rskurs 7 9 Vatten Biologi miljproblem och tgrder

Årskurs 7 -9 Vatten - Biologi, miljöproblem och åtgärder Kunskapsunderlaget är framtaget av: Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd www. segea. se Region Skånes Miljövårdsfond har delfinansierat detta projekt.

Vatten Jordens yta = 72 % vatten Inget vatten nybildas Vattnet rör sig i ett kretslopp Årskurs 7 -9 Jordens yta Vatten 72% Land 28%

Vattnets kretslopp Årskurs 7 -9

Biologin i och kring vatten Grodor Fiskar Ätlig Groda Ål Vattenväxter Abborre Näckros Smådjur i vattnet Skräddare Märlkräfta Sländor och fjärilar Trollslända Dammsnäcka Årskurs 7 -9 Nässelfjäril Blomvass

Vattenekosystem Årskurs 7 -9

Exempel på Näringskedja i vatten Växtplankton Årskurs 7 -9 Djurplankton Småfisk Rovfisk

Näringsväv De olika näringskedjorna i ett ekosystem bildar tillsammans en näringsväv, där trådarna (näringskedjorna) inte löper parallellt utan kors och tvärs i ett invecklat och föränderligt mönster. Detta eftersom de flesta djur är generalister, dvs de äter av det som för tillfället bjuds. Träna på en näringsväv: http: //www. bioresurs. uu. se/myller /sjo/n_vavar_sjon. htm Årskurs 7 -9

Näringspyramid i vatten Topprovdjur Toppkonsumenter Sekundärkonsumenter Rovdjur Primärkonsumenter Växtätare Producenter Årskurs 7 -9 Nedbrytar-ätare Nedbrytare

Energiflöde Ø Flödande energi strömmar genom näringskedjorna. Men varje gång som energin flyttas från en organism till en anna, går en stor del, ca 90%, bort som värme och spillning. Ø En näringspyramid visar hur mycket solenergin som är kvar på olika trofiska nivåer i en näringskedja. Ø De gröna växterna eller växtplanktonen står normalt sett för den största biomassan, och toppkonsumenterna för den minsta. Men insjö eller damm, där en stor del av växter och växtplankton dör på vintern, ändrar pyramiden utseende med årstiden. 0, 1 % Toppkonsumenter Tertiärkonsumenter Sekundärkonsumenter 10 % Primärkonsumenter 100 % Producenter

Vad styr tillväxten i en sjö? Det finns två teorier som handlar om den begränsande faktorn av tillväxt dvs. hur resurserna i ett ekosystem styr populationer Bottom-up (nerifrån och upp) - antal växtplankton bestämmer mängden fisk Top-down - antal planktonätande fiskar reglerar mängden växtplankton Årskurs 7 -9

Fotosyntes och respiration Fotosyntes Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre + -> + O 2 CO 2 Respiration Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse) + O 2 -> CO 2 + + energi (rörelse) Årskurs 7 -9

Ekosystemtjänster Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor Produkter: t. ex. mat Tjänster: t. ex. rena vatten Årskurs 7 -9

Miljöproblem i vatten - Varför mår våra vatten dåligt? Årskurs 7 -9 Övergödning Miljögifter Försurning Biologisk mångfald minskar

Vad kan övergödningen bero på? - Landskapet har förändrats Bild från Åmansboken, Saxån-Braåns vattenvårdskommité

Utdikning av vattendrag - för att få större odlingsytor Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som fanns i början av 1800 -talet. Segeåns avrinningsområde Början av 1800 -talet Idag

På vilket sätt har utdikningen påverkat de naturliga processerna som bryter näringsämnena i vattnet? Raka vattendrag blir en ”motorväg” för partiklar, näringsämnen och bekämpningsmedelsrester rakt ut i havet. Vattnet har fått en kortare uppehållstid Det finns ingen bra miljö för bakterier som omvandlar nitrat till kvävgas som sedan sprids i atmosfären (denitrifikationen minskar), samt för kort uppehållstid Fosforn hinner inte bindas till sedimentet Årskurs 7 -9 Flygbild över en kraftigt rätad del av Segeån. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB

Vilka processer för näringsreduktion pågår i en damm/våtmark? Kvävedenitrifikation – bakterier omvandlar nitrat till kvävgas Fosfor sedimenterar och binds på botten Upptag av kväve och fosfor i växter Årskurs 7 -9

Övergödning Näringsämnen Grumligt vatten Algblomning Syrebrist: - hur uppstår det? - vad händer då? Årskurs 7 -9 Algblomning

Försurning Årskurs 7 -9 Inte lika vanligt i Skåne Förbränning av fossila bränsle Koldioxid och svaveldioxid Surt vatten Djur och växter dör

Miljögifter Onaturliga ämnen Svårnedbrytbara T. ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester Skadar växter, djur och människor Miljögifter bioackumuleras och biomagnifieras Årskurs 7 -9

Viktiga begrepp Bioackumulation: Upplagring av ett stabilt ämne i levande vävnad så att halten blir högre än i omgivningen. Biomagnifikation: Anrikning av ett ämne längs näringskedjorna, halterna ökar från bytesdjur till rovdjur. För varje trofisk nivå i näringskedjan ökar gifterna i koncentration. Årskurs 7 -9

Miljögifter = Miljögift Toppkonsumenter Tertiärkonsumenter Sekundärkonsumenter Primärkonsumenter Årskurs 7 -9 Producenter

Läkemedelsrester Årskurs 7 -9 Också miljögifter Via toaletten Skador på växter och djur i vattnet Tex missbildningar

Biologisk mångfald minskar Årskurs 7 -9

Biologisk mångfald Årskurs 7 -9 Artrikedom Behövs för ekosystemtjänster Hotas av miljöförstörelse, jordbruk, skogsbruk, fiske Biologisk mångfald i vattenmiljö hotas av miljöproblem som övergödning, försurning och miljögifter

Utfiskning Årskurs 7 -9 Utfiskning är också ett miljöproblem i vattnet! Fiskar för mycket av en art Risk för att arten utrotas Den biologiska mångfalden hotas! Påverkar hela ekosystemet!

Den biologiska mångfalden påverkas av utdikning och övergödning När våtmarker torrläggs försvinner många växter och djur som är knutna till dessa miljöer Övergödningen medför algblomning -> grumligt vatten -> hindrar ljuset från att komma ner -> djur och växter på botten dör När algerna dör förbrukas mycket syre vilket medför syrebrist och livet på bottnen dör Livsmiljön i och kring vattendraget har också blivit mer enformig – färre arter som hittar sin livsmiljö Årskurs 7 -9 Flygbild över algblomning i Östersjön, utanför Nynäshamn. Foto: Kustbevakningen, juli 2009.

EU: s vattendirektiv I Sverige har vi åtagit oss att följa EU: s Vattendirektiv sedan år 2000. Vattendirektivet syftar till att vi ska uppnå god ekologisk och kemisk status i våra sjöar och vattendrag innan 2015. Sege å och andra åar i jordbrukslandskap har istället fått tidsfrist till 2027. Det har de fått eftersom de är hårt påverkade av övergödningen, och sådana ekosystem behöver, trots många åtgärder, lång tid på sig för att återhämta sig. Vattenmyndigheten har tagit fram ett åtgärdsprogram, med åtgärder som myndigheter och kommuner ska göra, t. ex ändring av lagar och föreskrifter gällande exempelvis lantbruket, högre krav på enskilda avlopp, bilda vattenskyddsområden mm Årskurs 7 -9

Vattnets status: mått på miljöproblem Ekologisk status Kemisk status Årskurs 7 -9 Ekologisk status i Skåne

Segeåns avrinningsområde Ekologisk ytvattenstatus MKN God status till 2027 Årskurs 7 -9

Var kommer näringsämnena ifrån?

Exempel på fysiska åtgärder som kan göras? Anlägga dammar och våtmarker Andra åtgärder för näringsreduktion – fosforbrunnar, flisfilterbäddar Återmeandring – återskapa en slingrande å Anlägga trädbevuxna skyddszoner Åtgärda enskilda avlopp Sege å nära Kölnans fritidsby i Malmö kommun. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB Årskurs 7 -9 Dagvattendamm som ligger väster om Svedala vid Harakärr. Foto: Ekologgruppen i Landskrona AB

Vilka fler positiva effekter har en damm? Habitat för växter och djur Gynnar den biologiska mångfalden Nedbrytning av bekämpningsmedel Fastläggning av metaller Årskurs 7 -9

Vad är ett kväveflisfilter och hur renar det vattnet? ↓ - En filterbädd där vattnet filtreras genom träflis. - Här finns denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. Årskurs 7 -9 Vad är en kalkfilterbrunn och hur renar det vattnet? ↓ - Vattnet filtreras genom en kalkfilterbrunn som innehåller kalkrikt substrat. - Löst fosfor i vattnet binds då till kalket.

Vad kan man själv göra? Tvätta bilen i en miljögodkänd biltvätt, eller i en ”gör det själv hall”. Där finns det krav på rening och vattnet går till reningsverket. Lämna in läkemedelsrester på närmsta Apotek. Lämna farligt avfall, t. ex. kemikalierester till miljöstationen för återvinning. Undvik att använda kemikalier och bekämpningsmedel i onödan. Årskurs 7 -9

Hur kan man själv bidra till friskare vatten? Toaletten är ingen soptunna! Sätt in en papperskorg i badrummet och lägg tops, bomullstussar, kattsand och liknande i den. Spotta inte snus eller kasta cigarettfimpar i toalettstolen. Tobak innehåller mycket kadmium och nikotinet dödar mikroorganismerna som hjälper till vid reningen i reningsverket. Inga mediciner, varken tabletter eller i flytande form får hällas ut i avloppet! Läkemedelsrester kan skada organismer i vattendragen och även hamna i bad- och dricksvattnet till slut. Läkemedelsrester lämnas till apoteket och ska inte kastas i hushållssoporna i heller. Lösningsmedel, oljor, färgrester, bekämpningsmedel och andra kemikalier skadar vattenlevande organismer och kan störa reningsprocesserna på reningsverket. Lämna dessa till din miljöstation. Det är gratis för privatpersoner. Årskurs 7 -9

Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - Använd ej kemiska bekämpningsmedel i trädgården Bekämpningsmedlen: skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på. Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller urlakning i marken. Når vattendrag och skadar organismer där Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten

Hur kan man själv bidra till friskare vatten? - tvätta inte bilen på gatan Om man gör det kommer rengöringsmedel och andra partiklar från bilens yta, rinna ned i brunnen och rakt ut i vattendragen, utan rening. Tvätta istället bilen i tvätthall. Där finns det oljeavskiljare och vattnet går till reningsverket.

Inför exkursion Årskurs 7 -9

Allemansrätten Årskurs 7 -9 Här finns en länk till en kort film från Naturvårdsverket om allemansrätten : https: //vimeo. com/13618431

Inför exkursion Producent (växtplankton) Årskurs 7 -9 Primärkonsument (Djurplankton) Sekundärkonsument (spigg) Tertiärkonsument (öring) Vad ”äter” producenter? Vad äter primärkonsumenter? Vad äter sekundärkonsumenter? Vad äter tertiärkonsumenter? Vad äter toppkonsumenter? Toppkonsument (människan)

Inför exkursion Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta? Var tror ni att ni kommer hitta dem? Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och djurarterna för att lättare kunna hitta dem på exkursionen. Årskurs 7 -9

Exempel Näringskedja Producent Årskurs 7 -9 Primärkonsument Sekundärkonsument Tertiärkonsument Toppkonsument

Övning Näringskedja Producent Årskurs 7 -9 Primärkonsument Sekundärkonsument Tertiärkonsument Toppkonsument

Exkursion Medtag håvar, vannor och luppar Medtag bestämningsmaterial (tex Segeåns app till mobilen) Årskurs 7 -9

App- Arter i damm och vattendrag Hämta appen till Android: Hämta den på Google play ”Arter i Damm och Vattendrag” Hämta appen till Iphone: 1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet. URL adress: http: //tm. magmito. com/Telia/artersegea 2. Tryck på Årskurs 7 -9 och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”. 3. Tryck på ”Lägg till”. Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan.