behov. Även om den enskilde inte har en etablerad vårdkontakt kan man bli kallad till SIP, och då är man skyldig att komma, att neka till att upprätta en SIP kan endast ske i undantagsfall (prop 2008/09: 193)

Förskola och skola • I Kronobergs län har skolan möjlighet att kalla till SIP • Det är viktigt att skola och förskola deltar i arbetet med SIP eftersom skolan träffar alla barn och tidigt kan upptäcka barns olika behov. • Rektorn godkänner att man kallar/ går på SIP, men kan delegera vem som ska kalla/gå på SIP

Varför är det viktigt att använda SIP? Ökad specialisering Verksamheter inom vård- och omsorgssektorn är idag uppdelade i nivåer utifrån specialiseringsgrad och problemområde. Den ökade specialiseringen samt mångfalden av utövare ställer höga krav på professionell samverkan. Falla mellan stolarna (organisatoriska mellanrum) Samverkan behöver ske såväl inom respektive huvudman som mellan huvudmännen, allt för att förhindra att den enskilde faller mellan stolarna.

Exempel på grupper i behov av SIP För vissa personer ska regionen och kommunen utgå från att det finns ett behov av en SIP. Det gäller personer med omfattande behov t. ex. : • personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem • personer med allvarliga psykiska sjukdomar och funktionsnedsättning • personer med omfattande psykosociala behov • personer med demenssjukdom • multisjuka äldre med risk för återinläggning på sjukhus

Insatser från flera verksamheter Pågående stöd från flera verksamheter eller behov av stöd från flera verksamheter Socialtjänst och LSS Behov av samordning Skola Region Privata utförare

Det finns många olika planer Förskola och skola Funktionshinderomsorgen åtgärdsprogram enligt skollagen individuell, genomförandeplan enligt LSS Individ- och familjeomsorg BUP vårdplan enligt HSL genomförandeplan samt vårdplan enligt So. L SIP Habilitering habiliteringsplan enligt HSL Rehabilitering rehabiliteringsplan enligt HSL

Det finns många olika möten • Planering av vård och omsorg inför utskrivning = Planen upprättas i LINK och vanligen träffas inte alla aktörer. Planen som upprättas kallas utskrivningsplan. • Nätverksmöte = Liknande SIP, är dock inte tvingande att komma. Har ingen speciell blankett. Oftast att var och en skriver anteckningar. • SIP = Tvingande att komma. Kan aldrig ske utan den enskilde/företrädares samtycke. Det ska vara två huvudmän, kommun och Region. Kallelse sker via LINK om patienten är inlagd och alla aktörer har tillgång till LINK. Om alla inte har tillgång till LINK kan man välja att kalla och upprätta SIP: en i papper. Särskilda SIPblanketter finns om LINK ej används. • ”Internsip” = Används när det är en huvudman, men man använder SIP-mallen. Kan ske mellan avdelningar, eller mellan tex skolan och Arbete och välfärd. Det är inte en SIP enligt lagstiftningen, men ok att använda blanketterna.

Bedöma behov och starta ett SIParbete De som arbetar inom verksamheterna ska göra en bedömning om det finns behov av att upprätta en SIP. Exempel på frågor för att bedöma behov av samordning; - Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges samtidigt? - Behöver aktuella insatser från olika verksamheter ges i en särskild tidsföljd? - Behöver det tydliggöras för verksamheterna vem som gör vad? - Behöver det tydliggöras för den enskilde vem som ansvarar för vad? - Behövs det fler kompetenser för att tillsammans komma fram till behov av insatser? - Behöver man en överblick av insatser för att motiveras att arbeta mot samma mål? - Behöver en verksamhet kunskap om andra verksamheter för att bättre kunna hjälpa?

SIP-arbete Behov av SIP Nya uppföljninga r SIP-möte Initiativ, samtycke och kallelse En samordnad individuell plan upprättas Uppföljning Avslut Arbete pågår!

Samtycke och kallelsen • För att upprätta en SIP måste samtycke ges. Det är bra att samtycke ges skriftligt men det går även med muntligt, detta måste då tydligt dokumenteras. När patienten är inlagd är det SSK i slutenvården som inhämtar samtycke, annars den som kallar. • När du skickar kallelsen, ange syftet på kallelsen. Varför kallar du till SIP?

Delaktighet • Utgångspunkt ska vara den enskildes behov och önskemål • Den enskildes delaktighet är centralt i hela arbetet med SIP • Närstående till den enskilde eller andra viktiga personer ges rätt att delta i arbetet om man så önskar • Möjlighet till tolk • Detta innebär att professionella inte kan ha några möten utan att den enskilde godkänt det Men…… • Ibland är det bra med ett förmöte mellan verksamheterna som godkänts av den enskilde eller företrädare/vårdnadshavare

Barnets rättigheter • Sverige har skrivit under FN: s konvention om barnets rättigheter. Det innebär att Sverige måste göra sitt allra bästa för att det som står i konventionen ska bli verklighet. • I förarbetena till lagstiftningen om SIP lyfts frågan om delaktighet fram, vilket överensstämmer med artikel 12. • En SIP ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde. Det innebär att ett barn ska vara delaktigt i förhållande till ålder och mognad. • Det är upp till vårdnadshavaren att avgöra på vilket sätt barnet kan delta på ett SIP-möte

Information till den enskilde Det är viktigt att den enskilde får information om vad en SIP innebär. Anpassad information Det är bra med information som är anpassad för barn och för personer med funktionsnedsättning – t ex bildstöd Olika medier - Hemsida - Tryckt material - Bilder - Berättelser - 1177 Vårdguiden - Finns bra informationsfilmer på SKL. se https: //skl. se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/samordnadindividu ellplansip. samordnadindividuellplan. html

Upprätta en SIP När upprättas en SIP? - SIP upprättas ofta med fördel i samband med ett mötet, där alla berörda samlas. Den kan också upprättas på många andra sätt. Någon/några kan delta via Skype, någon bara via LINK osv. Det är bra att försöka hålla nere antalet som måste närvara fysiskt, då det ofta upplevs som jobbigt av den enskilde. Det kan vara en möjlighet att ha flera mindre möten. Vad skiljer en SIP från journalanteckning? - I SIP skrivs vilka insatser de olika huvudmännen ansvarar för. SIP ersätter inte dokumentation i journaler. Vad innehåller en SIP? - målet för den enskilde, både kort och långsiktiga mål - vilka insatser som behövs från respektive verksamhet - Vem som har ansvar för de olika insatserna Vilken nivå ska du kalla? - Avgör i samråd med den enskilde. Beslutsfattare, eller den som arbetar närmast den enskilde? Eller båda? - Om du inte vet vem som är ansvarig i en annan verksamhet så kan du kalla utan att ange namn i kallelsen

Blanketter SIP ligger ofta i LINK, men finns också i pappersform. Papper används när någon part inte har tillgång till LINK eller om det finns andra praktiska skäl. Två olika blanketter finns: - en version som använts under lång tid fr. a. inom psykiatrin med olika livsområden - en nyare version med mer löpande text och utan livsområdena, kräver mindre förkunskaper. http: //www. regionkronoberg. se/vardgivare/vardriktlinjer/vardoverenskommelser/overenskommelsermellan-regionen-kommunerna/#tab-13716

Livsområden i SIP • Familj/anhörig/närstående • Hälsa • Ekonomi/försörjning • Boende • Fritid/intresse • Beroende • Skola/utbildning/arbete/sysselsättning • Övrigt

I början av mötet - Informera om rollen som mötesledare - Använd gärna SKL: s mötescirklar https: //www. uppdragpsykiskhalsa. se/sipmote/motescirkel/skriv-ut-egna-motescirklar/ - Skapar struktur och delaktighet Sammanhangsmarkera Informera om varför mötet hålls Låt alla presentera sig Verksamhetsföreträdarna ska berätta vilken kontakt de har med den enskilde Säkerställ att samtliga har avsatt tid för mötet Informera om den sekretess som råder Se till att någon dokumenterar SIP-planen Se till att mötet har tydliga frågor som ska besvaras

Under hela mötet - Håll fokus på målet, dvs frågeställningen i aktuell SIP-plan - Håll tiden – se till att den avsatta tiden för mötet hålls - Ge tid för paus - Fördela ordet så att alla kommer till tals - Var uppmärksam på barnets, anhörigas, den enskildes reaktioner och se till att alla är delaktiga - Se till att mål för kommande insatser formuleras - Se till att var och en beskriver vilka insatser som kommer att utföras för att målet ska nås – var konkreta

I slutet av mötet Innan mötet avslutas: - Sammanfatta vad ni kommit överens om - Se till att alla närvarande får en kopia på planen, om man inte kan få en kopia direkt så ska den skickas inom 48 timmar. - Boka tid för uppföljning - Informera om vad som händer om något inträffar som är avgörande för SIParbetet, exempelvis akuta situationer, ändring av insatser eller liknande - Samordningsansvarig utses beroende på vilka livsområden som är i fokus. - När SIP inte är i LINK. - De som skriver under planen är den enskilde, en ansvarig från kommunen och en ansvarig från regionen. - När SIP finns i LINK är det den samordningsansvarige som godkänner planen. Varje person som ansvarar för insats signerar i samband med att insatsen skrivs in.

Om det uppstår oenighet Förebygg oenighet genom att ha ett förmöte utan den enskilde fr. a. när ni tror att det finns risk för att oenighet kan uppstå. Informera då om att ni kommer att ha det. När verksamheterna inte kommer överens: Begär rådrum. Om man inte kommer överens kan mötesledaren sätta upp en ny tid. Lyft frågan till närmaste chef i respektive organisation, som ska prioritera att ge ett snabbt svar i frågan. När den enskilde inte är nöjd: Erbjud samråd. Om den enskilde är missnöjd med mötet ska mötesledaren så snart som möjligt erbjuda samråd. Mötesledaren har ett stort ansvar att försöka lösa situationen.

Uppföljning – avslut - Viktigt att de insatser man kommit överens om följs upp. - Boka tid för uppföljningsmöte redan vid det första mötet - När de uppsatta målen är uppfyllda och behov av insatser som behöver samordnas inte längre finns avslutas SIP. - Planen avslutas om/när samtycket dras tillbaka

Att tänka på: - Ibland kan man inte få svar direkt vid första SIPmötet… - Till exempel kan en utredning krävas för att se om personen tillhör personkretsen och har rätt till vissa insatser enligt LSS - Det är viktigt att de som möts har något att tillföra, ett besök hos vårdgivaren måste kanske först genomföras

Avvikelser? Om SIP-mötet inte blir som det är planerat, till exempel om kallade personer inte kommer, ska en avvikelse göras!

Framgångsfaktorer - Att förbereda den enskilde så att han känner att det är hans möte - Förmöte/delat möte - Inte vakta sitt eget-sträva efter samverkan - Se helheten för individen – gå i takt! - Tydligt syfte med SIP-mötet - Min egen inställning till SIP - Se det gemensamma ansvaret - Individuella SIP: ar, ingen den andra lik - Skicka svårigheter runt SIP uppåt i organisationen vid oenigheter - Kan kräva en del förarbete för att det ska bli en bra SIP

- Antal personer på en SIP, ”rätt” personer - Mötesledarens förmåga att leda mötet, kan man dela på uppdraget? - Olika förväntningar på vad en SIP ska leda till, försök stämma av förväntningar på varandra innan SIP: en. - Fördela ordet, att alla får komma till tals - Ekonomiska frågor hör ej hemma på SIP-mötet - Att ha kunskap om varandras verksamheter - En SIP löser inte organisationsproblem - Olika kulturer, t ex ordförvirring, ordet ”rehab” kan betyda olika för olika professioner, tydlighet ökar möjligheten till en bra SIP. - Invagga inte den enskilde om att en annan verksamhet kan göra en viss insats om du inte vet det med 100 % säkerhet.

Att fundera vidare på - En bestämd SIP-dag i veckan? Möjligt/omöjligt? - Mötesledarens roll är stor, vad göra? - Begreppsförvirring, många olika ord för möten och planer? Vad göra? - Anpassa insatserna till familjen, ge och ta - Vilken kultur finns på din arbetsplats gällande synen på SIP? - Vad har du själv för inställning till SIP?