Repetition av kapitel 1 4 Derivational suffix s

Repetition av kapitel 1– 4 Derivational suffix –s. Iz • su ”vatten” • susuz ”utan vatten” • borç ”skuld” • borçsuz ”skuld” • yetenek ”talang” • yeteneksiz ”talanglös” • tuz ”salt” • tuzsuz ”utan salt/osaltad” • yeter ”tillräcklig” • yetersiz ”otillräcklig” • uygun ”lämplig” • uygunsuz ”olämplig” • para ”pengar” • parasız ”utan pengar” • düşünce ”tanke” • düşüncesiz ”kallsinning/likgiltig/inte omtänksam” • ruh ”själ/ande” • ruhsuz ”känslolös” • şeker ”socker” • şekersiz ”utan socker”

Plural suffix –l. Ar • • • • Ev Çocuk Sokak Adam Gül Çiçek Araba Sandalye Kalem Okul Ağaç Ayakkabı Bisiklet Pencere ”hus/hem/lägenhet” ”barn” ”gata” ”man” ”ros” ”blomma” ”bil” ”stol” ”penna” ”skola” ”träd” ”sko” ”cykel” ”fönster” • • • • Evler Çocuklar Sokaklar Adamlar Güller Çiçekler Arabalar Sandalyeler Kalemler Okullar Ağaçlar Ayakkabılar Bisikletler Pencereler ”hus/hem/lägenheter” ”barn” ”gator” ”män” ”rosor” ”blommor” ”bilar” ”stolar” ”pennor” ”skolor” ”träd” ”skor” ”cyklar” ”fönster”

ama konjunktionen • Biz/öğrenci … siz/öğretmen • Biz öğrenciyiz ama siz öğretmensiniz. • Onlar/genç … biz/yaşlı • Onlar genç ama biz yaşlıyız. • Bu/kitap … şu/silgi • Bu kitap ama şu silgi. • Bu elbise/mavi … o elbise/kırmızı • Bu elbise mavi ama o elbise kırmızı. • Biz/güçlü … onlar/güçsüz • Biz güçlüyüz ama onlar güçsüz. • Bu/büyük … o/küçük • Bu büyük ama o küçük. • Bu/sıcak … şu/soğuk • Bu sıcak ama şu soğuk.

Bilda frågeordsfrågor med ne/nasıl/nereye • Bu masa. • Bu ne? • Ben iyiyim. • Sen nasılsın? • Ali okula gidiyor. • Ali nereye gidiyor? • Hasan hasta. • Hasan nasıl?

Lokativ –DA • i lådan • på bordet • i Sverige • i kyrkan • på gården • på banken • på sängen • i skolan • i skogen • Kutu-da • Masa-da • İsveç’te • Kilise-de • Bahçe-de • Banka-da • Yatak-ta • Okul-da • Orman-da

Flick- eller pojknamn? • • • Hasan Ayşe Elif Aslı Ali Mehmed Leyla Aslı Can Emre • • • Pojknamn Flicknamn Pojknamn Flicknamn Pojknamn pojknamn

Possessiva suffix • • • ad (1 p. sg) kalem (3 p. pl) silgi (2 p. pl) çanta (2 p. sg) ev (1 p. pl) ayakkabı (2 p. sg) kitap (3 p. sg) anahtar (1 p. sg) yüzük (2 p. sg) yemek (1 p. pl) • • • Adım Kalemi/kalemleri Silginiz Çantan Evimiz Ayakkabın Kitabı Anahtarım Yüzüğün Yemeğimiz ”mitt namn” ”deras penna/pennor” ”ert suddgummi” ”din väska” ”vårt hus” ”din sko” ”han/hennes bok” ”min nyckel” ”din ring” ”vår mat”

Frågepartikeln –m. I • Bu kitap mı? • O öğretmen mi? • Şu sizin eviniz mi? • Onlar susamış mı? • Bunlar bizim arabalarımız mı? • Onlar gazete mi?

ile och –(y)l. A • kalem ile silgi ”penna och suddgummi” • kalemle silgi ”penna och suddgummi” • Boran ile Pelin ”Boran och Pelin” • Boranla Pelin ”Boran och Pelin” • mühendis ile doktor ”ingenjör och läkare” • mühendisle doktor ”ingenjör och läkare” • cami ile kilise ”mosken och kyrkan” • camiyle kilise ”mosken och kyrkan” • çorba ile turşu ”soppa och inlagd • çorbayla turşu ”soppa och inlagd (gurka/kål/paprika)” • kedi ile köpek ”katten och hunden” (gurka/kål/paprika)” • kediyle köpek ”katten och hudden”

Personliga pronomen • … Adanalı’yız. ”(…) är från Adana. ” • Biz Adanalı’yız. • … nerelisiniz? ”Var är (…) ifrån? ” • Siz nerelisiniz? • … öğretmen. ”(…) är lärare. ” • O/Onlar öğretmen. • … çok çalışkansın. ”(…) är mycket • Sen çok çalışkansın. duktig/flitig. ” • … kısayım. ”(…) är kort. ” • Ben kısayım. • … üzgün. ”(…) är ledsna. ” • O/Onlar üzgün. • … mutlu. ”(…) är glad. ” • O/Onlar mutlu.

”Att vara” i presens/personändelse i nominala satser. • Sen doktor-sun. • Biz yaşlı-yız. • O nereli- ? • Siz tecrübeli-siniz. • Onlar çok tembel-(ler) • Ben evli-yim.

Finita verb • Ett finit verb är ett verb som är böjd för att uttrycka tempus, modus och personändelse. • Tempus kan vara presens, dåtid, futurum osv. • Modus kan vara necessitative (nödvändighet), imperativ, optative osv. • Personändelse, 1, 2, 3 personer i singularis och pluralis. Alla dessa tre, alltså tid, modus och/eller personändelser kan uttryckas av ett finit verb T. ex Gel-iyor-um där gel- är verb stammen, –iyor är presenstidsmarkör och –um är 1 p. sg. Med andra ord kan all informatiom om tid, modus och person finnas i ett enda verb, alltså finita verb.

Negation i turkiska Det finns tre sätt att negera satser i turkiska: • Om det är en sats som innehåller verbet ”att vara”, har man negerande partikeln değil t. ex. Ben öğretmen ”Jag är lärare” och Ben öğretmen değilim. ”Jag är inte lärare. ” • Verb förutom verbet ”att vara” negeras av –m. A (–ma, –me)suffix. Detta suffix sätts mellan verbstammen och tids- och personändelser. t. ex. Gel-di-m ”Jag kom” och Gel-me-di-m ”Jag kom inte. ” • Icke-verbala satser med var ”det finns” negeras av yok ”det finns inte”, t. ex. Para var ”Det finns pengar. ” och Para yok ”Det finns inte pengar. ”

Presens • Uttrycker händelser som händer just nu • Kan också användas för att uttrycka händelser i framtiden, t. ex. ”Jag kommer imorgon. ” • Vanor som man utför regelbundet, t. ex. ”Jag vaknar klockan 7 (varje dag)” Uttryckas av suffix –(I)yor, har fyra allomorfer, –(ı)yor –(i)yor –(u)yor –(ü)yor: • Om verbstammen slutar på en konsonant, –ıyor –iyor –uyor –üyor • Om verbstammen slutar på en vokal, –yor • Läggs direkt till verbet, sedan följer personändelsen

Exempel yap- ”att göra” yap-ıyor-um yap-ıyor-sun yap-ıyor-uz yap-ıyor-sunuz yap-ıyor-(lar) oku- ”att läsa” oku-yor-um oku-yor-sun oku-yor-uz oku-yor-sunuz oku-yor-(lar) ”Jag gör” ”Du gör” ”Han/Hon gör” ”Vi gör” ”Ni gör” ”De gör” gel- att komma” gel-iyor-um gel-iyor-sun gel-iyor-uz gel-iyor-sunuz gel-iyor-(lar) ”Jag kommer” ”Du kommer” ”Han/Hon kommer” ”Vi kommer” ”Ni kommer” ”De kommer” ”Jag läser” ”Du läser” ”Han/Hon läser” ”Vi läser” ”Ni läser” ”De läser” gül- ”att skratta” gül-üyor -um gül-üyor -sun gül-üyor -uz gül-üyor -sunuz gül-üyor -(lar) ”Jag skrattar” ”Du skrattar” ”Han/Hon skrattar” ”Vi skrattar” ”Ni skrattar” ”De skrattar”

Exempel • Türkçe öğren-iyor-um. ”Jag lär mig turkiska. ” • Sandalyede otur-uyor-um. ”Jag sitter på stolen. ” • Okuldan gel-iyor-uz. ”Vi kommer från skolan. ” • Ormanda yürü-yor-lar. ”De promenerar i skogen. ” • Süt iç-iyor-sunuz. ”Ni dricker mjölk. ” • Yemek yap-ıyor. ”Han/Hon lagar mat. ” • Gazete ve dergi oku-yor-lar. ”De läser tidning och tidsskrifter. ”

Presens • Betoningen är på stavelsen som kommer före –yor: t. ex. Geliyor, okuyorum, biliyoruz • t: et på slutet av verben git- ”att gå” och et- ”att göra” blir d i presens: t. ex. Gidiyor ”Han/Hon går” eller tekrar ediyorlar ”De repeterar”

Presens Verb som slutar på a och e (öppna vokaler) förvandlas till ı i u ü (slutna vokaler). Det sker både i tal och skrift: • Enstaviga verb som slutar på a och e: ye- ”att äta” > yiyor ”Han/Hon äter” och de- ”att säga” > diyor ”Han/Hon säger” • När det gäller flerstaviga ord som slutar på vokal (a eller e), beror förändringen på vokalen i första stavelsen av ordet, enligt vokal harmoni med fyra allomorfer: oyna- ”att spela/leka” + –yor > oynuyor gözle- ”att observera” + –yor > gözlüyor

Exempel på a och e förändringen i presens • dinle- ”att lyssna” özle- ”att sakna” • dinli-yor-um özlü-yor-um • dinli-yor-sun özlü-yor-sun • dinli-yor özlü-yor • dinli-yor-uz özlü-yor-uz • dinli-yor-sunuz özlü-yor-sunuz • dinli-yor-(lar) özlü-yor-(lar)

Presens som uttrycker framtid och vana • Yarın size geliyorum. ”Imorgon kommer jag till er. ” (framtid) • Pazar günleri spora gidiyorum. ”På söndagar tränar jag/på söndagar går jag till gymmet” (vana, något han/hon gör varje söndag) • Akşam yemeğimi 7’den önce yiyorum. ”Jag äter middag innan 7” (något han/hon gör varje dag)

Negationen av presens • presens negeras av negerande suffixet –m. A (–ma –me). • –m. A sätts mellan verbstammen och –yor presens suffix. • a och e på slutet av –ma och –me blir ı i u ü, alltså: –m. I- (–mı- –mi- –mu- –mü-) Exempel: yaz- ”att skriva” çiz- ”att rita” gül- ”att skratta” uyu- ”att sova” yaz-mı-yor-um çiz-mi-yor-um gül-mü-yor-um uyu-mu-yor-um yaz-mı-yor-sun çiz-mi-yor-sun gül-mü-yor-sun uyu-mu-yor-sun yaz-mı-yor çiz-mi-yor yaz-mı-yor-uz çiz-mi-yor-uz gül-mü-yor-uz uyu-mu-yor-uz yaz-mı-yor-sunuz çiz-mi-yor-sunuz gül-mü-yor-sunuz uyu-mu-yor-sunuz yaz-mı-yor-(lar) çiz-mi-yor-(lar) gül-mü-yor-(lar) uyu-mu-yor-(lar) gül-mü-yor uyu-mu-yor

Exempel på meningar i presens • Sensiz gitmiyoruz. ”Vi går inte utan dig. ” • Telefonuna cevap vermiyor. ”Han/hon svarar inte sin mobil” • Sabahları kahvaltı etmiyorum. ”Jag äter inte frukost på morgnarna. ” • Onlar ne yapıyor? ”Vad gör de? ” • Çiçekleri suluyorlar. ”De vattnar blommorna. ”

Betoning • Betoningen flyttas till föregående stavelsen när negerande suffixet –m. A läggs till verb: Arabamı satmıyorum ”Jag säljer inte min bil” Onlar burada oturmuyorlar. ”De bor inte här. ”

Dativ • Dativ indikerar indirekt objekt • Uttrycker en rörelse mot en plats, en person eller ett föremål • Motsvarar prepositionen ”till, för” i svenska • Uttryckas av –(y)A som har två allomorfer som är –(y)a och –(y)e • Efter konsonanter, –a eller –e • Efter vokaler, –ya eller –ye Exempel okul > okula ”till skolan” ev > eve ”hem” bebek > bebeğe ”till bebisen” Selma > Selma’ya ”till Selma” hastane > hastaneye ”till sjukhuset” komşu > komşuya ”till grannen”

Dativ av personliga och demonstrativa pronomen Dativ av personliga pronomen Dativ av demonstrativa pronomen bana ”till mig” buna ”till den här” sana ”till dig” şuna ”till den där” ona ”till honom/henne/den/det” ona ”till den där” bize ”till oss” bunlara ”till de hära” size ”till er” şunlara ”till de dära” onlara ”till dem” onlara ”till de dära”

Dativ Några exempel på verb som styr dativ är: • Bir şeye başla- ”att börja med något” • Bir şeye/birisine cevap ver- ”att svara på något/någon” • Bir şeye/bir yere geç kal- ”att vara sen till någonstans/någon” • Bir yere git- ”att gå till någonstans” • Bir şeye/birisine gül- ”att skratta åt någon/något” • Birisine soru sor- ”att ställa en fråga till någon” • Birisine söyle- ”att säga något till någon” • Birisine telefon et- ”att ringa någon”

Dativ • Postpositioner som doğru ”till/mot” och göre ”enligt” kräver att objektet ska bli i dativ. • Kütüphaneye doğru gidiyor. ”Han/hon går mot biblioteket. ” • Ona göre ben aptalım. ”Enligt honom/henne är jag dum. ”

Derivational suffix –CI läggs till nomen i singularis för att bilda nya nomen Har 8 allomorfer som är –cı –ci –cu –cü –çı –çi –çu –çü • Efter vokaler och tonande konsonanter , –cı –ci –cu –cü • Efter tonlösa konsonanter, –çı –çi –çu –çü Exempel yalan ”lögn” > yalancı ”lögnare” kitap ”bok” > kitapçı ”bokhandlare/boksäljare” kütüphane ”bibliotek” > kütüphaneci ”bibliotekarie simit ”turkiskt bröd/bagel” > simitçi ”simitsäljare” yol ”väg” > yolcu ”passagerare” gazete ”tidning” > gazeteci ”journalist”