Samhllsekonomi och Budgetstyrning Avreglering och tillhrande ekonomiska reformer

Samhällsekonomi och Budgetstyrning. Avreglering och tillhörande ekonomiska reformer Kari Jess Fil dr i socialt arbete Uppsala universitet

Liberalism – keynianism – nyliberalism - ? Marknadsekonomi/Liberalism: I en renodlad marknadsekonomi finns ingen överordnad myndighet eller instans som bestämmer hur resurserna skall användas och ekonomin samordnas. Priset är mekanismen som säkerställer en rättvis fördelning.

Den rena marknadsekonomin • Många säljare och köpare • Ingen samverkan • Enkel och homogen vara • Fullständig information • Fritt inträde på marknaden • Inga stordriftsfördelar • Snabb anpassning • Inga kollektiva varor • Inga externa effekter

Marknadsmisslyckanden Prismekanismen fungerar inte för vissa varor och tjänster (försvar t ex) där staten griper in och står för produktionen vilket betyder att de skattefinansieras. Kallas då kollektiva varor. Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga kostnader för produktionen (miljöförstöring t ex). Kallas då externa effekter.

Vad är då blandekonomi? Vilken grad av marknadsstyrning respektive reglering är önskvärd? När det gäller: • Fördelning av inkomster och förmögenheter • Vilken sysselsättningsgrad • Särintressen

Planekonomi – vad är då det? Politiska och administrativa beslut får helt styra ekonomin. Vilka problem kan då uppstå? • Informationsproblemet • Risken förvrängning och deformering av information på väg uppåt/nedåt • Eftersläpning m h t nya produktionsmetoder • Byråkrati • Maktkoncentration

Keynianism (John Maynard Keynes) När uppstod den? Under 1930 -talets stora depression • Bara en aktiv finanspolitik, som stimulerar efterfrågan, kan råda bot på massarbetslösheten

Keynes och Stockholmsskolan (Keynes, Lindahl, Myrdal, Ohlin, Lundberg) • Den verkliga samhällsekonomin präglas av betydande pris- och lönestelhet (och därför orealistiskt att anta att priser och löner skulle återställa full sysselsättning) • En lönesänkning minskar den aggregerade efterfrågan i samhället (lönerna utgör ju vår köpkraft) • Styra efterfrågesidan (i motsats till att koncentrerar sig på utbudssidan och marknadsekonomins självläkande kraft)

Den ekonomiska politikens uppgift enligt Keynes och Stockholmsskolan * En aktiv stabiliseringspolitik i syfte att eliminera arbetslöshets- och inflationsgap: Genom att stimulera efterfrågan utplånas arbetslöshetsgapet och genom att strama åt efterfrågan elimineras inflationsgapet.

Nyliberalism (1970—talet och framåt i Sverige) Kännetecken: • Vinsterna bör höjas ( på lönernas och skatternas bekostnad) • Den offentliga sektorn bör vara mindre (ersätts bättre med privata lösningar) • Regleringar och gemensamma avtal som hindrar människor och pengars möjligheter att fritt flytta sig eller omförhandla sin situation bör minska (ej kollektivavtal, kapital ska flyta fritt)

Nyliberalism forts. • Privatiseringar av offentliga företag och organisationer föredras. • Politikens betydelse bör begränsas och mer av den ekonomiska aktiviteten bör flyttas till olika marknader.

Vad är det som gör nyliberalismen ”NY”? Bör ses i ljuset av välfärdsstat, offentlig sektor, trygghet. På 1920 - och 1930 -talet fanns inte detta. Nyliberalismen vill förvandla ett samhälle, ändra riktning bort ifrån välfärdsstat, offentlig sektor och trygghetssystem. (Den gamla klassiska liberalismen ville bevara det som var då)

Varför kallas nyliberalism också för ekonomism? Mer och mer av våra liv ska värderas, mätas och diskuteras utifrån rent ekonomiska termer.

”De långa vågorna” Marknadsekonomi 1930 -talets djupa depression Keynianism 1970 -talets välfärdskris Nyliberalism Dagens ekonomiska kris

Tillväxt: Internationell utblick Vad är viktigt för ekonomisk tillväxt? • Humankapital –särskilt viktigt för skillnaden mellan rika och fattiga länder • Teknisk nivå – påverkas av hur effektivt maskiner och annan utrustning används • Produktion/ realkapital Se s 426 Berg figur 20. 9

Humankapitalet - befolkningsfrågan Malthus teori om sambandet mellan produktionen och befolkningsutvecklingen: När produktionen och inkomsterna börjar öka i ett land så får familjerna också råd att växa. Befolkningsökningen innebär att produktionen per invånare blir lägre……

Efter Malthus I den malthusiska perioden – i ett samhälle med låg teknisk utvecklingsnivå – saknas behov av högutbildade människor. I den första efter-malthusiska perioden (industrikapitalismens framväxt) förbättras tekniken I den andra efter-malthusiska perioden – växer industrins krav på högutbildade.

Vi kollar i www. gapminder. org !

Demografisk övergångsperiod analyserar befolkningstillväxt Fas 1 I det förindustriella samhället är den förväntade livslängden vid födseln låg. Barnadödligheten är hög Fas 2 Barnadödligheten minskar men barnafödandet minskar inte Fas 3 Barnafödandet minskar

Genus Ökad jämlikhet centralt i utvecklingsprocessen. Genuskvoten (gapminder) I länder med hög genuskvot är födelsetalen låga. I länder med hög genuskvot för utbildning är BNP per invånare hög.

Vi kollar i www. gapminder. org !

Inkomstfördelning och välstånd Ginikoefficienten visar hur ojämlik inkomstfördelningen är Värdet kan vara mellan 0 och 1 där 0 anger en helt jämn inkomstfördelning. (se tabell 23. 3 Berg)

Hur såg det ut i Sverige på 1970 -talet/1980 -talet? Växande offentlig sektor inom blandekonomin Sverige Kritiker ( bl a Assar Lindbeck) hävdade att den offentliga sektorn var för stor och för ineffektiv. Hur agerar då statsmakterna?

ESO: s roll: Vad är problemet? ESO- expertgruppen för offentlig ekonomi fick till uppgift att reformera den offentliga sektorn och startade under den första borgerliga regeringen efter valet 1976. ESO kan sägas ha fått rollen av Finansdepartemntets förlängda arm. Bl a producerades en lång rad rapporter under 1980 talet som fokuserade den låga produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten inom offentlig ( bl a Ds Fi 1983: 3; Ds Fi 1983: 18; Ds Fi 1984: 19; Ds Fi 1985: 3; ds Fi 1985: 4; Ds Fi 1986: 13; Ds Fi 1987: 6; Ds 1988: 60; Ds 1991: 19).

ESO: s roll: Vad är lösningen? Från mitten av 1980 -talet publicerades sedan rapporter från ESO som föreslog marknadsmässiga lösningar för att lösa problemen ( bl a Ds Fi 1985: 6; Ds Fi 1985: 12; Ds Fi 1986: 3; Ds Fi 1987: 2; (Ds 1988: 18; Ds 1989: 10; Ds 1991: 20; Ds 1991: 49; Ds 1992: 111; Ds 1994: 23).

ESO roll: Kan det finnas risker med föreslagna lösningar? Senare under 1990 -talet publicerades några få rapporter som tog upp problemet med marknadsmässiga lösningar ( bl a Ds 1996: 68……. )

Tre nyliberala decennier (fritt efter bl a Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 1980 -talet År 1980 Åtgärd Bohman började minska offentlig konsumtion Förbud för kommuner och landsting att beskatta företag Motiv Den offentliga sektorn var för stor 1982 -1989 Feldts besparingspolitik. Departement och kommuner ökade anslag men mindre än inflationen Underskott i budgeten Minskad offentlig konsumtion. Mindre pengar till löntagarna för privat konsumtion (bidragen steg mindre än inflationen) 1985 Bank- och kreditavregleringen Få bort den grå lånemarknaden. Bankerna klarar av att sköta utlåningen utan att staten lägger sig i = mer fart på ekonomin Fastighets- och aktiespekulation. Bankerna lånade ut hejvilt i en ständig konkurrens om nya lånemarknader. Kreditsystemets sammanbrott 1985 Valutaavreglering Fungerade inte alls sa man. Krånglar till det för vanliga svenskar som reser utomlands. . , Stort utflöde av kapital. Företag lånade pengar i Sverige för spekulation inom EU 1989 Skattereformen Höga marginalskatter gör att folk inte vill arbeta. De rika smiter från skatt genom skatteavdrag Svart hål i statens budget – 40 miljarder i inkomst varje år 1982 -1984 Resultat Minskade anslag till vård, skola, omsorg Utjämning mellan kommuner, Staten kunde minska anslagen till företagsbeskattningen lika över landet kommunen

Tre nyliberala decennier (fritt efter Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 1990 -talet År 1990 Åtgärd Ansökan om EU-medlemskap. Ny ekonomisk politik. Allan Larsson prioriterade inflationsbekämpning före full sysselsättning Motiv Kapital lämnade Sverige. Hög ränta och hög inflation Resultat Offentlig sektor minskade genom avskedandenarbetslösheten steg 1992 Fast kronkurs införs Utlandet trodde vi skulle devalvera. Fasthet mot marknaden Kronkris. En ränta på 500%. Spekulation inleddes för att tvinga fram en devalvering. 1992 Krispaket. Sänkt arbetsgivaravgift, minskade bidrag, sänkt arbetslöshetsersättning Visa utlandet att vi inte ger oss. Kronkursen ska vara fast. Ökad utslagning, mindre jobb. Minskad konsumtion. Ökat sparande. 1990 -1996 Privatiseringar Stat och kommun ska inte äga företag Fattigare offentlig sektor eftersom privatiseringar/utförsäljningar av offentliga tillgångar fick betala hål i budgeten 1998 Riksbanken oberoende Inflationsbekämpning Perioder med deflation. Riksbanken håller uppe arbetslösheten genom för hög ränta. 1998 Pensionsreformen Pensionssystemet går med förlust. Har inte råd att behålla ATP. Ökar spekulationskapitalet genom att tidigare statliga fonder satsar på börsen. Kraftigt sänkta pensioner 1998 Utgiftstak införs Fastare regler för hur budgetarna ska presenteras och styras. Ett utgiftstak ska fastställas flera år i förväg Satsningar har inte kunnat genomföras trots att det funnits pengar. Skattesänkningar istället

Tre nyliberala decennier (fritt efter Ehrenberg/Ljunggren Ekonomihandboken) 2000 -talet År Åtgärd Motiv Resultat 2000 -talet Fortsatta avregleringar av försäkringsbolags och andra finansföretags placeringsregler Företagen måste få placera fritt så pengarna växer bättre Stigande börsspekulation. Pengar till riskkapitalbolag och bolagsslakt 2006 Ytterligare sänkt a-kassa och sjukersättning Arbetslösa och sjuka ska motiveras att söka jobb Lönepress nedåt 2006 Privatisering av statliga bolag Betala av på statsskulden Ingen skuld finns. Åtgärden ideologiskt motiverad? 2008 Ytterligare skattesänkningar / jobbskatteavdrag Öka viljan att få arbetslösa att söka arbete Ökade klyftor mellan de som har jobb och de som inte har jobb 2009 Kollaps och finanskris innebär stora statliga stöd till banker Rädda finansmarknaden Rädda det privata ägandet av bankerna? 2011 Nya stora EU-lån till stater som Grekland, Portugal, Irland Rädda euron och staternas budgetar Tyska, franska, engelska banker räddas. Nedskärningar och försvagade fack i mottagarländerna.

Välfärdsstatens förvandling Kommunaliseringspropositionen 1989/90: 41 Entreprenader SOU 1991: 26 Konkurrensen i den kommunala sektorn SOU 1991: 104 Styrning Ds 2000: 63 Tillsyn SOU 2004: 100……………. .

Exemplet skolan SOU 1988: 20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet "Samhällsutvecklingen innebär också att kraven på utbildningsväsendet steg för steg ökar. Om det ska bli möjligt att motsvara ökade krav på förnyelse och utveckling är det enligt beredningens mening nödvändigt att finna ett bättre system för styrning av skolväsendet än vi har i dag. " (SOU 1988: 20, s. 8)

Forts…………. . För att den ökade formella frihet, som en minskad detaljreglering av skolan innebär, inte i praktiken skall leda till en minskad istället för en ökad måluppfyllelse måste också det lokala ansvarstagandet förverkligandet av skolans mål öka. Beredningen kommer i senare avsnitt att närmare utveckla dels de förtroendevaldas roll i detta sammanhang, dels behovet av en stärkt ledningsfunktion på skolnivå. (SOU 1988: 20, s. 13)

Ds 2000: 63 Ekonomisk styrning för effektivitet och transparens Den ekonomiska styrningen skall ses som ett verktyg för politikens förverkligande, och dess mål är; att skapa förutsättningar för god kontroll av statens finanser, . resursfördelning i enlighet med politiska prioriteringar, samt. hög produktivitet och effektivitet i användandet av statens resurser. Utvecklingen av den ekonomiska styrningen är en ständigt pågående process. Den problembild som återkommer i ett flertal av de rapporter som behandlat den ekonomiska styrningen under de senaste åren visar på behov av att på statsmaktsnivå förbättra såväl beslutsunderlagens innehåll och relevans som styrningens tillämpning. Det som särskilt uppmärksammats är behovet av att förbättra samverkan mellan resultatstyrningen och den finansiella styrningen. (s. 12)

Direktiv 2012: 105 Modernisering av kommunallagen En särskild utredare ska föreslå en modernisering av kommunallagen (1991: 900). Utgångspunkter för uppdraget ska bl. a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Utredningen ska genomföras som en bred översyn med målsättning att åstadkomma en ändamålsenligt utformad lagstiftning. I uppdraget ingår vidare att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kommunallagen.

Forts ny kommunallag……… Utredaren ska bl. a. - beskriva hur kommunernas och landstingens huvudmannaskap för verksamhet som bedrivs i privat regi är reglerat, särskilt i fråga om kommunernas och landstingens ansvar för kontroll och uppföljning respektive statens ansvar för tillsyn, - analysera hur gränsdragningen mellan det kommunala ansvaret och det ansvar statliga tillsynsmyndigheter har för verksamhet som utförs i privat regi (kommunal entreprenad) kan tydliggöras,

- utreda förutsättningarna för att tydliggöra det kommunala ansvaret för ökad insyn i kommunala entreprenader och, om det bedöms lämpligt, lämna förslag till en generell reglering som ålägger kommunerna en skyldighet att tillförsäkra allmänheten sådan insyn, - överväga behovet av en generell reglering som syftar till att ge medborgarna tillgång till information som behövs för att kunna välja utförare av kommunalt finansierad verksamhet,

överväga om det finns behov av att i kommunallagen reglera de anställdas roll och särskilt överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt, (!? ) - se över regelverket gällande laglighetsprövning av kommunala beslut och utreda om nuvarande bestämmelser är ändamålsenligt utformade eller om det finns behov av en modernisering av reglerna, - analysera hur bestämmelserna i kommunallagen förhåller sig till unionsrätten,

- särskilt överväga hur den unionsrättsliga regleringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse förhåller sig till regleringen av kommunal verksamhet, - göra en utvärdering av den fria nämndorganisationen, och - vid behov lämna författningsförslag.