Rtten till inflytande och medbestmmande Bakgrund Kraven p

Rätten till inflytande och medbestämmande

Bakgrund � Kraven på brukarmedverkan och brukarinflytande växer. Det handlar om delaktighet, kvalité och effektivitet inom vård och social service � Många vägar bär till Rom och så också brukarmedverkan - Den enskilde brukarens möjlighet till delaktighet, reellt inflytande Brukarråd Olika sätt att få vara delaktig i utformning av verksamhet En väg till ökat brukarinflytande är brukarstyrda brukarrevisioner

Varför behövs brukarmedverkan? � för att föra fram brukarnas frågor � för att tillföra andra kunskaper � för att granska det som görs utifrån ett brukarperspektiv � för att vara pådrivande i utvecklingsverksamhet och opinionsbildning

Varför �Brukarmedverkan är: - En möjlighet till empowerment – egenmakt - Ett verktyg för användardemokrati �Brukarmedverkan bidrar till: - Social dialog - Kvalitetsutveckling - Kostnadseffektivitet - Möjlighet till positiv feedback för verksamhet och politiker

Vad finns för stöd för brukarmedverkan � 2011 tecknade regeringen och SKL en överenskommelse om evidensbaserad praktik som ska utgå från kunskap från tre källor: forskningen, praktiken och från brukarhåll � Brukarmedverkan och inflytande är en viktig del av en evidensbaserad vård och omsorg � Öppna jämförelser ett krav av att redovisa till socialstyrelsen � Vägledande anvisningar - So. S; Att ge ordet och lämna plats - Varför brukarmedverkan är viktig och hur det kan ske på riktigt sätt

Vilka lagar kan vi luta oss mot � Kommunallagen � Hälso- och sjukvårdslagen � Patientlagen � Socialtjänstlagen � Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade � Lagen om samordnad individuell plan, SIP

Verdandis metod för brukarstyrda brukarrevisioner � Verdandi tog på uppdrag av SKR 2011 (då SKL) fram en arbetsmetod för användarstyrda utvärderingar – det vi kallar brukarstyrda brukarrevisioner � Som är för granskning av en insats eller verksamhet ur ett användarperspektiv � Vår metod bygger på att brukare står för genomförande och utvärdering men med delat ägarskap av resultatet. Arbetsmodellen som vi använder är både brukarstyrd och brukarägd. � Socialstyrelsen ställer i Öppna jämförelser frågan till alla kommuner om man genomfört en brukarstyrda brukarrevision inom missbruksvård och socialpsykiatri

Verdandis metod för brukarstyrda brukarrevisioner � Vår utgångspunkt är att brukarorganisationerna ska äga metoden och arbetssättet för att nå ett reellt inflytande över innehållet i kvalitetsundersökningarna och för att säkra att arbetet utgår från ett genuint brukarperspektiv. � Resultatet av brukarrevisionerna ägs däremot både av beställaren – för beslut om verksamhetsutveckling, och av brukarrörelsen – för demokratiarbete och vidareutveckling av revisionsverktyget till gagn för nya beställare och brukargrupper � Vi har valt att arbeta med enkäter

Brukarstyrd brukarrevision • Brukarrevision är en granskning av verksamhet eller enhet som ger vård, stöd eller service till människor • En brukarstyrd brukarrevision utgår från de erfarenheter som brukare har av den verksamhet som granskas. • Utformad och genomförd av brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet, ” Brukarrevisorer” • Brukare är inte en egenskap utan en roll/relation till en viss verksamhet/område

Är allt brukarstyrd brukarrevision? �Brukarorienterad �Brukarstyrd �Brukarägd

Hur allt började � Forskning utan brukarperspektiv � En provtagningstoalett som fanns på fel ställe � En icke inbjudande reception � Diskussion om bemötandefrågor i brukarrådet � Allt detta ledde till att vi började med Brukarrevisioner vid Beroendecentrum Örebro läns landsting

Brukarrevision i praktiken � Uppdrag från BRO-Rådet/Brukarrådet vid Beroendecentrum - Avgränsning - Resurser - Rollfördelning - Eller av verksamhet som vill ha en brukarrevison av sin egen verksamhet � Revisorer � Utbildning � Revision � Sammanställning - analys � Återkoppling � Uppföljning

Vilka revisioner har vi gjort Region Örebro Beroendecentrum � 5 på öppenvården � 3 på vårdavdelning Örebro kommun � 3 på Försörjningsstöd � 2 på Socialtjänstens utredning för vuxna med missbruk � 2 på arbetsmarknadsenhet – Praktikcentrum Socialtjänstens öppenvård för missbruk � 1 på öppenvården, 1 på behandlingsgruppen, 1 på stöd och struktur Stiftelsen Activa � 2 på stiftelsens ESF-projekt

Vår teknik när vi gjort frågorna � Revisorerna diskuterar vad som varit deras erfarenheter � Utifrån revisorernas erfarenheter påbörjas jobbet med att göra mätbara frågor � Sidoinformation som kommer upp vid grupparbetet med frågor kan komma till nytta i rapporten � De många revisioner som gjorts över landet har vi diskuterat mellan länens brukarråd och de frågeområden som återkommer är t ex tillgänglighet, innehåll i vården, bemötande, information med mera

Vad har vi fått för resultat � Beroendecentrum - Ombyggd toalett - Ombyggd reception - Utbildningar i bemötande frågor - Deltagande vid hela processen om byggande av ny klinik - Deltagande i alla processer inom Beroendecentrum - 10 -punktsprogrammet

Resultat i Örebro kommun � Gemensamt för de revisionerna vi har gjorts hittills har varit att vi fått upp frågorna om tillgänglighet på dagordningen, bland annat telefontider, när besked och beslut lämnas. � När det gäller revisionerna inom Socialtjänsten har det varit övervägande goda resultat � Vi har fått upp anhörigfrågorna på dagordningen innan de blev aktuella i debatten � Försörjningsstöd har många frågor att arbeta med som tillgänglighet, information och bemötande. Efter revisionerna har fokusgrupper gjorts. - Personalutbildningar i att tala och skriva klarspråk. - Sekretessfrågorna vid servicecenter. - Ombyggnad av Servicecenter.

Viktiga erfarenheter � Vi tas på allvar och idag efterfrågar fler förvaltningar våra revisioner � Vi får en starkare grund att stå på när vi driver våra frågor � Revisorerna som deltagit har uttryckt att det är första gången som man på riktigt efterfrågar deras erfarenheter och att de själva upptäcker att de har kunskaper och erfarenheter som delas av andra men att de också behövs för att kunna vara med och förändra och påverka � Vi organisationer har genom revisorerna fått mer engagerade deltagare och framförallt har vi fått kunskap för att kunna driva på förändringsfrågor – utvecklingsfrågor.

Vad sker i Örebro län � Övergripande Brukarrådet inom psykiatrin håller på att ta fram rutiner för hur brukarstyrda brukarrevisoner inom psykiatrin ska gå till � Föreningen Balans har utbildat revisorer för att kunna göra egna brukarstyrda revisioner � NSPH-nätverket har i cirkelform utbildat en grupp som kan hålla i egna revisioner � Brukarkraft har utvecklat metoder som vänder sig till användare av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingens tjänster i Örebro län � Information till chefer inom funktionshinderområdet i Örebro län (LSS och socialpsykiatri) i december � Regionen har avsatt medel från den statliga brukarmiljonen till framtida brukarrevisioner

Brukarkraft är ett nationellt resurscentrum för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling genom av brukarmedverkan och utveckling av brukarstyrda brukarrevisioner. Verdandi är huvudman och har stöd från Allmänna arvsfonden. � Vi arbetar för att stärka och möjliggöra brukarmedverkan genom bland annat: - Stärka brukarråden runt om i landet - Utbildningar - Handledning för beställare och utförare av brukarstyrda revisoner - Hjälpa till med avtalsmallar och överenskommelser - Bidra till tydliga spelregler i den enskilda revisionsprocessen - Hjälpa till med att starta upp revisoner på nya platser - Utveckla nya metoder och uppföljning av genomförda revisioner - Utveckla metoder som riktas gentemot försäkringskassan och arbetsförmedling - Rådgivning och support , besök och telefonrådgivning

Kontakt Ann-Mari Wulfstrand-Byhlin ann-mari. wulfstrand-byhlin@verdandi. se 070 -551 62 54