Rysk fonetik 5 hp frelsning I Institutionen fr

Rysk fonetik 5 hp föreläsning I • Institutionen för moderna språk • Karine Åkerman Sarkisian • Ryska A

Fonetik • Vetenskapen om talet, särskilt talljuden. • Fonetik ägnar sig bl. a. åt att studera: Talproduktion - beskriver språkljud, bl. a. hur de bildas (artikulatorisk fonetik) Talperception - hur språkljud uppfattas och förstås. (perceptorisk fonetik) Talet som en fysikalisk process (akustisk fonetik)

Fonetik • Fonetiken är både teoretisk och praktisk. • Deskriptiv fonetik beskriver ett språks ljudlära. • Normativ fonetik – det “rätta” uttalet av ett visst språk.

Fonologi (eller fonematik) • Studerar språkljudens och prosodins funktion inom språksystemet. • Man urskiljer här: • fonem (språkljud) • prosodem (t. ex. betoning, kvantitet, intonation)

Varför studera fonetik? • Medvetandegöra - lättare att lära sig uttal om man är medveten om hur ljudproduktionen går till. • En teoretisk bas för det praktiska inlärandet av uttal. • Ett gemensamt språk för lärare och studenter.

Varför studera fonetik? • Den kontrastiva aspekten: teoretisk kännedom om basspråket underlättar inlärning av målspråket. • Förståelse av vad språk/tal är och hur språket och talet fungerar • Allmänbildande - möjliggör analys av allehanda uttalsegenheter.

Fonetiken – en verktygslåda för ett bra uttal

Språksystemet • uttryckssida – formen, t. ex. ljudföljd • innehållssida – betydelse Vid språkinlärning lär vi oss att förknippa uttryck med innehåll.

Språksystemet • Flera uttryck för samma innehåll – synonymi: ung kvinna – flicka – tjej – jänta – tös tala – prata – samtala – konversera – diskutera • Flera innehåll för ett uttryck (både uttal och stavning) – homonymi: fil (filar) – fil (filer) , mask (masker) – mask

Iaktta företeelsen och föreslå ett namn: • själ – skäl • kort – kort, hov – hov

• själ – skäl homofony (sammanfaller i uttal olika innehåll) • kort – kort, hov – hov, banan –banan homografi (sammanfaller i stavning olika uttal och innehåll)

Kort om det mänskliga språket Källa: Engstrand, O. , 2004: Fonetikens grunder

Förhållandet tal-text • Bokstäver är diskontinuerliga enheter medan övergångarna mellan ljud ofta är mjuka och kontinuerliga. • Som regel finns det inga pauser mellan ord i löpande tal.

Förhållandet tal-text • Förhållandet ljud-bokstäver kan vara komplicerat: • kål, kol; • sjuk, sked, stjärna, schäfer, chef, genera; • by, die, guy; Hur är ryskan i detta avseende?

Fonem och allofoner Fonem är de ljudenheter som finns i ett språk. En klass likartade ljud som betraktas som samma av de som talar språket. • Ett och samma fonem kan realiseras (uttalas) på olika sätt: uttalet av /ä/ varierar i häl, häda, väst, här uttalet av /k/ varierar i kål, kille, skål, skiss • Dessa kontextuella uttalsvarianter kallas

Fonem och allofoner • Allofoner som uppträder i vissa kontexter kallas för bundna allofoner (eller kontextbetingade). ex. oaspirerade konsonanter efter /s/: jfr. kål [kho: l] – skål [sko: l] • Allofoner som inte är bundna till en kontext är fria allofoner. Flera faktorer kan styra uppkomst av dessa: dialektala, stilistiska, sociala etc. • jfr. mellansvenskt tungspets [r] skånskans

Fonem och allofoner • Fonem är språkets minsta betydelseskiljande enhet. • Varje språk förfogar över en uppsättning av sådana enheter: /b/ /p/ /m/ /f/ /k/ /i/ /a/ /e/ etc. • Orden sil, syl, säl, söl, sal och sol betyder alla olika saker. Man säger att i, y, ä, ö, a och o kontrasterar distinktivt – de är olika fonem.

Minimala par • Ordpar som skiljer sig åt med avseende på ett enda fonem. • Paret bark – park visar att /b/ och /p/ är olika fonem i svenskan. • Man säger att skillnaden mellan /b/ och /p/ är fonematisk. • Vad som är olika fonem i ett språk kan vara allofoner i ett annat.

Fonetisk och fonemisk transkription • Fonetisk transkription syftar till att i skrift illustrera ett uttal – skrivs inom hakparents []: • молоко - [məɫɐko·] • Fonemisk (fonematisk) transkription syftar till att illustrera ett språks distinktiva ljudkontraster – skrivs inom snedparents //: • молоко - /moɫoko·/

Fonemanalys Källa: Engstrand, O. , 2004: Fonetikens grunder

Talapparatens tröghet • De fyra kontextuella uttalsvarianterna av /k/ i kål, kille, skål och skiss uppstår p. g. a. den mänskliga organismens strävan att ekonomisera med muskelarbetet. • Samma strävan kan upphäva skillnaden mellan två fonem i en viss position: stad – stadshus, hög – högst, везти - вести • Ibland utelämnas talljud helt: vad är det? – vaäre? ; когда – када; cейчас – щас, здравствуйте - здрасти

Språkets byggstenar • Fonem kombineras till morfem – språkets minsta betydelsebärande enhet. • Lexikala morfem: häst, hus • Rotmorfem – stammen i ett ord: pojk-, flick-, дела-ть, мам-а • Grammatiska morfem – icke

Språkets byggstenar • Varianter av samma morfem kallas allomorfer (jfr. fonem - allofoner): • preteritumsuffixen hos verben kände och släckte - fyller samma funktion men ser olika ut. • pluralmorfem –ar, -or, -er, -ø •

Språkets byggstenar • Om man inte ser på ett ord t. ex. vilken plural-allomorf det tar kallas allomorferna morfologiskt betingade. • дом – дома • Om valet av allomorf kan formuleras genom en fonetisk regel kallas de fonologiskt betingade. • шторм – што рмы, король – короли

Språkets byggstenar • • Dela upp följande ord i morfem: bilarna motorvägen födelsedagskalas бабы хорошего стреляющий

Stavelse • På något högre nivå än fonemet • En ljudenhet snarare än en betydelseenhet. • Består av en vokalisk stavelsekärna, som kan vara omgiven av konsonantfonem. Den idealiska och mest förekommande stavelsen har strukturen: CV

Stavelse • Öppen stavelse slutar på vokal: CV • Sluten stavelse slutar på konsonant: CVC • Vissa språk, t. ex. tjeckiska, tillåter l och r som stavelsekärnor, såsom i ordet vlk (varg) och krk (hals).

Stavelse • Dela upp följande ord i stavelser (tänk på idealstavelsen CV): • • sommarlov fonetiklektion skrivbordslampa газета здравствуйте преподаватель

Fonotax • Fonemens kombinationsmöjligheter är begränsade och sker efter vissa regler fonotax (’ljudfogningsläran’). • Varje språk har sin fonotaktiska struktur: ryskan t. ex. ha konsonantkombinationen кт- initialt i ett ord medan detta inte finns i svenskan.

Fonotax • Svenskans fonotaktiska struktur tillåter högst tre konsonantfonem i ett ords första stavelse: strö, sprang, skrika dessa börjar alltid på s-; och fem finalt - västkustskt • Ryskan tillåter fyra konsonantfonem i början av ord: вздремнуть

Fonotax • Utländska ord anpassas till det egna språkets fonotax. Intervju – ”Interjuv” Stockholm - Estocolmo (sp. ), Tukholma (fi. ), Sotokolm (tur. ) Jokkmokk – ”Jokkumokku” (jap. )

Prosodi • Ljudföreteelser som löper över flera segment; stavelser, ord, fraser och satser • de prosodiska dragen är av tre slag: tonala – intonation dynamiska – betoning temporala – kvantitet (längd)

Prosodi – tonala drag • Ordaccent – grav accent (anden best. form av ande) och akut accent (anden best. form av and) • Ordtoner – förekommer t. ex. i kinesiska och vietnamesiska. • Satsintonation – t. ex. skillnader mellan fråge- och påståendeintonation i ryskan.

Prosodi – tonala drag Svensk ordaccent Källa: Engstrand, O. , 2004: Fonetikens grunder

Prosodi – tonala drag • Ljudillustration hämtad från studentlitteratur. se/fonetikensgrunder • ”Gamle Tji, som var i 60 -årsåldern och bodde i Tji, hade sju hustrur. Hans hustrur kastade bort hans lackgods. Gamle Tji blev arg, övergav sina sju hustrur och red iväg på en enhörning. De sju hustrurna smågrät och bad honom att stanna i Tji. Gamle Tji övergav sorgset sin vrede och stannade i Tji”.

Prosodi – dynamiska drag • Betoning har att göra med variation i ljudstyrkan (och även med skillnad i längd och tonhöjd). • Ordbetoning: japan – japan; орган – орган Vissa språk har bunden betoning, d. v. s. den ligger alltid på en bestämd stavelse. Vid bunden betoning är den inte betydelseskiljande. • Frasbetoning: stöta på – stöta på

Prosodi – temporala drag • Kvantitet – olika längd på fonemen. bet – bett, väg – vägg, lös – löss Betydelseskiljande i svenskan. • I svenskan V: C alternativt VC: eller VCC • Skillnader i kvantitet ger oftast även skillnad i kvalitet.

Prosodi • Ger även information om: • talarens inställning till det sagda och till omgivningen (ironi, allvar, engagemang…) • talarens känslotillstånd • talaren demografiska egenskaper