Regeringens arbetsmiljstrategi fr det moderna arbetslivet Reflektioner ver
Regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet: Reflektioner över styrkor och svagheter samt kring vad som är viktigt framöver ILERA webbseminarium om arbetsmiljöarbetet i en snabb strukturomvandling – en inkluderande strategi för att förebygga ohälsa och olycksfall 1 december 2020 Magnus Sverke, Professor Föreståndare, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen magnus. sverke@psychology. su. se
Är arbete bra eller dåligt för oss? • Arbete ger pengar så vi kan leva • Det är en MANIFEST fördel av arbete Men arbete ger också LATENTA fördelar Marie Jahoda ● Kollektivt sammanhang (möjlighet att göra en meningsfull insats för samhället – känna att man behövs) ● Social kontact (ëngagera sig i sociala sammanhang) ● Status and identitet (att vara behövd) ● Tidsstruktur (att använda sin tid på ett meningsfullt sätt) ● Aktivitet (att vara engagerad i meningsfulla aktiviteter, att göra nytta) 2015 -05 -21 magnus. sverke@psychology. su. se
Vad vill jag prata om? ● Presentera mina utgångspunkter – Vad kan arbets- och organisationsforskningen bidra med? ● Kort presentera huvuddragen i strategin – Ur ett forskningsperspektiv, reflektera över den nuvarande strategins styrkor och svagheter ● Kort nämna några huvudpunkter från Statskontorets (2020) utvärdering av strategin ● Belysa vidden av organisatoriska och psykosociala faktorer utifrån en kunskapssammanställning vi gjort på uppdrag av Arbetsmiljöverket ● Problematisera varför kvinnor har högre psykisk ohälsa och mer sjukfrånvaro än män ● Ge min syn på några faktorer som är viktiga att beakta i en framtida strategi magnus. sverke@psychology. su. se 3
Traditionella spår i arbetslivsforskning Stressorer, riskfaktorer, arbetsmiljöproblem Stressreaktioner, ohälsa, sjukfrånvaro Arbetsmiljöfokus Organisationsfokus Ledning, framgångsfaktorer, arbetsorganisation magnus. sverke@psychology. su. se Arbetstrivsel, engagemang, prestation 4
Min världsbild Organisation Hälsosam arbetsplats Motivation & välbefinnande Institutionella faktorer Organisationens effektivitet Arbetsmiljö magnus. sverke@psychology. su. se 5
Regeringens strategi för det moderna arbetslivet 2016 -2020 Övergripande målsättning: ● ”En arbetsmiljöstrategi bör införas. Arbetsmiljön ska förebygga ohälsa och olycksfall samt motverka att människor lämnar arbetslivet i förtid” Tre områden: ● Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor ● Ett hållbart arbetsliv ● Psykosocial arbetsmiljö Ambition: ● Konkreta resultat på kort och lång sikt ● Grund för strategisk och enhetlig politik på arbetsmiljöområdet magnus. sverke@psychology. su. se 6
1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor Övergripande målsättning: ● ”Det ska gälla en nollvision mot dödsolyckor. Ingen ska behöva dö till följd av sitt arbete. Konkreta insatser är nödvändiga för att förebygga arbetsolyckor som leder till skada eller död” Exempel på åtgärder: ● Ökad tillsyn, företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar ● Bättre analys/statistik över dödsfall och olyckor – Utländsk arbetskraft – Mansdominerade yrken och sektorer ● Gemensamt uppdrag till flera myndigheter att ta fram förslag till information till utländska arbetstagare, arbetsgivare och egenföretagare om arbetsmiljö och säkerhet magnus. sverke@psychology. su. se 7
Dödsolyckor och arbetsolyckor: Mina reflektioner ● Dödsolyckor i arbetet fortsätter att minska: från 40 -50/år under senare år till 36 år 2019 och (hittills) 24 år 2020 ● Även ”övriga” dödsolyckor (inkl. anställda i utländska företag som är verksamma i Sverige) minskar ● Antalet anmälda arbetsskador med sjukfrånvaro har ökat efter att ha legat som lägst runt 2009 ● Mörkertal när det gäller rapportering? ● Säkerhetsföreskrifter, säkerhetsmedvetenhet och säkerhetskultur är centralt – Generellt? – Bland underentreprenörer med utländsk arbetskraft? – Krävs trygga arbetsvillkor, tillit och högt i tak för att påtala brister magnus. sverke@psychology. su. se 8
2. Ett hållbart arbetsliv Övergripande målsättning: ● ”Långsiktiga insatser behövs för att göra det möjligt för alla att arbeta ett helt arbetsliv. Insatser för att förebygga den arbetsrelaterade ohälsan och minska risken för att arbetstagare skadas eller slits ut är nödvändiga för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Det måste finnas förutsättningar att också de med sviktande hälsa eller funktionsnedsättningar kan vara med och bidra” Exempel på åtgärder: ● Synliggöra branscher/arbetsställen där tidigt utträde kan kopplas till arbetsmiljöfaktorer ● Information och tillsyn avseende bemanningsföretag, bemanningsanställda och företag som hyr in arbetskraft ● Kunskapssammanställning om ”nya sätt att organisera arbete” ● Analysera tillsynsresultat avseende arbetsgivares anpassningsoch rehabiliteringsarbete magnus. sverke@psychology. su. se 9
Ett hållbart arbetsliv: Mina reflektioner Förlängt arbetsliv ● Arbete högre upp i åldrarna beror på faktorer som hälsa, arbetsförmåga, jobbets karaktär, arbetsplatsens syn på äldre, ekonomisk situation, partners pensionsålder… – Anpassning av arbetsmiljön efter individens förutsättningar – Underlätta byten av jobb (bridge employment) Ungas inträde i arbetslivet ● Personer med låg utbildning har svårt att etablera sig ● Många börjar med en räcka av atypiska anställningsformer, vilket kan försvåra framtida karriärutveckling Icke-permanent koppling till en arbetsplats innebär ● Lägre möjligheter till socialisering (onboarding), träning, förtrogenhet med rutiner och säkerhetsföreskrifter ● Högre risk för olyckor och skador magnus. sverke@psychology. su. se 10
3. Psykosocial arbetsmiljö Övergripande målsättning: ● ”Insatser behövs för att stärka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och förbättra möjligheterna för dem med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning att delta i arbetslivet” Exempel på åtgärder: ● Dialogforum för arbetsmiljö (regering, parter, experter) ● Utökad tillsyn avseende arbetstid ● Särskild tillsynssatsning av arbetsmiljön inom äldrevården ● Kartläggning av arbetsmiljö inom hushållsnära tjänster ● Fortsatt inspektioner avs. socialsekreterares arbetssituation ● Satsning på ökad bemanning i den sociala barn- och ungdomsvården ● Kunskapsstöd till primärvården avseende vård och behandling av sjukdomar som i hög grad leder till sjukfrånvaro magnus. sverke@psychology. su. se 11
Psykosocial arbetsmiljö: Mina reflektioner ● OSA-föreskrifterna (AFS 2015: 4) med tillhörande vägledning ger tydligare inriktning på arbetsmiljöfaktorer – Men många (framförallt små företag) har svårt att få till det ● Det finns, sedan länge, god kunskap om arbetsmiljöfaktorer som kan bidra till ökad ohälsa, men också om sådana som är skyddande och bidrar till engagemang ● Uppmärksammade riskgrupper i strategin = främst anställda inom ”kontaktyrken” ● Uppmärksammade riskfaktorer i strategin = främst ”stress”, illegitima arbetsuppgifter, gränslöst arbete, arbetstid, mobbning, hot & våld ● Viktigt att uppmärksamma en bred uppsättning av organisatoriska och psykosociala faktorer – Utifrån deras prevalens bland olika grupper – I relation till en mängd olika utfall magnus. sverke@psychology. su. se 12
Statskontorets utvärdering: Resultat ● Strategin är i flera avseenden mer effektiv än den föregående handlingsplanen ● Strategin har i flera avseenden stärkt genomförandet av arbetsmiljöpolitiken ● Regeringen styr främst med uppdrag (totalt har 32 uppdrag och 2 utredningar initierats) ● Även om 3 huvudområden pekas ut har de olika konkretionsnivå – och preciserade mål saknas ● Strategin ska bidra till mål inom även andra politiska områden (minskad sjukfrånvaro, jämställdhet, icke-diskriminering) ● Vissa parter upplever att mål och syfte med strategin är vaga ● Samverkan har ökat men kunskap och erfarenheter hos olika aktörer kan bättre tas tillvara ● Strategin följs inte upp systematiskt magnus. sverke@psychology. su. se 13
Statskontorets utvärdering: Rekommendationer ”I arbetet med att ta fram en ny strategi föreslår Statskontoret att regeringen: ● avgränsar, konkretiserar och formulerar tydliga mål för de prioriterade områdena ● kombinerar en övergripande strategisk inriktning med konkreta åtgärdsplaner ● upprättar en systematisk uppföljning av strategin ● styr myndigheterna mer tillitsbaserat ● skapar goda förutsättningar för myndigheter att genomföra de uppdrag de får kopplat till strategin ● ser över och utvecklar arbetsformerna i dialogforum ● undanröjer hinder för effektiv samverkan mellan myndigheter ● förbättrar samordningen av arbetsmiljöfrågorna mellan olika politikområden. ” • • Vem ska göra vad längre ned – ute i verksamheter och på arbetsplatser? Hur ska strategierna omsättas så att arbetsmiljö kommer upp på agendan? magnus. sverke@psychology. su. se 14
Många tänkbara modeller för att förstå psykosocial arbetsmiljö ● En del tar fasta på stressorer/riskfaktorer ● En del tar fasta på positiva faktorer/motivatorer/resurser ● En del tar fasta på ”balansen” mellan stressorer och resurser i arbetet ● En del är ganska smala (få faktorer) medan andra är breda (många faktorer) ● En del är generalistiska (detta är relevant för alla), en del är mer kontextspecifika (vilka faktorer är relevanta i en given kontext) magnus. sverke@psychology. su. se 15
Krav- och resursmodellen Krav i arbetet • Faktorer i arbetsmiljön som belastar den anställda och kräver ansträngning för att hanteras Resurser i arbetet • Faktorer i arbetsmiljön som underlättar hanterandet av arbetskrav magnus. sverke@psychology. su. se 16
Arbetsmiljöverket Kunskapssammanställning 2016: 2 Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall https: //www. av. se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/ magnus. sverke@psychology. su. se 17
Forskargruppen Magnus Sverke, professor (projektledare) Helena Falkenberg, fil dr Göran Kecklund, professor Linda Magnusson Hanson, docent Petra Lindfors, professor magnus. sverke@psychology. su. se 18
Undersökningsmodell Organisatoriska faktorer Utfall: • Arbetsrelaterade • Hälsorelaterade Psykosocial arbetsmiljö Krav i arbetet Resurser i arbetet magnus. sverke@psychology. su. se 19
Arbets- och hälsorelaterade utfall (som förekom i de systematiska översiktsstudierna) Arbetsrelaterade utfall ● Attityder – Arbetstrivsel – Engagemang i arbetet – Engagemang i organisationen ● Beteenden – – Vilja att säga upp sig Prestation i arbetet Medarbeteenden Kontraproduktivt beteende ● Andra – Sjuknärvaro – Sjukfrånvaro – Olycksfall Hälsorelaterade utfall • Psykisk hälsa – – – – Symtom på depression Utbrändhet Psykisk ohälsa Psykiska besvär Välbefinnande Upplevd stress Trötthet/sömn • Fysisk hälsa – – – Fysiska besvär Mag- och tarmbesvär Metabola tillstånd Typ 2 -diabetes Kardiovaskulär ohälsa Muskelbesvär magnus. sverke@psychology. su. se 20
Förklaringar till utfall : Organisatoriska faktorer ● Villkor och förutsättningar som på ett övergripande plan styr och reglerar anställdas möjligheter att utföra sitt arbete: – – – – Skift- och nattarbete (-) Långa arbetstider (-) Deltidsarbete (-) Tillfällig anställning (-) Organisationsförändring (-) Distansarbete (+) Ledarskap (+) HR-strategier (+) magnus. sverke@psychology. su. se 21
Förklaringar till utfall: Psykosociala faktorer Krav i arbetet (ex) (-) Resurser i arbetet (ex) (+) ● Kvantitativa krav • Kontroll ● Emotionella krav • Socialt stöd ● Rollkonflikt • Upplevd rättvisa ● Otydliga mål ● Interpersonella konflikter • Utvecklingsmöjligheter i arbetet ● Brott av psykologiskt • Belöning i arbetet • Återkoppling i arbetet kontrakt ● Anställningsotrygghet magnus. sverke@psychology. su. se 22
Varför är psykisk ohälsa och sjukfrånvaro vanligare bland kvinnor än bland män? magnus. sverke@psychology. su. se 23
Könsskillnader i sjukfrånvaro Försäkringskassan (2020). Socialförsäkringen i siffror 2020 Färska siffror: Psykiska diagnoser ligger nu till grund för 53% (kvinnor) och 42% (män) av alla långtidssjukskrivningar (FK, 2020) magnus. sverke@psychology. su. se 24
Kvinnors och mäns arbetsmiljö: Kunskapsläget ● Väletablerat samband mellan arbetsförhållanden och psykisk (o)hälsa ● Den psykiska ohälsan är högre bland kvinnor ● Kvinnor är mer sjukskrivna än män ● Är detta ett “kvinnoproblem”? ● Vad kan det finnas förklaringar? magnus. sverke@psychology. su. se 25
Sett i perspektiv: Har vi någonsin talat om “mäns arbetsrelaterade ohälsa”? magnus. sverke@psychology. su. se 26
magnus. sverke@psychology. su. se 27
Horisontellt könssegregerad arbetsmarknad ● Kvinnor och män är verksamma inom olika sektorer ● Kvinnodominerade sektorer har: – Lägre lön – Lägre status – Fler anställda per chef – Högre andel tidsbegränsat anställda – Mer otrygghet i anställningen – Högre krav i arbetet – Lägre tillgång till resurser för att kunna utföra arbetet magnus. sverke@psychology. su. se sy Vi l ar nlig ka be a gr ts nä up m r pe ilj de r öp t ä ro gä r bl lle em r ? 28
Vertikalt segregerad arbetsmarknad ● Ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer – Män har oftare chefspositioner – Män har högre status – Män har bättre möjligheter till exempelvis utveckling i arbetet – Män har ofta bättre tillgång till resurser i arbetet och mer möjlighet att påverka arbetstider Vem har möjlighet att göra sin röst hörd? magnus. sverke@psychology. su. se 29
Kvinnor och män gör olika saker ● Även när kvinnor och män är verksamma i samma bransch och i samma yrke har de ofta olika arbetsuppgifter – Utrustning ofta anpassad efter män – Arbetsinnehåll, arbetsuppgifter, ansvar, befogenheter osv kan variera mellan kvinnor och män – Kvinnor och män arbetar delvis på olika sätt – Kvinnor och män möter ofta olika psykosociala och fysiska arbetsmiljövillkor Vilka förutsättningar har kvinnor och män med samma yrke? magnus. sverke@psychology. su. se 30
Vikten av att beakta den totala arbetsbördan ● Kvinnor har ofta större ansvar för hem och familj ● Kvinnor har därför ofta högre total arbetsbelastning ● Kvinnor mer benägna än män att anpassa jobb, arbetsuppgifter och arbetsomfattning till hemmasituationen Vi lk ba kvi a m la nn ö ns o jli er r o gh c öv a a h mete rig rbe ä r h t l ts n a ar iv liv tt ? m ed magnus. sverke@psychology. su. se 31
Reflektioner ● Sverige är bra på fysisk arbetsmiljö – Det är svårare att ta fram gränsvärden för (och inspektera) organisatoriska och psykosociala faktorer ● Använda offentlig statistik för att redovisa: – Exponering bland kvinnor och män som är verksamma i olika yrken och sektorer – Samband mellan arbetsmiljö och utfall för sådana grupper ● Forskningen behöver bli bättre på att särredovisa förekomster och samband avseende organisatoriska och psykosociala faktorer – för specifika grupper ● Det ger ett bättre underlag för arbetsmiljöinterventioner och åtgärder som riktas till särskilt utsatta grupper ● Ta lärdom av goda exempel magnus. sverke@psychology. su. se 32
Viktiga aspekter att beakta i kommande strategi (utöver befintliga) ● ● ● Alternativa anställningsformer Upplevd anställningsotrygghet Underbemanning i framförallt vissa kontaktyrken Flexibelt/gränslöst arbete (tid, rum) – Möjligheter till att arbeta på distans – Nödvändighet att arbeta på distans Polarisering på arbetsmarknaden Inlåsning i fel yrke/arbetsplats Konflikt mellan professionsetik och faktiska krav i arbetet Ökad administration, kvalitetsdokumentation (”illegitima arbetsuppgifter”) Ökat ansvar för egen anställningsbarhet (krav på att hålla kompetensen uppdaterad) Tillgång till kontinuerlig ledning och kontakt med chef (feedback, relation mål–resurser för att nå målen) Underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden Fortsatt anpassning för att möjliggöra förlängt arbetsliv magnus. sverke@psychology. su. se 33
Anställningsformer Tanimoto, Hernadez, Hellgren, & Sverke (in press) Contractual parties Bipartite (Individual and Employer) Relation/Employment Status Permanent Temporary Full-time permanent Part-time permanent Project worker Seasonal worker Substitute On-call Floats Zero-hour contracts Bipartite (Individual and Client) Independent contractor Self-employed Consultant Platform worker* Tripartite (Individual, Employer, Client[s]) Temporary agency worker Leased worker Sub-contractor Consultant * Platform work is not officially an employment status given that there is no “employer” magnus. sverke@psychology. su. se 34
Konsekvenser av upplevd otrygghet i anställningen ● Hälsa ● Välbefinnande ● Arbetsrelaterade attityder ● Arbetsrelaterade beteenden (inkl. prestation och stanna/sluta) ● Organisatoriskt lärande och karriärutveckling ● Syn på facket (attityder, medlemskap, engagemang) ● Överspridning arbete–övrigt liv ● Politisk åskådning Metaanalyser: Sverke, Hellgren & Näswall (2002); Cheng & Chan (2007); Llosa et al. (2018); Jiang & Lavaysse (2018); Hur (2019); Sverke, Låstad, Hellgren, Richter, & Näswall (2019) Litteraturöversikter: Greenhalgh & Rosenblatt (1984); Hartley et al. (1991); De Witte (1999); Sverke & Hellgren (2002); Lee et al. (2018); Probst et al. (2018) magnus. sverke@psychology. su. se 35
En segregerad arbetskraft: Rörlighet och inbäddning Frivillig Ofrivillig Rörlighet Inbäddning Frivillig rörlighet Frivillig inbäddning Ofrivillig rörlighet Ofrivillig inbäddning (karriärmöjligheter) (ofrivilliga arbetsbyten, övertalighet) (nöjd medarbetare) (att vara ”inlåst” i jobbet eller på arbetsplatsen, being ”locked-in”) Aronsson & Göransson, 1999; Göransson, 2009; Pfeffer, 1998; Sverke & Hellgren, 2013 magnus. sverke@psychology. su. se 36
Slutsats ● I ett jämlikt samhälle har alla rätt till en god arbetsmiljö – Kvinnor och män – Yngre och äldre – Högutbildade och lågutbildade – Svenskfödda och utlandsfödda – … ● Förebyggande arbete är både mer humant och mer kostnadseffektivt än eftervårdande arbete och åtgärder för återgång i arbete magnus. sverke@psychology. su. se 37
Inget nytt … men hur kan det komma sig att det inte slår igenom? ● Integrera – arbetsmiljö och arbetsrelaterat välbefinnande ● …med – verksamhetens mål och organisationens effektivitet ● Annars riskerar arbetsmiljö och hälsopromotion att bli en ”sidovagn” till traditionella verksamhetsfrågor magnus. sverke@psychology. su. se 38
Nytt Forte-program inom ”Arbetslivets utmaningar” Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad NOWSTARS • New Organization of Work in • Self-employment • Temporary agency work • Academia • Retail in www. psychology. su. se/nowstars • Sweden magnus. sverke@psychology. su. se 39
- Slides: 39