Rta Linjen och Rta Linjen Gruppen Rta Linjen

Räta Linjen och Räta Linjen Gruppen

Räta Linjen Gruppen - aktörerna Länsstyrelsen Gävleborg Regionförbundet Sörmland Fotnot: ytterligare medlemmar eventuellt på gång

Räta Linjen Gruppen - historik • Räta Linjen – Vägförvaltningen Västmanland ca 1987 • Räta Linjen Gruppen – lokala och regional samverkan ca 1989 • Räta Linjen – en del av riksdagens nationella stomnätet 1993 • Ambitiösa förstudier och vägutredningar bl a Katrineholm-Västerås ca 1995 • En rad gemensamma skrivelser och debattartiklar bl a av Mats Svegfors 2001 • Omstart i Räta Linjen Gruppen 2005, efter dåligt utfall i planen 2004 -2015 • Samma motiv för Räta Linjen då som nu! – – – Logistik och varuförsörjning Lokal och regional utveckling Ökande trafik, särskilt tung trafik Brister i vägstandard Länk mellan fler transportslag

Räta Linjen Gruppen - aktiviteter som genomförts sedan 2005 • 1 gemensam logotyp med vision marknadsförd • 1 gemensam broschyr • 13 st nyhetsblad • 5 seminarier • 4 underlagsrapporter • ett antal gemensamma skrivelser • 1 USB minne med samlat material • Hemsida: www. ratalinjen. nu

Räta Linjen - roll och funktion En nationell väg Nationell stamväg sedan riksdagsbeslut 1993. Utpekat av Godstransportdelegationen. Utpekat av regeringen 2010. En storregional väg Räta Linjen stärker Stockholm-Mälardalens flerkärnighet. En lokal väg Räta Linjen länkar samman lokala arbetsmarknader

Räta Linjen - roll och funktion Förbindelse med hamnar Ansluter till prioriterade hamnar i Gävle, Västerås och Norrköping. Förbindelse med järnvägar Ansluter till kombiterminaler i Gävle, Västerås, Eskilstuna, Katrineholm och Norrköping Näringslivets väg Export och dagligvaror från stora lager och industrier. Delar av Räta Linjen har mer än 30% lastbilar.

Räta Linjen - framtidsfrågor • Trafiken, och då särskilt den tunga trafiken, kommer att öka. • Standarden idag är på många delsträckor för låg – avseende tillåten hastighet, omkörningsmöjligheter, trafiksäkerhet • Ekonomisk utvecklingskorridor, med lokal och regional nytta för medborgare och näringsliv. • Stor betydelse för varuförsörjningen av Storstockholm och logistik i Mälardalen, Bergslagen och längs Norrlandskusten. • Räta Linjen är 4 mil kortare än E 4 och avlastar Stockholms vägar.

Räta Linjen – genomförda åtgärder sedan 2005 Några exempel på resultat sedan 2005 är • Ett gemensamt vägnummer, väg 56, istället för fem stycken olika • Tre av de fyra stora utbyggnadsobjekten längs stråket har antingen byggstartas eller öppnats för trafik (Östra förbifarten Katrineholm, Västjädra-Västerås, förbifart Sala) • Flera riktade åtgärdsinsatser har antingen byggstartats eller öppnats för trafik (Simonstorp-Ändebol, Västerås. Sala, Tärnsjö-Länsgränsen, cirkulationsplats Valbo) • Ett flertal rekonstruktions – och underhållsinsatser har genomförts • Planering och projektering av åtgärder har flyttats framåt i värdekedjan för samtliga sträckor

Räta linjen i nationella transportplanen 2010 -2021 1. Investeringen Stingtorpet. Tärnsjö, åtgärd 17, är av största vikt för hela stråket men kommer sent i perioden 2. Flera av de namngivna objekten i planen är av mycket stor betydelse för att understödja arbets- och studiependlingen, men kommer sent i perioden (åtgärd 6, 10, 21) 3. De trimningsåtgärder som fysiskt är anslutande mot större planerade investeringar bör samordnas avseende byggnation (åtgärd 3, 5, 16) 4. Hela Räta Linjen är upptaget i det utpekade nationella vägnätet av betydelse för godstransporterna.

Räta Linjen – uppföljning och planeringsläge