Romarriket Rom s sju m u e s

Romarriket Rom s sju m u e s o l o C Alla B tu t E kul lar Romu lus oc h Rem u na a m Rom byggdes inte på en dag vägar er or Vini Vidi Vici at Akvedukt l u J s u t ru di Alea iacta est la G a C s iu r a es bär ti ll Ro m P o R ax © Presentationen är sammanställd av Mathias Ohlander, VFG s

Tidslinje över Romarrikets storhetstid 715 f. kr – 510 f. kr Kungatiden 800 f. kr. 600 f. kr. 31 f. kr. – 476 e. kr. Kejsartiden 400 f. kr. 200 f. kr. 510 f. kr – 31 f. kr Republiken 0 200 e. kr 400 e. kr. 600 e. kr. 800 e. kr. 1000 e. kr.

Karta över Italien 600 f. kr.

Romarna slår sig fria! • Romarna var mestadels bönder och herdar • 509 f. kr. tar de strid mot Etruskerna och lyckas besegra dem • Romarna instiftar republik Republik • Väljer representanter som ska företräda väljarna i riksdagen • De förtroendevalda styr landet • Republiken varade i ca. 500 år och under denna tid växte Rom från sömnig småstad till världsmakt

P a t r o n - k l i e n t f ö r h å l l a n d e Samhällshierarkin Patricier Plebejer Slavar

Regeringens utformning och maktfördelning 2 Konsuler -2 Patricier ur Senaten, valdes på ett år i taget -Lika stor makt -Stiftade lagarna som skulle gälla i Rom -Styrde regeringen och armén *Vid kris kunde en av dem utses till diktator på max 6 månader Senaten - 300 Patricier valda på livstid Folkförsamlingen -Hit valdes 10 Tribuner som representerade Plebejerna -Här godkände man besluten som togs i Senaten, men egentligen hade dessa ingen makt

En annan viktig maktfaktor Armén • Dess uppgift var att dels skydda Rom från överfall och dels att erövra nya områden i krig • Till en början var det bara Patricier som fick ingå i armén • Senaten bad Plebejerna om hjälp

Lagarna skrivs ner 451 f. kr. • Plebejer fick inte bli Konsuler • Plebejer fick ingå i Senaten • Plebejer fick inte gifta sig med Patricier • Lagarna skulle skydda alla från orättvis behandling • Bevisbördan låg hos den anklagande, d v s man var oskyldig tills motsatsen bevisats

Förbättringar för Plebejerna 451 f. kr – 250 f. kr. • Lämna veto mot Senatens och Konsulernas förslag • Skapa egna lagar i Tribunen • Plebejer fick gifta sig med Patricier

Rom expanderar 509 f. kr. - 44 f. kr. 510 f. kr. 390 f. kr. 250 f. kr. 44 f. kr.

De erövrade områdena • De områden som erövrades och som införlivades i det växande romarriket kallades för provinser • Senaten utsåg Guvernörer att styra dessa provinser, dessa skulle ta in skatt och försvara provinsen • Problemet med systemet var att guvernörerna inte erhöll betalning från Rom. De skulle på egen hand se till att driva in skatter. En del gjorde detta med förstånd medan andra gjorde det i excess och därmed utarmades provinsen.

I den romerska expansionens spår Medborgare Under expansionen var romarna noga med att inte förtrycka de folk som erövrades. Alla nya människor som införlivades i riket gavs fulla medborgarrättigheter i staten Rom. Infrastruktur och ekonomi Romarna insåg vinsten av en väl utbyggd infrastruktur och man hade också kunskapen för att realisera stora planer. Man byggde vägar kors och tvärs i riket. Dessa gav inte bara armén en stor mobilitet utan främjade också handeln, vilket gav det växande riket en stark sammanhållning. Kultur och språk Romerska soldater som var framträdande i strid erhöll mark i de nya provinserna. Detta gjorde att man kunde sprida de romerska sederna och det latinska språket på ett smärtfritt och mindre påtvingande sätt.

De Puniska krigen • Första Puniska kriget var slaget om Sicilien (264 f. kr. ) • Andra Puniska kriget var Hannibals härjningar i Italien (218 f. kr. – 201 f. kr. ) • Tredje Puniska kriget var romarnas förstörelse av Karthago (149 f. kr. – 146 f. kr. )

Förändringar av förhållandena i Rom Positiva Negativa • • Massor av ny kunskap från t ex Grekland Handelsvägarna och handelsplatserna blev fler Kulturellt utbyte, även om romarna ansåg sig vara bäst • • Överflöd av spannmål från erövrade provinser satte småbönderna i Rom ur spel p g a dumpade priser Lyxvaror från provinserna gav en ny rik samhällsklass som grundade latifundor, vilket också utarmade småbönderna Småbönderna drog till Rom, fattigskarorna växte. Dessa drog runt i staden och startade uppror och elände

Republikens tillbakagång (133 f. kr. – 44 f. kr) • Uppror i Rom p g a ökad befolkning, ökad fattigdom och arbetsbrist • Slavrevolter ute i provinserna (Spartacusupproret) • Arméns generaler ville själva styra och började trotsa Senatens order • Armén bestod numer till större delen av slavar som generalerna värvat ute i provinserna, dessa slavar hade inga känslor för Rom eller Senaten • Lucius Cornelius Sulla tar makten i Rom 88 f. kr. och tar direkt bort begränsningen på hur länge en diktator får sitta

Det första Triumviratet (60 f. kr. ) • Gnaeus Pompeji • Julius Caesar • Marcus Lucius Crassus

Julius Caesar (100 f. kr. - 44 f. kr. ) • Gav mark till de fattiga • Medborgarskap till provinsborna • Byggnadsprojekt för att sänka arbetslösheten • Ökade löner för militärer • Strid mot mutor och korruption • Hot mot senaten för han hade absolut makt • Mördas av senaten • Inbördeskrig bryter ut

Det andra Triumviratet Octavian Marcus Antonius Marcus Lepidus

Octavianus - Augustus • Octavianus förärades med namnet Augustus, den upphöjde, som annars bara användes för gudar • Pax Romana (31 f. kr. – 180 e. kr. ) inleddes, d v s fred efter 100 år av inbördeskrig

Romarriket 117 e. kr.

Pax Romanas slut och Roms sönderfall • Efter att Marcus Aurelius död • 312 e. kr. tar Kejsar Konstantin 180 e. kr. härjade inbördeskrigen makten och utser igen Konstantinopel till ny • Eftersom ingen klar huvudstad i Romarriket successionsordning fanns byttes • 476 e. kr. tas Rom av det kejsare alldeles för ofta, germanerna, men Östrom mellan 234 e. kr. och 284 e. kr. fortlever under ca. 1000 år till, hade Rom minst 26 kejsare dock utan sin forna prakt och • Deicletian blir kejsare i de rika makt östra delarna av Rom 284 och han delar riket i öst och väst • De västra delarna erövras snabbt av andra folk

Politiska orsaker • Folket kände mindre • Delningen av riket ansvar gentemot skadade den västra delen politikerna av rom • Folket förväntade sig att • När Rom attackerades kejsaren skulle ta hand om hade de svaga ledare dem • Rika drog sig bort från • Rikets storlek och den Rom och grundade nya utbredda korruptionen städer på andra ställen gjorde det svårt att ha en effektiv regering • Många av kejsarna var dåliga ledare

Ekonomiska orsaker • Delningen skadade riket • Devalvering misslyckades eftersom det krävdes med inflation som följd mycket pengar för att styra • Höjda skatter och lägre riket och ny hamnade alla vinster på försäljning pengar i östra delen • Rika människors ovilja att • Romerska armén bar inte släppa på sina egendomar längre hem krigsbyten • Skadad handel p g a invasioner och inbördeskrig

Sociala orsaker • Lojaliteten och • Människorna brydde stoltheten som en gång sig inte om om det var funnits hos romarna en romare eller en försvann german som var • Romarna vägrade kejsare tjänstgöra i armén, vilket innebar att man • Epidemi fick ta in soldater från provinserna och dessa kämpade inte lika bra

Kejsarlängd • • • Julisk–claudiska ätten (27 f. Kr. – 68 e. Kr. )Augustus 27 f. Kr. – 14 e. Kr. Tiberius 14– 37 Caligula 37– 41 Claudius 41– 54 Nero 54– 68 Revolutionskejsare (68– 69)Galba 68– 69 Otho 69 Vitellius 69 Flaviska ätten (69– 96)Vespasianus 69– 79 Titus 79– 81 Domitianus 81– 96 Adoptivkejsare (96– 180)Nerva 96– 98 Trajanus 98– 117 Hadrianus 117– 138 Antoninus Pius 138– 161 Marcus Aurelius 161– 180 Lucius Verus 161– 169 Arvkejsare (180– 192)Commodus 180– 192 Militärkejsare (193– 284)Pertinax 193 Didius Julianus 193 Clodius Albinus 192– 197 Pescennius Niger 193– 194 Severiska ätten (193– 235)Septimius Severus 193– 211 Caracalla 211– 217 Geta 211– 212 Macrinus 217– 218 Heliogabalus 218– 222 Alexander Severus 222– 235(den siste av severiska ätten)Maximinus Thrax 235– 238 Gordianus III 238– 244 Filip Araben 244– 249 Decius 249– 251 Trebonianus Gallus 251– 253 Aemilianus 253 Valerianus 253– 260 Gallienus 253 (260)– 268 Claudius II Gothicus 268– 270 Aurelianus 270– 275 Tacitus 275– 276 Probus 276– 282 Carus 282– 283 Carinus 283– 285 Numerianus 283– 284 Tetrarkin (284– 324)Diocletianus 284– 305 Maximianus 285– 305 Galerius(293) 305– 311 Constantius I Chlorus(293) 305– 306 Severus 305 (306)– 307 Maximinus Daia 305 (310)– 313 Maxentius 306– 312 Licinius 308– 324 Konstantin den stores ätt (306– 364)Konstantin I 306– 337 Trekejsardöme (337– 340)Konstantin II 337– 340 Constans 337– 350 Constantius II 337– 361 Julianus Apostata 361– 363 Jovianus 363– 364 Valentinianus ätt (364– 395)Valentinianus I 364– 375 Valens 364– 378 Gratianus 375– 383 Magnus Maximus 383– 388 Eugenius 392– 394 Theodosius 379– 395 Västromerska riket. Honorius 395– 423 Johannes 423– 425 Valentinianus III 425– 455 Avitus 455– 456 Majorianus 457– 461 Severus 461– 465 Anthemius 467– 472 Olybrius 472 Glycerius 473– 474 Nepos 474 – 475 Romulus Augustulus 475– 476 Östromerska riket. Arcadius 395– 408 Theodosius II 408– 450 Marcianus 450– 457 Leo I 457– 474 Leo II 474 Zeno 474– 491 Anastasius 491– 518 Justinus I 518– 527 Justinianus 527– 565