Religion Hller du med Alla mnniskor r lika

Religion

Håller du med? • Alla människor är lika mycket värda. • Kön, pengar, religion eller hur mycket makt man har spelar ingen roll för hur man ska behandla människor. • Man ska ta hand om de svaga i samhället, tillexempel de sjuka. • Alla människor har en fri vilja. Man kan välja mellan att göra ont eller att göra gott. • Den som har gjort något dumt och sedan ångrar sig bör få en andra chans.

Sverige, världens mest sekulariserade land. • Sekularisering : man är inte längre religiös, något styrs inte längre av någon religion. • Många svenskar säger att de inte är religiösa, men de tror på nått… • Kulturellt kristen • Har vi ersatt religion med något annat?

Frågor att fundera över • Hur skulle du formulera meningen med livet? • Vem/Vad styr det som händer i våra liv? • Vem avgör vad som är rätt och fel? • Vilken funktion kan religion fylla i en människas liv? • Vad händer efter döden? • Kan man både vara religiös och tro på vetenskapen, tillexempel att jorden skapades av ”Big Bang”?

Kristendomen i Sverige – innan filmen 1. Vikingatiden - Ansgar 2. Medeltiden - Avlatsbrev 3. Gustav Vasa - Reformationen, Martin Luther, Protestanter/Protestantism 4. Stormaktstiden – Häxprocesserna 5. Modern tid – kyrkan och staten skiljs åt år 2000

Kristendomen i Sverige – efter filmen Tänk efter… ge exempel på hur kristendomen/kyrkan har påverkat människorna i Sverige genom historien. Gemensam lista på tavlan

Vad är rätt och vad är fel? • I stort sätt alla människor fostras in i en livstolkning, hur man ser på livet. • Det kan vara svårt att förstå, provocerande och nästan skrämmande att stöta på eller lära sig om andra sätt att se på livet. • De flesta människor behåller den livstolkning som de fostrats till, mer eller mindre livet ut. • Människor som går igenom djupa kriser i livet kan ibland byta eller omvärdera sin livstolkning. De säger ofta att krisen på ett sätt berikat deras liv. Nu kan de se på livet ur flera perspektiv.

Vad menas med religion? • Religion är privat – alla människor har en egen unik tro. • Det är inte lätt att reda ut vad som menas med religion. • Man kan försöka ringa in det som verkar vara lika för många religioner. • Ordet religion betyder ungefär ”Att visa vördnad för en gudomlig kraft”

Det heliga är centralt • Inom de flesta religioner finns det något som är heligt. • Att människor uppfattar något som heligt betyder att de är ” mycket rädda om det” • Inom vissa religioner är platser och saker heliga och inom andra är hela världen gudomlig och helig.

Gemenskapen är viktig • För många människor handlar religion om gemenskap. • Man delar sin tro och sina tankar om vad som är heligt och hur man ska leva ett bra liv med andra – gemenskapen ger trygghet och en känsla av att höra ihop. • Det som är heligt för en människa eller en grupp behöver inte vara heligt för andra. Ett exempel på det är hur svenska staten har behandlat Sveriges ursprungsbefolkning samerna.

Religiösa ledare • Inom nästan alla religioner finns det personer som har ansvar för att leda gudstjänsten eller sköta om de heliga byggnaderna. • Andra arbetar med att tolka de religiösa skrifterna och traditionerna på ett nytt sätt. • Schamaner, präster, rabbiner, imamer är namn på religiösa ledare inom olika religioner.

Heliga handlingar –religionernas ”riter” • I alla religioner finns det platser som anses vara heliga. Alltså platser som är speciella, de betyder mycket. Ofta är platserna som en ”länk” mellan människan och det gudomliga. • Det finns också handlingar som är heliga. De kallas för riter.

Böner till gudarna • I nästan alla religioner ber människorna till Gud eller gudarna. • Troende kan be av många olika anledningar, till exempel kan man be för att klaga, ibland ber man om hjälp och ibland för att visa tacksamhet. Det är väldigt olika. • Var man ber och med vilka man ber varierar väldigt mycket. De flesta troende ber både ensamma ibland och tillsammans med andra ibland.

Offer – för att visa att guden betyder mer. • I nästan alla religioner offrar man till Gud/ gudarna. Med offer menas att de troende avstår från något som de vill ha eller behöver. • Det är ett bevis för att den troende tycker att hens gud är viktigare än vad hen själv är. • Det är vanligt att man offrar blommor, mat eller pengar. • Inom kristendomen tillexempel samlar man in kollekt, pengar, under gudstjänsten som församlingen sedan skänker till något välgörande arbete.

Övergångsriter – vid livets stora förändringar • Inom nästan alla religioner firar/uppmärksammar man livets stora händelser. • Inom kristendomen är det dopet, konfirmationen, vigseln och begravningen. • Nästan alla andra religioner har motsvarande övergångsriter när en människa föds, blir vuxen, bildar familj eller dör. • Dessa riter kallas för övergångsriter eftersom de genomförs vid en ”övergång” från ett stadie i livet till ett annat.

Gudstjänsten- den gemensamma riten • Inom nästan alla religioner samlas de troende ibland och tillber Gud/gudarna. Det kallas för gudstjänst. • Ibland, men inte alltid, leds gudstjänsten av en ledare tillexempel en präst eller en imam. • Gudstjänsterna innehållet ofta böner, läsning av heliga texter, sång, musik och ibland dans.

Att undersöka människors tro, varför då?

Vi måste kunna förstå varandra • Vi lever i en allt mer globaliserad värld. • Vi måste ha kunskap om andra människors tro för att kunna visa respekt för varandra och inte kränka det någon annan tycker är heligt.

Vi behöver förstå vart vi är på väg… • … kommer religionens betydelse öka eller minska i framtiden? • Är svenskar så sekulariserade som vi tror att vi är? • Om man vet mer om religioner i världen är det lättare att själv ta ställning i sådana frågor. • Det är också lättare att förstå hur framtiden kan tänkas bli.

…och varifrån vi kommer. • tidigare hade religion mycket stort inflytande över samhället och människors liv, även i Sverige. • Om vi ska förstå varför vi lever som vi gör idag och varför vi tänker på ett visst sätt så måste vi lära oss om den roll som religionen har haft i historien.

Det blir roligare också! • Konst, byggnader, litteratur, film och musik knyter ofta ann till det religiösa. • Dessa saker blir mer intressanta, begripliga och roliga om man vet en del om religion.

Kan fotboll vara som en religion? • Övning i läroboken • https: //www. so-rummet. se/content/vad-ar-religion-kanreligion-jamforas-med-fotboll

Att studera religion • När man lär sig om religion handlar det om att försöka sätta sig in i hur människor tänker och hur de upplever världen. • Det handlar inte alls om att du ska bli religiös. • Ett sätt att lära sig om en religion är att ta reda på följande: - Centrala tankegångar - Handlingar tillexempel gudstjänster, böner, viktigaste helgerna… - Tolkningar av heliga skrifter - Religion och samhälle, Hur påverkas samhället av religionen och tvärt om?

• Katolsk kristendom Ka ky tol rk sk an a Pr o a k test yrk an an tisk De tre största inriktningarna inom kristendomen är: Ortodoxa kyrkan Kristendomen – som ett träd • Ortodox kristendom • Protestantisk kristendom Centrala tankegångar

Centrala tankegångar Vissa tankar och handlingar är gemensamma för alla riktningar inom kristendomen. Det kallas för centrala tankegångar.

Trosbekännelsen är uppdelad i tre delar. Den första handlar om Gud, den andra om Jesus och den tredje om bland annat den helige Ande. Trosbekännelsen är en slags sammanfattning av vår gemensamma kristna tro. Den enskilda tron kan se annorlunda ut eftersom tro är personligt, men när trosbekännelsen läses i våra gudstjänster får vi vila i vad vi gemensamt tror, trots de tvivel som kan finnas. (Svenska kyrkans hemsida)

DEN APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Treenigheten Enligt kristendomen finns det bara en Gud men hen kan visa sig på tre olika sätt som fader, son och helig ande. Detta kallas för treenigheten. Det finns grupper inom kristendomen som inte tror på treenigheten. De säger att Jesus bara var en vanlig människa, även om han var mycket ovanlig. De tror också att den heliga ande bara är ett verktyg för Guds skapande.

Heliga handlingar Dopet: När en person döps bekräftar den sin kristna tro. Dopet sker alltid med vatten. Vattnet är en symbol för att man renas och blir en ”ny” människa. Man har valt att bli kristen. Nattvarden: För vissa kristna är nattvarden ett minne av Jesus sista måltid med sina lärjungar. För andra handlar det om mer än så. De anser att brödet och vinet genom mystiken förvandlas till Jesus kropp och blod. Genom nattvarden får människan då ta del av Jesus storhet.

Nattvarden – Leonardo da Vinci

Helgon och martyrer Helgon är människor som levt ett särskilt heligt och kärleksfullt liv. Vissa kristna började tro att helgonen kunde be Gud att hjälpa människorna på jorden. De kristna började be till helgonen om sådan hjälp. Martyrer är de människor som dog för den kristna tron när kristendomen var en ny religion. Romarna förföljde och döda många kristna när religionen var ny.

Människan – Guds skapelse Varje människa är Guds skapelse. Alla människor är lika mycket värda inför Gud.

Man och kvinna Idag anser de flesta kristna att det borde vara full jämlikhet mellan män och kvinnor. Frågan om kristna präster splittrar dock de kristna.

Det dubbla kärleksbudskapet – ansvaret för medmänniskan Varje kristen människa älska Gud och men också sin nästa som sig själv. ”Den nästa” är inte bara familjemedlemmar och goda vänner, utan vem som helst som är i behov av hjälp. Alla människor är lika viktiga. Det är den kristnes ansvar att försöka ge tillbaka människovärdet till dem som förlorat det.

Gott och ont – Liv och död Människan har en egen fri vilja. Därför kan man välja mellan att göra ont och att göra gott. Den makt / de tankarna i livet som kan hindra än från att göra gott kallas ofta för djävulen eller Satan. Det finns ett liv efter döden.

Kristendomen förs ut i världen • Kristendomens första centrum var Jerusalem. • De första kristna blev ofta förföljda av romarna men även av vissa judar. • Många kristna flydde därför utomlands. • Många romare, syrier och greker upplevde att det var lättare att konvertera till kristendomen än tillexempel judendomen. • Blev man jude var man tvungen att följa de judiska lagarna och låta omskära sig. För att bli kristen behövde man bara döpa sig och tro.

De här grupperna gillade kristendomen… Slavar Kvinnor Brottslingar Prostituerade Dessa grupper kände sig ofta marginaliserade i samhället. Men Jesus och de första kristna predikade om att alla människor var lika mycket värda. Alla människor är skapade av Gud och har samma värde.

biskop, ärkebiskop, påve, präst • När Jesus lärjungar hade dött växte behovet av nya kristna ledare. • Ledarna kallades för biskopar, den högste biskopen kallades ärkebiskop. • Så småningom blev Roms biskop den finaste och han kom att kallas för påve. • När allt fler blev kristna behövde man utse personer som hjälpte biskoparna i deras arbete. De fick namnet präster.

Kristendomen blir statsreligion • I början var de kristna förföljda av de romerska härskarna. Man förföljde och dödade dem. • Efter ett tag växte sig dock kristendomen sig starkare och starkare. Fler och fler människor blev kristna. • Många tyckte om kärleksbudskapet och att man kunde få ett nytt bättre liv efter döden. • Till slut hade kristendomen blivit en av de största religionerna i romarriket. • Den romerska kejsaren började tänka om och utnämnde kristendomen till statsreligion.

Korståg

Förföljelser av judar