Samhllslra av Jennifer Holmberg Del 3 Ekonomisk tillvxt

Samhällslära av Jennifer Holmberg Del 3 Ekonomisk tillväxt och konjunkturer Oy Svecasa Ab Sanduddsgatan 7 A II vån 00100 Helsingfors www. svecasa. fi

Agenda • Frågor om del 2 • Ekonomisk tillväxt • Konjunkturcykeln • Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt

Frågor om del 2 • Förklara genom att rita en graf hur jämviktspriset påverkas av att inkomsterna stiger. • Vad kan det finnas för bakomliggande orsak till att reglera till exempel hyresnivån och vad kan det få för konsekvenser då jämvikten rubbas? • Hurdan nytta för en fri konkurrens med sig? Finns det avigsidor med fri konkurrens? • Hurdana typer av olagligt samarbete kan påträffas mellan företag? Hur försöker man förhindra sådant samarbete?

Ekonomisk tillväxt 1(5) • • Ekonomisk tillväxt = en ökning av BNP, dvs. värdet av den totala produktionen av varor och tjänster i ett land. Ofta hänvisar man till den ekonomiska tillväxten på lång sikt → trendtillväxten • I Finland har totalproduktionens trendtillväxt hittills varit ungefär 3 procent per år. • Tillväxt betraktas som positivt och eftersträvansvärt eftersom det kan resultera i • ökade inkomster företagen (p. g. a. ökad produktion) → resulterar i högre löner åt anställda • arbetslösa har bättre chanser att hitta jobb under goda år (företagen behöver ju mer arbetskraft när produktionen ökar) • staten och kommunerna kan förvänta sig högre skatteintäkter “ ökad produktion → ökade inkomster → högre löner/anställa mera → ökade skatteintäkter → ökat välstånd ”

Ekonomisk tillväxt 2(5) • Kritik riktad mot måttet ekonomisk tillväxt: • ett för ensidigt mått på den faktiska levnadsstandarden(kanske merparten av nyttan tillfaller en liten elit), • ekonomisk statistik kan misstolkas grovt → ett land som rustar för krig kan ge utfall på ekonomisk tillväxt trots att välfärden knappast ökar, • bnp antingen underskattar eller helt och hållet exkluderaren del av varu- och tjänsteproduktionen (t. ex. tjänster som produceras av den offentliga sektorn värderas i bnp enligt produktionskostnaderna , medan motsvarande tjänster producerade av privata företag värderas enligt sitt marknadspris → i statistiken värderas offentliga sektorns tjänster till ett lägre värde), • varor och tjänster som hushållen producerar för eget bruk syns inte i bnp-statistiken → kan förvrida tolkningen av länder som är till stor grad är beroende av självhushållning, • grå ekonomi, d. v. s. ekonomisk verksamhet som varken bokförs eller beskattas, syns inte i den officiella bnp-statistiken, • ekonomisk tillväxt går ofta på naturens bekostnad→ ekologisk ohållbart

Ekonomisk tillväxt 3(5) • Malthus pessimistiska framtidsprognos → Den dystra vetenskapen Nationalekonomen Thomas Malthus (1766 -1834) framtidsprognos var att mänskligheten var dömd att drabbas av regelbundet återkommande hungerkatastrofer som skulle reducera folkmängden till den nivå jorden kunde livnära. Denna nivå begränsades av att produktionen av livsmedel omöjligen kunde hålla jämna steg med befolkningstillväxten eftersom mängden odlingsbar jord var begränsad. Blev inte verklighet för han överskattade befolkningstillväxten och underskattade industrialiseringens möjligheter att höja produktiviteten också inom jordbruket.

Ekonomisk tillväxt 4(5) • Alternativa mått på utveckling: • HDI = Human Development Index, index för mänsklig utveckling • omfattar ekonomisk levnadsstandard, hälsa och utbildning. Obs! Måttet korrelerar starkt positivt med bnp per capita (ekonomisk tillväxt), • beaktar inte hur förändring är fördelat över befolkningen. • IHDI = Inequality-adjusted Human Development Index , index för mänsklig utveckling justerat för ojämlikhet • BNP/capita och HDI har en tendens att korrelera. Varför?

Ekonomisk tillväxt 5(5) • Faktorer som ger upphov till ekonomisk tillväxt • Totalproduktionen brukar i allmänhet öka då populationen ökar • då ökar också mängden arbetskraft • problem om befolkningen ökar mer än BNP → BNP/capita sjunker • Ökning av sysselsättningsgraden , d. v. s. andelen sysselsatta av befolkningen i arbetsför ålder (1564 år). • kan höjas genom att förkorta studietiden och höja pensionsåldern. • Ökning av arbetskraftens produktivitet , dvs värdet av produktionen i förhållande till arbetsinsatsen • mätt med antingen antalet arbetare eller mängden presterade arbetstimmar → ny och effektiv teknik → mängden investerade resurser i utbildning som resulterar i ett ökat humankapital → strukturella förändringar (ökat förädlingsvärde)

Konjunkturcykeln 1(5) • trendtillväxt → lång sikt • konjunkturcykeln → kort sikt • högkonjunktur = ekonomiska tillväxten är snabbare än den långsiktiga trendtillväxten → > 3 procent i Finland • lågkonjunktur = ekonomiska tillväxten ligger på en nivå under trendtillväxten → < 3 procent i Finland • recession = då BNP krymper (negativ tillväxt). • officiella definition på en recession är att BNP minskar under två på varandra följande kvartal (3+3 månader) Bildkälla: Lindholm & Ahlfors (2016, s. 65)

Konjunkturcykeln 2(5) • Konjunkturcykeln = mönstret av växlingar mellan hög- och lågkonjunkturer • Vad beror konjunkturväxlingarna på ? → Typiskt för konjunkturväxlingarna är att det uppstår kedjereaktioner där en förändring som gäller någon av totalefterfrågans beståndsdelar får återverkningar också på de andra delarna. Vad kan flaskhalsar under högkonjunktur leda till? Bildkälla: Lindholm & Ahlfors (2016, s. 65)

Konjunkturcykeln 3(5) • Inflation = innebär att den allmänna prisnivån stiger. • Beräknas vanligen utgående från det så kallade konsumentprisindexet → priserna på olika nyttigheter (livsmedel, kläder, boende. . . ) viktas enligt hur stor andel de utgör av en genomsnittskonsuments totala konsumtionsavgifter. • En hög inflation medför många problem: det blir mindre lönsamt att spara, och osäkerheten kring den framtida prisutvecklingen gör det svårare för både företag och hushåll att planera framtiden. • Kan leda till överhettning ! • Deflation = den allmänna prisnivån sjunker. • För samhällsekonomin är deflation ett betydligt större problem än en måttlig inflation. Då priserna sjunker börjar konsumenterna skjuta upp alla större anskaffningar – bilar, heminredning. . . – i hopp om att priserna ska sjunka ännu mer. Då efterfrågan minskar kommer företagen i sin tur att minska sina investeringar och sin arbetskraft, vilket leder till att den totala efterfrågan minskar ännu mer.

Konjunkturcykeln 4(5) Kedjeeffekt inom konjunkturcykeln STARTLÄGE = Högkonjunktur företagen ökar sina investeringar och anställer mera folk → högre sysselsättning → hushållens inkomster höjs → ökar hushållens konsumtion → företagen ökar sin produktion och investeringar ytterligare → flaskhals på utbudssidan, efterfrågan större än utbudet → inflation → löner och priser stiger allt snabbare, överhettning av ekonomin → överoptimism , företagen skattar efterfrågan till större än vad den är blir tvungna att avskeda personal för att ta igen tidigare investeringar BRYTNINGSSKEDE ! Ny kedjereaktion i motsatt riktning. �� uppsägningar → minskade inkomster för hushållen → konsumtionsefterfrågan minskar , företagen skär ner sin produktionskapacitet ännu mer → ekonomin går mot lågkonjunktur → arbetslösheten börjar stiga. . . �� Småningom når lönerna nivåer att det är vettigt att investera igen, företagen blir mera optimistiska, pendeln svänger. . .

Konjunkturcykeln 5(5) • Konjunkturpolitik = den typ av ekonomisk politik vars syfte är att stabilisera den ekonomiska tillväxten i närheten av trendtillväxten och hindra alltför stora avvikelser i någondera riktningen (kontracyklisk politik) • verktyg: • skattejusteringar • offentliga utgifter • räntor • MÅL MEDEL HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR -MINSKA TOTALEFTERFRÅGAN - ÖKA TOTALEFTERFRÅGAN Högre skatter Lägre offentliga utgifter Högre räntor Lägre räntor Åsikterna om konjunkturpolitikens effektivitet har varierat mycket från en tidsperiod till en annan. → keynesianismen och monetarismen.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 1(7) • Konjunkturpolitiken har sina rötter i den djupa ekonomiska kris som drabbade världsekonomin i slutet av 1920 -talet och början av 1930 -talet, den så kallade stora depressionen (depression = en långvarig och svår recession). • Nationalekonomen John Maynard Keynes (1883 -1946) var en av de största kritikerna till antagandet att samhällsekonomin automatiskt uppnår jämvikt vid full sysselsättning. • Enligt Keynes fungerade prisbildningen på marknaderna inte alls så effektivt och flexibelt som nationalekonomerna dittills hade trott. • Var en sin tids stora kändisar – hans berömdaste verk är The General Theory of Employment, Interest and Money , som publicerades 1936, strax efter den stora depressionen.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 2(7) • Keynesianism = det ekonomisk-politiska synsätt som betonar en aktiv konjunkturpolitik. • storhetstid under 1950 - och 1960 -talen (dominerade den ekonomiska politiken i de flesta industriländer) • Uppfattning om att arbetslöshet och inflation rör sig i motsatt riktning. • Den keynesianska ekonomiska politiken kom mycket att handla om att välja en kombination mellan inflation och arbetslöshet → oftast accepterad högre inflation för att uppnå låg arbetslöshet. • Stagflation = 1970 -talets oljekris förde med sig ett nytt tidigare oupplevt problem, stagflation, det vill säga hög inflation och hög arbetslöshet. • Å ena sidan ledde chockhöjningen av oljepriset till att såväl transporter som de flesta varor blev dyrare, å andra sidan tvingade de högre energikostnaderna många företag att skära ner sin produktion kraftigt. Stagflationen kunde inte lösas med hjälp av keynesiansk konjunkturpolitik.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 3(7) • Phillipskurvan = grafisk beskrivning mellan arbetslöshet och inflation, där dessa rör sig i motsatt riktning. • Bygger på antagandet att lönekostnaderna har en avgörande betydelse för inflationen, och att löntagarnas möjligheter att driva igenom krav på högre löner beror på sysselsättningsläget.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 4(7) • På 80 -talet blev bekämpningen av inflation den ekonomiska politikens viktigaste uppgift. Även “så lite statlig inblandning som möjligt”. • Monetarism = ekonomiskt-politiskt synsätt, enligt vilket en ökning av penningmängden aldrig kan leda till någon bestående höjning av ett lands ekonomiska välstånd. • I sin extremaste form utesluter monetarismen varje form av keynesiansk konjunkturpolitik. • Monetarismen utgår nämligen från att samhällsekonomin, förutsatt marknaderna får fungera fritt och obehindrat , alltid befinner sig i jämvikt vid full sysselsättning. • Nationalekonomen Milton Friedman associeras starkast till återupplivandet av monetarismen. I övrigt var han en ivrig förespråkare för ekonomisk liberalism , det synsätt enligt vilken ekonomin fungerar bäst då den vara i fred för statlig inblandning.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 5(7) • Monetarismens kritik till expansiv penningpolitik → denna kritik var riktad mot den typ av politik som förespråkade ökandet av penningmängden, vilket enligt det keynesianska synsättet skulle leda till lägre räntor, minskat sparande och därmed ökad konsumtion. Enligt monetarismen finns det nämligen ett starkt samband mellan penningmängd och inflation: om penningmängden ökar då ekonomin befinner sig i jämvikt vid full sysselsättning, uppstår, som Friedman uttryckte saken, en situation där ”alltför mycket pengar jagar alltför få varor”.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 6(7) • Kritik mot monetarismen • Monetarismens antagande att samhällsekonomin alltid befinner sig i jämvikt vid full sysselsättning är orealistisk. Under en lågkonjunktur kan det finnas en hel del ledig kapacitet inom samhällsekonomin, och då är det också fullt möjligt företagen att öka sin produktion i samma takt som efterfrågan ökar. • Monetarismen beaktar inte utrikeshandelns betydelse. Den ökade efterfrågan som ökningen av penningmängden ger upphov till kan tillfredsställas genom ökad import.

Keynesianismen och monetarismen – två alternativa synsätt 7(7) • Keynesianismen och monetarismen bundna till sitt tidsperspektiv • Båda synsätten har sina styrkor och svagheter. Således handlar det inte om att ena är rätt och den andra är fel. • Keynesiansk konjunkturpolitik kan appliceras bättre på korttidshorisont, medan monetarismen kommer till sin rätta under en långtidshorisont. • Inget land har övergett den kontracykliska politiken helt och hållet. Dock är det väldigt svårt att veta när tillgripa konjunkturpolitik, då det är väldigt svårt att förutse konjunktursvängningar. Vidtar man konjunkturpolitiska åtgärder i fel tid (för tidigt / för sent) kan man i värsta fall få en motsatt effekt. Stimulans kan också “spilla över” till utlandet.

Frågor • • • Hur har BNP förändrats under den period som figuren till höger visar? Vad händer i den finska ekonomin inom de utmärkta tidsperioderna 1 -5? Förklara orsaken till variationerna. Hög- och lågkonjunkturer brukar avlösa varandra relativt regelbundet. Vad gör att det sker en konjunkturuppgång från en lågkonjunktur och konjunkturnedgång från en högkonjunktur? Hur har globaliseringen utgjort en utmaning för den finanspolitiska stimulansen? 2. 3. 4. 6. 5. 1.

Sammanfattning • Ekonomisk tillväxt • • Svårt att mäta välstånd men ekonomisk (Phillipskurvan) Ökas genom ökning av arbetskraft och Mönstret av växlingar mellan hög- och Det uppstår kedjereaktioner som kan leda till flaskhalsar och vidare till inflation • Keynesianism = aktiv konjunkturpolitik, även utsatt för mycket kritik lågkonjunktur på kort sikt • • arbetslöshet och inflation rör sig i motsatt riktning Konjunkturcykeln • Keynesianismen och monetarismen tillväxt är ett mycket använt mått, dock effektivitet → totalproduktion • • Skapar osäkerhet som tacklas med aktiv konjunkturpolitik • Monetarism = menar att bekämpning av inflation är den ekonomiska politikens huvuduppgift och “så lite statlig inblandning som möjligt” • Båda har sina för- och nackdelar, men speciellt varsitt eget tidsperspektiv