Riksbanken och svensk penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves P

Riksbanken och svensk penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves

På agendan n Så bedrivs penningpolitik i Sverige n Riksbankens uppdrag, styrning och ställning n Penningpolitiken i dagsläget

Penningpolitik i Sverige

Penningpolitiskt policyschema Indikatorer Penningpolitiskt beslut Medel Styra dagslåneräntan genom: • Repor/Cert • Finjusteringar • Stående in- och utlåning Mål Prisstabilitet

Styrning av dagslåneräntan n Veckovisa repotransaktioner n Baseras på prognos över behovet av likviditet i systemet som helhet n Räntan=reporäntan n Utjämning av över- respektive underskott mellan bankerna varje dag n Finjustering av över- eller underskott netto varje dag kl. 16: 00 -16: 40

Styrning av dagslåneräntan (forts. ) n n Två olika penningpolitiska repotransaktioner n Utlåning via repa (tillför likviditet, utlåning mot säkerhet) n Inlåning via certifikat (drar in likviditet) Dessutom stående faciliteter för in- och utlåning… n …med betydligt sämre ränta (+/-0, 75 procentenheter)

Betalningssystemet Affärens bank A Affärens konto RIX +100 Bank A +100 Bank B -100 Riksbanken Min bank B Mitt konto -100

Ett slutet system Bank A RIX Stefan Karolina -100 +100 Bank A +100 Bank B -100 Riksbanken -100 Bank B Barbro -100 Lars

Från reporänta till bankräntor Riksbanken Reporänta Vanligtvis ganska stabil relation, men inte under finanskrisen Banker Bostadsräntor, övriga bankräntor etc Företag och hushåll

Hushållens genomsnittliga boränteförväntningar och de rörliga boräntorna Anm. Genomsnitt av tre månaders rörliga listade boräntor från Nordea, SBAB, SEB och Stadshypotek. Den första förväntningsobservationen är KI: s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de listade boräntorna. Källa: Riksbanken

Jämförelse mellan boränteförväntningarna och boräntor implicerade av Riksbankens reporäntebana Anm. Riksbankens räntebana från PPR februari. Den första förväntningsobservationen är KI: s startvärde för nuläget, och överensstämmer inte alltid med de faktiska listade boräntorna. Källa: Riksbanken

Riksbankens uppdrag, styrning och ställning

Riksbanken utmärks av… n Explicit inflationsmål n Självständighet n Transparens

Myndighet under riksdagen Regeringen Sveriges riksbank Finansdepartementet Riksgäldskontoret Finansinspektionen

Riksbankens styrning Riksdagen Riksbanksfullmäktige 11 ledamöter Direktionen 6 ledamöter

En oberoende riksbank n Fram till 1999: Penning- och valutapolitik Fullmäktige 4 år Riksbankschef 5 år n Efter 1999: Prisstabilitet Fullmäktige 4 år Direktion 6 år

Riksbankens direktion Stefan Ingves Svante Öberg Karolina Ekholm Lars Nyberg Lars E. O. Svensson Barbro Wickman-Parak

Riksbankens uppdrag Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Inflationsmål Finansiell stabilitet 2 procent mätt med KPI Systemet kunna stå emot störningar

Riksbankens uppdrag (forts. ) n Ansvarar försörjning med sedlar och mynt n Kan ge nödkrediter (”lender of last resort”)

Inflationsmålet n Misslyckat försök att försvara den fasta kronkursen november 1992 n Återgång till fastkursregim framstod som orealistisk n Inflationsmål sedan 15 januari 1993 n Har preciserat i termer av KPI… n …men penningpolitiken vägleds också av olika mått på underliggande inflation

Varför inflationsmål? n Penningpolitik kan påverka inflationens nivå… n n …men inte tillväxt och sysselsättning på lång sikt Teori och praktik talar för att prisstabilitet gynnsamt för långsiktig utveckling n n Minskar osäkerhet och leder därmed till bättre ekonomiska beslut Kostsamt att minska inflation när väl har stigit Hög inflation leder till omfördelning av inkomster och förmögenheter Ett instrument – ett mål

Lägre inflation sedan inflationsmålet infördes… KPI, årlig procentuell förändring Källa: SCB och Riksbanken

Väl förankrade inflationsförväntningar Procent Anm. Avser penningmarknadsaktörer. Källor: Prospera Research och SCB

Flexibel inflationsmålspolitik n Penningpolitiken verkar med fördröjning n Prognoser nödvändig utgångspunkt n Snabbt återförande av inflationen till målet kan resultera i stora svängningar i realekonomin n Därför siktar på måluppfyllelse inom ett par år n Om förenligt med inflationsmålet används penningpolitiken för att dämpa fluktuationer i resursutnyttjandet

Riksbankens prognoser n Gamla prognosen n Ny information n Flera olika prognosmodeller och rena bedömningar n Dynamisk stokastisk allmän jämviktsmodell (RAMSES) n Olika tänkbara utvecklingsbanor – alternativa scenarier n Huvudscenariot utgör underlaget för den penningpolitiska bedömningen

Prognos för reporäntan sedan 2007 n Först konstant reporänta… n …sedan marknadens förväntade reporänta n Med egen prognos tydligare hur Riksbanken ser på räntan framöver n Resonemang och avvägningar tydliggörs – effektivare penningpolitik n Lättare att utvärdera och göra jämförelser med andra prognosmakare Prognos, inte ett löfte

Penningpolitiska förväntningar i Sverige, euroområdet och USA Procent 09 Anm. Terminsräntorna har justerats för riskpremier och beskriver då förväntad dagslåneränta, vilket inte alltid motsvarar den officiella styrräntan. Källor: Reuters Eco. Win och Riksbanken

Penningpolitisk uppföljning april 2011

Styrkan i svensk ekonomi håller i sig

Fortsatt god tillväxt i Sverige BNP, kvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Stark export och inhemsk efterfrågan Årlig procentuell förändring, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Arbetsmarknadsläget förbättras Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt stark tillväxt i omvärlden BNP, årlig procentuell förändring. IMF: s aprilprognos för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (BRIC) Källor: IMF och Riksbanken

Osäkerhet i världsekonomin n Naturkatastrof i Japan n Statsfinansiella problem i euroområdet n Politisk oro i Nordafrika och Mellanöstern

Höga energi- och råvarupriser Brentolja, USD per fat. Terminspriser beräknade som 15 -dagars genomsnitt. Källor: Intercontinental exchange och Riksbanken

Låg underliggande inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Stigande bostadsräntor ger hög KPI-inflation Årlig procentuell förändring, KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Högre inflationsförväntningar på kort sikt Årlig procentuell förändring. Inflationsförväntningar avser samtliga aktörer. Mättillfällen december 2010 resp. mars 2011. Källor: TNS SIFO Prospera, SCB och Riksbanken

En prognos inte ett löfte Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

Styrkan i svensk ekonomi håller i sig