SAMHLLET OCH INDIVIDEN s 32 37 Vad r

SAMHÄLLET OCH INDIVIDEN s. 32 -37

Vad är ett samhället? – ”en grupp individer som på ett varaktig vis är sammanlänkande via exempelvis gemensamma intressen, nätverk och sociala relationer” (nationalencyklopedin) – så fort människor samlas skapas samhällen och för att samhällen skall kunna existera krävs det människor. Varför uppstår samhällen? Hur påverkas människan av samhället? – innebär samhället möjligheter eller inkräktar samhället på vår frihet?

Synen på samhället och individens roll är kulturellt betingat Individualistisk kultur (individorienterad kultur): många kulturer i västvärlden. Identitet beskrivs i termer av personliga egenskaper; vad vi arbetar med, vilka intressen vi har och vad vi har åstadkommit i våra liv. Individen ser sig själv som ansvarig för sina val, sin lycka och sin prestation, och när jag gör val är det hur dessa påverkar mig som individ och min framtid som påverkar mig Kollektivistisk kultur (grupporienterad kultur): många kulturer i Asien. Identiteten är kopplad till gruppen, och mitt ansvar är kopplat till vad som är bäst för kollektivet. Allt jag gör återspeglas i gruppen och mina framtida val styrs av hur dessa påverkar kollektivet.

FLERA OLIKA TYPER AV SAMHÄLLEN – BASERAT PÅ BEFOLKNINGENS HUVUDSAKLIGA SYSSELSÄTTNING Förmoderna samhällen: Jägare och samlare: Samhällen där människor livnär sig på jakt, fiske, samlandet av växter, bär. Nomadsamhälle/herdekultur: I nomadkulturer lever man i huvudsak på boskap. Beroende på hur omgivningen ser ut påverkar det vilka djur som föds upp. Hittar dem i områden där det finns gott om betesmark. Folk i herdesamhällen befinner sig ofta på vandring men kan använda djuren som transportmedel och bära med sig mera saker. Jordbrukssamhällen/agrara samhällen: Att lära sig odla försäkrade att det skulle finnas mat kvar på bordet. Samhällena därför också större. Eftersom de är bofasta kan människan bygga upp större hjordar och större rikedomar än vad nomader eller jägare kan göra. Jordbrukssamhället var den vanligaste typen av samhälle fram till industrialiseringen. Än idag lever stora delar av världens befolkning i jordbrukssamhällen. Traditionella stater och ickeindustrialiserade civilisationer: Dessa samhällen baserades på utvecklingen av städer, de uppvisade tydliga klasskillnader när det gällde makt och rikedom och det var ofta kungar och kejsare som styrde. Skrivkonst. Mer samordnat styrelseskick än andra samhällen används. De flesta traditionella stater har varit kejsardömen och fick sin storlek genom erövring av intilliggande områden. Tex gamla kina och antikens rom

SAMHÄLLETS RAMAR OCH MÖNSTER Samhället vi lever i formar människan – våra liv levs inom vissa givna ramar och mönster Dessa mönster är formade av människan – gemensamma överenskommelser Hur samhället påverkas människan är genom institutioner, lagar, regler och sociala normer. Dessa existerar utanför och oberoende av enskilda samhällsmedborgare och utgör samhällets strukturer. Enskilda människors villkor ses i relation till den sociala struktur som omger individen. Exempelvis, beroende på samhälle – ett demokratiskt samhälle (öppenhet och censur och korruption motarbetas, rättigheter skyddas, få vård och utbildning), politiska beslut, lagar, samhällsservice, infrastruktur, jämställdhetsarbete, föreningsliv m. m. Skillnad mellan inflytande och tvång (från samhället) – att påverkas i en viss riktning men fortfarande ha ett eget val (tex jämställdhetsbonus) medan tvång innebär att valet försvinner (tex fängelsestraff).

SAMHÄLLSSTRUKTUR Samhällsstruktur: mönster och regelbundenheter vi kan se om vi tittar på samhället - oskrivna regler, mönster och intuitioner som får oss att tänka och bete oss på ett visst sätt. (De flesta av oss väljer att gå på de färdigtrampade stigarna, medan andra klampar tvärs över gräsmattan). De som bryter mot normerna ses som avvikande i sitt beteende till majoriteten Vilka mönster kan vi se i samhället? Ge förslag Vi leds av och gör våra val genom samhällets strukturer. Vi tänker inte på denna strukturella påverkan (är omedveten) Krock mellan samhällsstruktur och individens fria handlande (aktör versus struktur) Existerar fri vilja?

HUR SKAPAS SOCIALA STRUKTURER? Antaganden: De tidiga funktionalisterna menade tex att alla samhällen har några grundläggande strukturer som människorna inrättar sig efter. Andra menar att det är människorna själva som skapar strukturerna efter sitt handlande. De flesta är dock överens om att de strukturer som finns har formats under historiens gång - övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle gjorde att gamla strukturer och funktioner förändrades. Religion, politik, ekonomiska förutsättningar. Ibland kan enstaka personer med mycket makt och inflytande kasta om strukturerna i ett helt samhälle. Dessa strukturer har skapats av människor tillsammans. Samtidigt som vi tillsammans skapar dessa strukturer så föder dessa strukturer våra beteenden. Strukturerna blir en slags tvingande kraft som får oss att handla utifrån förutbestämd sätt. Strukturerna är i ständig förändring

SAMHÄLLSSTRUKTURERNAS BETYDELSE Har stor betydelse för såväl grupper som enskilda individer. De styr vårt sätt att tänka och handla samt synen vi har på andra och oss själva. Det är nästan alltid lättare att följa en struktur än att bryta mot den. Vi följer den upptrampade stigen eftersom det är enklast. De sociala strukturerna påverkar våra möjligheter till utbildning, våra chanser på arbetsmarknaden, vårt boende, vårt familjebildande och våra allmänna levnadsvillkor. Tillhör man en grupp eller ett samhällsskikt som har låg status, har man sämre möjligheter att påverka sitt eget liv och samhället i stort. Är man avvikande i sina tankar eller i sitt beteende hamnar man också utanför de grupper som är accepterade i samhället.

SOCIALA STRUKTURER Klass Genus Etnicitet Kultur Religion

KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN Studier visar att klasstillhörighet spelar roll även idag. Vi gör olika val beroende på vilken klasstillhörighet vi har. Högre utbildning – mer tjänstemannabakgrund än arbetarklassbakgrund på högskola och universitet – mer än hälften av alla barn vars föräldrar högre tjänstemannabakgrund har examen från högskola eller universitet, men barn med föräldrar med arbetarbakgrund 16 %. Det visar sig också att de med arbetarbakgrund som läser på högskola ofta väljer kortare utbildningar. Alkohol - vanligare i överklass än i arbetarklass. Vin vanligare i överklass. Konsumtionsvanor - tjänstemannaklassen handlar mer kravmärkt mat.

KLASS PÅVERKAR STRUKTUREN Kulturintresse – intresset för skönlitteratur, konstutställningar och teater större hos högre tjänstemän än hos arbetare. P 4: as lokalradio är däremot mycket populärare hos arbetarna Nyhetstidning – tjänstemän prenumererar på en morgontidning, medan gratis nyhetstidningar är något vanligare i de lägre klasserna Politik – i de högre klasserna röstar fler på moderaterna medan i de lägre klasserna är socialdemokraterna ett vanligare parti att rösta på

GENUS Olika kulturer har olika uppfattning om manligt respektive kvinnligt I olika kulturer har man olika föreställningar om vad en man och kvinna skall vara och hur de skall bete sig och hur de skall se ut. Man har också olika idéer om vilka företeelser som är typiska för män och vad som är typiskt för kvinnor, och hur relationerna mellan män och kvinnor skall utformas.

GENUS Biologiskt kön: Biologiska och anatomiska skillnader mellan män och kvinnor. Genitalier skiljer sig åt och fungerar olika och kvinnor kan föda barn. Genus: Socialt kön. Psykologiska, sociala och kulturella skillnader. Sätt att se på kön är en slags konstruktion. Kön är inget man föds till utan något som man lär sig. Vi socialiseras in i olika kulturer och vi då lär oss de kulturella koderna. I dessa koder finns även föreställningen kring hur en man och kvinna skall vara.

ETNICITET I SAMHÄLLSSTRUKTUREN Strukturen i samhället gör att vissa etniska grupper bemöts och beter sig på ett visst sätt, medan andra grupper bemöts och beter sig på ett annat sätt. Våra val, möjligheter och levnadsvillkor påverkas alltså av vår etniska tillhörighet (får sämre möjligheter). Diskriminering: negativ särbehandling - juridiskt olagligt att diskriminera någon på grund av deras etniska tillhörighet, men inte ovanligt. Den här typen av strukturell diskriminering kan bland annat visa sig genom att en person med ett utländskt efternamn och en främmande etnisk tillhörighet: 1. 2. 3. Får svårare att skaffa jobb Får svårare att skaffa bostad Blir sämre bemött Diskriminering är svårt att bevisa och därmed svårt att fälla en arbetsgivare eller fastighetsägare för brott mot diskrimineringslagen

KULTUR Allt från levnadsvanor, värderingar och fritidssysselsättning till musiksmak, klädstil och matvanor.

RELIGION - MÖJLIGA ”STRUKTURELLA” VÄGAR Normer i hur man skall bete sig, Kan påverka kulturen i from av mat, traditioner, kläder, levnadsregler Om man behöver besöka någon religiös lokal eller i hemmet Judendom – tex förintelsen, Sabbat: firas från solnedgång på fredag kväll till solnedgång lördag kväll. Firas tillsammans med familj och vänner och inget arbete får utföras. Talmud: levnadsregler Kristendom – under medeltiden gudsskräck i folk, betala avlatsbrev Islam – i och med 11/9 har islamofobi uppstått, bönen, slöja Hinduism – kastsystemet, man föds in i vissa rättigheter. Buddhism – saknar gud men har riktlinjer för hur man skall leva för att uppnå nirvana vilket är målet, att tex visa medmänsklighet, vänlighet kärlek, lugn, Girighet, själviskhet och aggression är sådant som smutsar ner våra sinnen och hindrar oss från att nå nirvana.

Läxa: Ta med minst en tidning med bilder i (illustration över strukturerna i samhället) (uppgift 5)