Repetion T 3 Patent Mnster och konkurrensrtt Bengt

Repetion T 3: Patent, Mönster och konkurrensrätt Bengt Domeij Uppsala universitet

Patent internationellt • Territorialitetsprincipen gäller alla immaterialrätt – inga världspatentet eller liknande. Immaterialrätt måste bedömas nationellt eller ibland regionalt för varumärken och mönster. • Patent giltiga i Sverige kan meddelas av EPO och PRV. • PCT (internationell patentansökan) inledande fas.

Patenterbara området • 1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1 -10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfinningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt patent finns i 11 kap. Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är 1. en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod, 2. en konstnärlig skapelse, 3. en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram, eller 4. en presentation av information.

Nyhet och uppfinningshöjd • 2 § Patent meddelas endast på en uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökan och tillika väsentligen skiljer sig därifrån. Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i en tidigare patentansökan som före nämnda dag gjorts i Sverige anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret i första stycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökan gäller dock inte i förhållande till innehållet i en sådan ansökan. Bestämmelser om att, vid tilllämpning av andra stycket, ansökan som avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall har samma verkan som en i Sverige gjord patentansökan finns i 29, 38 och 87 §§. Patent får meddelas även om uppfinningen inom sex månader innan patentansökan gjordes blivit allmänt tillgänglig 1. till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller 2. genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar.

Intrångshandlingar • 3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att 1. tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patentskyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål, 2. använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfarandet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige, 3. bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller inneha alstret för något av dessa ändamål. Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens samtycke får utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhandahålla någon som inte har rätt att utnyttja uppfinningen sådant medel för att utöva den i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet försöker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vid tilllämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3, 4 eller 5 inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.

Tillåtna handlingar 3 § 3 st. PL • Från ensamrätten undantas 1. utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt, 2. utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare reproduktion eller mångfaldigande, 3. utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen, …

Föranvändarrätt 4 § PL • 4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när ansökan om patent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjandet icke innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket. Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

Prioritet 6 § patentlagen • 6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ingivningsdagen enligt 8 b eller 8 c § har angetts i en tidigare ansökan om patent i Sverige, skall vid tillämpningen av 2 § första och andra styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden begär det i enlighet med 6 a-6 e §§ (prioritet).

Patentansökan 8 § patentlagen • 8 § En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap. , hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation. Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, innefattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansökan skall innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfinningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen skall det dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfinning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda. Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskrivningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.

Invändningar • 24 § Andra än patenthavaren får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet meddelades. Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om invändningen och ge denne tillfälle att yttra sig. Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå fullföljas om det finns särskilda skäl. Lag (2007: 516). • 25 § Patentmyndigheten skall efter invändning upphäva patentet, om det 1. har meddelats trots att villkoren i 1 -2 §§ inte är uppfyllda, 2. avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller 3. omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.

Patentskyddets omfattning och längd • 39 § Patentskyddets omfattning bestämmes av patentkraven. För förståelse av patentkraven må ledning hämtas från beskrivningen. • 40 § Ett meddelat patent kan upprätthållas intill dess tjugo år har förflutit från den dag då patentansökningen gjordes. För ett patent skall betalas fastställd årsavgift för varje avgiftsår som börjar efter meddelandet. Om patentet har meddelats innan årsavgifter för patentansökningen har börjat förfalla enligt 41 §, skall dock patenthavaren, när årsavgift för patentet första gången förfaller till betalning, betala årsavgift också för avgiftsår som har börjat före patentmeddelandet. Bestämmelser om tilläggsskydd finns i 13 kap. Lag (1996: 889).

Ogiltighetstalan • 52 § Om det yrkas skall rätten förklara patentet ogiltigt, om 1. det har meddelats trots att villkoren i 1 -2 §§ inte är uppfyllda, 2. det avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fackman med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, 3. det omfattar något som inte framgick av ansökan på ingivningsdagen, eller 4. patentskyddets omfattning har utvidgats efter det att patentet meddelats. Om patentet är ogiltigt endast till en viss del, skall patentskyddets omfattning begränsas i motsvarande utsträckning genom en ändring av patentkraven, om 1. patenthavaren yrkar det och 2. det är förenligt med första stycket 2 -4.

Mönsterskydd - Design Bengt Domeij

Designskydd (mönster) • Patentliknande immaterialrätt (nyhet och särprägel) • Max 25 års skydd (femårsperioder) • Intrång genom varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret (skyddsomfång).

Skyddsförutsättningar • Krav på nyhet – designen måste skilja sig från vad som funnits tidigare i mer än oväsentliga detaljer. • Krav på särprägel – helhetsintrycket skall skilja sig från vad en kunnig användare anser vara helhetsintrycket från en tidigare design. Ta hänsyn till variationsutrymmet. • Ettårig “grace period” • Treårigt oregistrerat designskydd från det att produkten först visades (modeprodukter) enligt mönsterförordningen

Registreringsvägar • Nationell registrering hos PRV • EG-designskydd hos OHIM i Alicante (REGULATION 6/2002 of 12 December 2001 on Community designs: A unified system for obtaining a Community design to which uniform protection is given with uniform effect throughout the entire territory of the Community. ) • Ansökningar granskas inte mot tidigare registreringar, krävs invändningar

Mönster 1 § • I denna lag avses med • 1. mönster: en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av själva produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material

Registreringsansökan och dess handläggning 10 § Den som vill ansöka om registrering av ett mönster skall göra detta skriftligen hos registreringsmyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgifter om vem som har skapat mönstret och om den produkt eller de produkter som mönstret är avsett användas på eller ingå i samt bildmaterial som visar mönstret. Söks registrering av annan än formgivaren, skall sökanden styrka sin rätt till mönstret.

Registreringar

Mönsterregistrering

Registrering

Registrering

Registrering

1 a § Mönsterskyddslagen • Den som har skapat ett mönster (formgivaren) eller den till vilken formgivarens rätt har övergått kan genom registrering få ensamrätt till mönstret enligt denna lag (mönsterrätt).

2 § Mönsterskyddslagen Mönsterrätt kan någon få endast om mönstret är nytt och särpräglat. Ett mönster anses som nytt om inget identiskt mönster har gjorts allmänt tillgängligt före dagen för registreringsansökan eller, om prioritet åberopas enligt 8 -8 d §§, före prioritetsdagen. Mönster skall anses som identiska trots att de skiljer sig åt, om skillnaderna föreligger endast i oväsentliga avseenden.

2 § 3 st. Mönsterskyddslagen • Ett mönster anses ha särprägel om en kunnig användares helhetsintryck av mönstret skiljer sig från helhetsintrycket av varje annat mönster som har gjorts allmänt tillgängligt före den dag som anges i andra stycket. Vid bedömningen av om mönstret har särprägel skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret

Infant highchair Community design application no. 528377 -0001 (RCD)

The design is claimed to lack novelty and individual character over Danish patent No 159367 B titled “adjustable chair

Novelty • The two designs differ in the following aspects: • − The legs in the RCD are curved …, whereas in the prior design the legs and their bases are straight and have sharp edges. • − The RCD has a transverse brace at the lower edge of the L-shaped leg, whereas the prior design does not have it. • − The back of the RCD includes a rounded upper extension whereas the back of the prior design has straight borders. • − The RCD includes a front bar with a strap, which is not very clearly depicted in the prior design … • Due to the above mentioned differences, the prior design and the RCD are not identical. D 1 does not form an obstacle to the novelty of the RCD.

Individual character • [T]he informed user is familiar with the design of highchairs and their variety on the marketplace. He is also used to deal with situations where children need to be sitting at tables in a safe manner. He is aware that the degree of freedom of a designer concerned with highchairs is limited by their technical function which consists in that a highchair must be stable and allow safe sitting of a small child at the table. The informed user is furthermore aware of the need to adjust the seat and the foot plate to the size of the child. He also knows that children can be put on such chairs in a relatively easy manner. The examples of prior designs of highchairs given by the Holder demonstrate that despite these technical constrains there is still a large degree of freedom for designers of highchairs.

Individual character • The characteristic features of the L-shaped structure and the ladder-like insertion of the seat and foot plates are identical in the prior design and the RCD. The modifications of the RCD with respect to the prior design are limited to the addition of a rounded front bar in comparison to a straight front bar in the side view of the prior design, and to the rounding of edges which do not change the basic design of the chair. When considering that the freedom of the designer in developing this type of the highchair is almost unlimited and that there is no need for using the L-shaped structure of the chair, these modifications in the RCD do not render its overall impression different from the overall impression of the prior design. Therefore, both designs produce the same overall impression on the informed user. The RCD does not fulfil the requirements of individual character.

2 a § ML Ett mönster till en beståndsdel i en sammansatt produkt, anses vara nytt och särpräglat endast om 1. beståndsdelen eller del därav, när den har fogats in i den sammansatta produkten, förblir synlig vid normal användning av den produkten, och 2. mönstret till det som syns i sig uppfyller kraven på nyhet och särprägel i 2 §. Med normal användning avses slutanvändarens användning, med undantag för underhåll, service och reparationsarbeten.

3 § ML Ett mönster skall anses ha blivit allmänt tillgängligt om det har offentliggjorts i samband med ett registreringsförfarande eller på annat sätt. Detsamma gäller om mönstret har förevisats, använts i yrkesmässig verksamhet eller annars har blivit känt. Trots det som sägs i första stycket anses ett mönster inte ha blivit allmänt tillgängligt 1. om fackkretsarna inom den aktuella sektorn inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i sin normala näringsverksamhet inte rimligen kunde ha fått kunskap om de åtgärder som nämns i första stycket före dagen för registreringsansökan eller, om prioritet åberopas enligt 8 -8 d §§, före prioritetsdagen, eller 2. om mönstret har blivit känt endast till följd av att det har visats för någon annan efter ett uttalat eller underförstått förbehåll om att mönstret skall hållas hemligt.

3 a § ML • Ett mönster anses inte heller ha blivit allmänt tillgängligt om det har blivit känt inom en period av tolv månader före den dag som anges i 2 § andra stycket, förutsatt mönstret har offentliggjorts eller annars gjorts känt • 1. av formgivaren, • 2. av någon annan till följd av uppgifter som formgivaren tillhandahållit eller åtgärder som formgivaren vidtagit, eller • 3. till följd av missbruk i förhållande till formgivaren. • Vad som sägs om formgivaren i denna paragraf gäller även den som formgivarens rätt har övergått till.

4 a § ML • Mönsterrätt får inte omfatta sådana detaljer i en produkts utseende • 1. som uteslutande är bestämda av produktens tekniska funktion, eller • 2. som måste återskapas exakt till formen och dimensionerna för att den produkt som mönstret avser skall gå att mekaniskt ansluta till eller placera i, kring eller mot en annan produkt så att båda produkterna fyller sin funktion. • Trots det som sägs i första stycket 2 kan mönsterrätt omfatta mönster som tillåter att sinsemellan utbytbara produkter fogas samman ett upprepat antal gånger eller förbinds med varandra inom ett system uppbyggt av moduler.

5 § ML • Mönsterrätt innebär, med de undantag som anges i 7 -7 b §§, att ingen får utnyttja mönstret utan samtycke av den som är innehavare av mönsterrätten (mönsterhavaren). Förbudet mot utnyttjande omfattar särskilt att tillverka, bjuda ut, marknadsföra, införa till eller utföra från Sverige eller använda en produkt som mönstret ingår i eller används på eller att lagerhålla en sådan produkt för ändamål som nu sagts. • Mönsterrätten omfattar varje annat mönster som inte gör ett annat helhetsintryck på en kunnig användare än det registrerade mönstret (skyddsomfång). Vid prövning av mönsterrättens skyddsomfång skall hänsyn tas till det variationsutrymme som funnits för formgivaren vid framtagandet av mönstret

Mönster nr 68 422 – Napp Smalt skyddsomfång, eftersom funktionell, Sthlms TR T 27373 -06

Sthlms TR T 27373 -06 • När insvängningen på mitten av ramen saknades hos det påstådda intrångsföremålet, ansågs en kunnig användare få ett nytt helhetsintryck. Inget intrång.

7 b § ML • Mönsterrätten omfattar inte utnyttjandet av en produkt, om den har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av mönsterhavaren eller med dennes samtycke.

8 § ML • Har ett mönster angetts i en ansökan om mönsterregistrering eller om skydd för en nyttighetsmodell i en främmande stat, som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 om skydd för den industriella äganderätten (Pariskonventionen), och söks registrering av mönstret i Sverige inom sex månader från ansökan i den främmande staten, skall ansökan i Sverige vid tillämpningen av 2 § anses gjord samtidigt med ansökan i den främmande staten (prioritetsdagen).

Mönsterregistrerings giltighetstid • 24 § Mönsterregistrering gäller för en eller flera femårsperioder, räknat från den dag då ansökan om registrering gjordes. Registrering som gäller för kortare tid än tjugofem år kan på begäran förnyas för ytterligare femårsperioder till sammanlagt tjugofem år. Varje sådan period löper från utgången av föregående period. • För mönster som avser en beståndsdel, som används för att reparera en sammansatt produkt så att den återfår sitt ursprungliga utseende, gäller registreringen aldrig för mer än högst tre femårsperioder.

Konkurrenslag (2008: 57) Bengt Domeij

Tillämpningsområde – alla företag inom hela näringslivet • 2 § Denna lag tillämpas inte på överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare om lön eller andra anställningsvillkor. • 5 § I denna lag avses med företag en fysisk eller juridisk person som driver verksamhet av ekonomisk eller kommersiell natur, dock inte till den del verksamheten består i myndighetsutövning. Med företag avses också en sammanslutning av företag.

Relevanta marknaden • Test om två produkter tillhör samma marknad. • Tag den aktuella produkten och dess närmsta substitut. Antag att de två såldes av samma företag (hypotetisk monopolist). Skulle det då vara fördelaktigt (vinstgivande) att höja priset på dem med 5 -10%? Om ja, utgör dessa produkter den relevanta marknaden. Om nej, är marknaden större och man måste inkludera de därefter närmaste substitut till vilka köparna vänder sig vid prisökningen. • Bananer, inte frukt i allmänhet, var t. ex. den relevanta marknaden (United Brands).

Relevanta marknaden • Dominerande: alltid om över 65%, presumtion om över 50%, 40% kan räcka, under 30% ej dominerande.

Tre tillämpningssituationer • 2 kap. 1 § Konkurrensbegränsande samarbeten • 2 kap. 6 § Missbruk av dominerande ställning • 4 kap. 1 § Förbud mot företagskoncentrationer

2 kap. 1 § Förbjudna konkurrensbegränsningar • Sådana avtal mellan företag som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på marknaden på ett märkbart sätt är förbjudna, om inte annat följer av denna lag. Detta gäller särskilt sådana avtal som innebär att 1. inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller indirekt fastställs, 2. produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar begränsas eller kontrolleras, 3. marknader eller inköpskällor delas upp, 4. olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller 5. det ställs som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Rekvisiten i 2 kap. 1 § KL • Avtal mellan företag. Med detta likställs icke juridiskt bindande överenskommelser. Samordnat förfarande är avtal i denna mening (man har bestämt sig för att det är bäst om man båda beter sig på visst sätt). • Att man bara uppträder parallellt är inte tillräckligt, utan någon kontakt. • Konkurrensverket måste visa att det funnits kontakt. • Företag inom en koncenrn får samverka om t. ex. pris och marknadsuppdelning

Bagatellundantaget • Kvantitivt och kvalitativt märkbart. Kvantitativt måste konkurrerande företag ha 10 procent av marknaden och konkurrensbegränsningen måste få viss kvalitativ betydelse för köparna. • Men vissa särskilt allvarliga konkurrensbegränsningar t. ex. priskarteller anses ha ett per se förbud, dvs. oavsett märkbarhet.

Rekommenderade priser • Tillåtet med rekommenderade priser gentemot tredje man i vertikala avtal, dock inte bindande priser. • Otillåtet med rekommenderade (och bindande) priser i horisontella avtal, t. ex. från en branschorganisation. Otillåtet om flera tillverkare samarbetar om rekommenderade priser till sina detaljister. • Anbudskarteller är allvarliga

Produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar • Produktionskvoter, geografiska uppdelningar otillåtet horisontellt. Kan vara tillåtet vertikalt. • Kollektiva bojkottåtgärder eller kollektiv säljvägran är otillåtet. • Samarbeten i forskning och kring standarder är tillåtet under vissa villkor.

2 kap. 2 § KL Undantag • Förbudet i 1 § gäller inte för ett avtal som 1. bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, 2. tillförsäkrar konsumenterna en skälig andel av den vinst som därigenom uppnås, 3. bara ålägger de berörda företagen begränsningar som är nödvändiga för att uppnå målet i 1, och 4. inte ger de berörda företagen möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en väsentlig del av nyttigheterna i fråga.

Patrafee • Små patentbyråer skapade organisation för att betala årsavgifter åt sina kunder. • Avgifter beslutades i Patrafees styrelse, vilket gjorde att priskonkurrensen på denna tjänst begränsades. • Marknaden var andelen årsavgifter som betalades till PRV från patentbyråer som var anslutna till Patrafee. 16 procent av totala mängden svenska årsavgifter (ej bagatellavtal)= förbjudet

Bedömningen enl. 2 kap. 2 § • Patentbyråerna skulle kunna utföra tjänsten effektivare genom samarbete • Fördelarna skulle sannolikt delvis komma köparna till godo, eftersom det råder konkurrens i övrigt på marknaden. • Minimiregeln uppfylld, eftersom en byrå alltid kunde välja att sköta inbetalningarna hellt eller delvis själva. • Inte en väsentlig del av marknaden, eftersom stora byråer skötte tjänsten själva.

Gången i prövningen • Träffas avtalet av 2 kap. 1 §? I så fall, kan det få gruppundantag enligt 2 kap. 3 § eller individuellt undantag enligt 2 kap. 2 §. Annars ogiltighet enligt 2 kap. 6 § KL och ev. konkurrensskadeavgift.

2 kap. 3 § KL Gruppundantag • 3 § Från förbudet i 1 § gäller undantag för sådana grupper av avtal (gruppundantag) som avses i 1. lagen (2008: 580) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om viss taxisamverkan, 2. lagen (2008: 581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal, 3. lagen (2008: 582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal, 4. lagen (2008: 583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling, 5. lagen (2008: 584) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal inom motorfordonssektorn, 6. lagen (2008: 585) om gruppundantag för vissa konkurrensbegränsande avtal inom försäkringssektorn, och 7. lagen (2008: 586) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om tekniköverföring. Om ett enskilt avtal enligt lag som sägs i första stycket är undantaget från förbudet i 1 § men avtalet har följder som är oförenliga med 2 §, får Konkurrensverket besluta att avtalet inte ska omfattas av gruppundantaget.

2 kap. 7 § KL Missbruk av dominerande ställning • Missbruk från ett eller flera företags sida av en dominerande ställning på marknaden är förbjudet. Sådant missbruk kan särskilt bestå i att 1. direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försäljningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor, 2. begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nackdel för konsumenterna, 3. tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner, varigenom vissa handelspartner får en konkurrensnackdel, eller 4. ställa som villkor för att ingå ett avtal att den andra parten åtar sig ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt handelsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Ensidiga åtgärder • Inte förbjudet att vara dominerande, men att missbruka sin starka ställning. • Dominerande ställning ger högre krav på företaget. • Dominerande om man kan agera självständigt, bedöms huvudsakligen utifrån marknadsandelar. • Relevanta marknaden: produkter och geografi

Typer av missbruk • Överprissättning, underprissättning, • Tvinga köpare att inte köpa från ens konkurrenter • Säljvägran utan acceptabla skäl (Volvo/Veng). • Prisdiskriminering, kopplingsförbehåll

Underprissättning • Syftar till att slå ut konkurrenter och sedan höja priset • Hur skilja mellan intensiv laglig konkurrens och rovdjursprissättning? • Case 62/86 Akzo: priser under rörlig kostnad är missbruk; priser under total kostnad är missbruk om det finns bevis för syfte att slå ut konkurrent

Fusionskontroll • Största fusionerna hanteras av EU-kommissionen, mellanstora av Konkurrensverket, mindre tillåtna. • 2 kap. 6 § KL: En företagskoncentration ska anmälas till Konkurrensverket, om 1. de berörda företagen tillsammans har haft en omsättning föregående räkenskapsår i Sverige som överstiger en miljard kronor, och 2. minst två av de berörda företagen har haft en omsättning i Sverige föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen.

4 kap. 1 § KL Förbud mot företagskoncentrationer • En företagskoncentration som prövas enligt denna lag ska förbjudas, om koncentrationen är ägnad att påtagligt hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det. Vid prövningen av om en företagskoncentration ska förbjudas ska det särskilt beaktas om den medför att en dominerande ställning skapas eller förstärks. Ett förbud får meddelas endast om inga väsentliga nationella säkerhets- eller försörjningsintressen därigenom åsidosätts. I den utsträckning som bildandet av ett gemensamt företag, som utgör en företagskoncentration enligt 1 kap. 9 § andra stycket, har till syfte eller får till resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga, ska vid prövningen av fråga om förbud mot företagskoncentrationen samordningen bedömas enligt 2 kap. 1 och 2 §§.

4 kap. 2 § KL • Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av en företagskoncentration, får en part i koncentrationen i stället förbud enligt 1 § åläggas att 1. avyttra ett företag eller en del av ett företag, eller 2. genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd. Ett åläggande enligt första stycket får inte vara mer långtgående än vad som krävs för att de skadliga effekterna av konkurrensbegränsningen ska undanröjas.