Redovisningsmodell fr indirekta kostnader vid universitet och hgskolor

Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – ledningsrådet 2013 -01 -21 • Kronologisk ”CV” för redovisningsmodellen och dess införande vid Göteborgs universitet • Några principer i redovisningsmodellen • Jämförelser med andra – hur ser det (SUHF-statistiken) • Frågor och svar – information till verksamheten Utredningsarbete pågår om modeller för kostnadsdebiteringar inför 2014 Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Kronologisk ”CV” = dokumentation finns o Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor (Rapport mars 2007 av SUHF: s arbetsgrupp för full kostnadstäckning) o SUHF-modellen – redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – handledning (Rapport oktober 2007, reviderad oktober 2012) o Beslut i november 2007 i SUHF: s förbundsförsamling att rekommendera högskolorna att införa redovisningsmodellen o Rektorsbeslut i april 2008 – Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning vid Göteborgs universitet införs från och med budgetåret 2009 o Förvaltningschefsbeslut i oktober 2008 – kompletterande beslutsunderlag o Förvaltningschefsbeslut i oktober 2008 – projektgrupp för konsekvensanalys av ny redovisningsmodell, bakgrund och direktiv Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Kronologisk ”CV” = dokumentation finns o Projektgruppen för konsekvensanalys av ny redovisningsmodell (rapport mars 2009 – rekommendationer och åtgärdsförslag) o Frågor och svar om full kostnadstäckning och full kostnadsredovisning (Kåre Bremer maj 2009) o Forskningens och utbildningens kostnader (broschyr med beskrivning av den nya redovisningsmodellen, ekonomiavdelningen september 2009) o Den nya redovisningsmodellen för kostnadsredovisning vid Göteborgs universitet (utredningsrapport oktober 2009, Claes-Olof Olsson) o Nyheter om full kostnadstäckning (skrivelse till prefekter, januari 2010) o Regler för intern handel inom Göteborgs universitet (Beslut 2010 -02 -08) o Analys av arbetet med att utveckla och genomföra den nya redovisningsmodellen med kärn- och stödverksamhet vid Göteborgs universitet (rapport april 2010, Lars Erik Norbäck och Lars-Erik Olsson) o Kommentarer till Norbäck och Olssons rapport (april 2010, Lars Nilsson) Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Kronologisk ”CV” = dokumentation finns o Förvaltningschefsbeslut i maj 2010 gällande vissa revideringar inför 2011 i redovisningsmodellen o Rapport om vissa frågor rörande redovisningsmodell (Peter Rosén, juni 2010) o SUHF-modellen i verkligheten (rapport från SUHF januari 2011) o Vissa kompletterande rekommendationer betr SUHF-modellen (SUHF, mars 2011) o SUHF-modellen i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder (rapport juni 2011) o Full kostnadstäckning i verkligheten (SUHF augusti 2011) o Formas nya stödform Mobilty Grant och indirekta kostnader (SUHF, september 2011) o Rekommendationer för redovisning av lokalkostnader (SUHF, september 2011) o Ekonomiska data per institution – kostnader för stödverksamheten (underlag mars 2012, ekonomiavdelningen) Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Den nya modellen för redovisning av kostnader är • utarbetad av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i samråd med vissa finansiärer • är gemensam för alla svenska universitet och högskolor • är anpassad till utvecklingen inom EU och European University Association: s (EUA) rekommenderade principer om ”full costing” • åskådliggör kostnader på ett annat sätt än tidigare, men med oförändrad totalnivå på kostnaderna • tillämpas på både anslagsfinansierad och extern-finansierad verksamhet • är ett incitament för universitetet att skapa en så ändamålsenlig, kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet som möjligt • utgår från allmänt använd ekonomisk teori - självkostnadskalkyl • ökar förtroendet hos finansiärer och externa givare för hur de indirekta kostnaderna beräknas och redovisas • gör det lättare att jämföra kostnaderna mellan universitet och högskolor • redovisar på ett rättvisande sätt samtliga kostnader för en verksamhet vilket ger tydlighet för t. ex. ett forskningsprojekt • ger verksamheten en modell för tydlig kostnadsredovisning hjälper en institution att beräkna sina kostnader vid försäljning av t. ex. utbildning Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Tydlig redovisning av kostnader • Kärnverksamhet – Utbildning – Forskning • Stödverksamhet – Ledning – Utbildnings- resp. forskningsadministration – Ekonomi- och personaladministration – Infrastruktur och service – Bibliotek – Övrigt Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Fullständig kostnadsredovisning Kärnverksamhet Stödverksamhet rs Påfö lägg på med Indirekta kostnader: Universitetsgemensamma Fakultetsgemensamma Institutionsgemensamma Direkta kostnader: Personal Drift Lokaler Utrustning Totala kostnader för kostnadsbäraren: Direkta kostnader Indirekta kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

SUHF-modellen och jämförelser mellan lärosätena (2012) • Dessa jämförelser görs fortlöpande och rapporteras till SUHF • Jämför andelen indirekta kostnader (stödfunktioner) i relation till totala verksamhetskostnader. Även uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning resp. forskning • Är ingen jämförelse av ”påläggs-procent”. Det går inte att göra jämförelser av ”påläggs-procent” då detta varierar såväl inom högskolorna som mellan dessa. • Samma analysmetod har använts för jämförelser inom GU och dess fakulteter/institutioner Lars Nilsson, ekonomienheten 12/6/2020 www. gu. se

Andel indirekta kostnader 2012 2011 Utbildning 34, 5 % Forskning 20, 5 % 20, 2 % Totalt 26, 5 % 26, 3 % Exkl FHS, KMH, DCH, SDH/DI Inklusive direktifiering 12/6/2020 Lars Nilsson, ekonomienheten

Universitetsgemensamma stödfunktioner • Under 2009 till 2012 har kostnadsandelen för de universitetsgemensamma stödfunktionerna av de totala verksamhetskostnaderna utvecklats enligt följande (som jämförelse redovisas den sammantagna kostnadsandelen för stödfunktionerna oavsett organisatorisk nivå): 2009 2010 2011 2012 Universitetesgemensam stödkostnad i mnkr 283, 7 304, 8 350, 9 369, 0 UB: s stödkostnad i mnkr 171, 8 176, 2 183, 3 192, 0 4 642, 7 4 784, 6 4 933, 2 5 272, 4 Andelstal för univ. gem 6, 1% 6, 4% 7, 1% 7, 0% Andelstal för UB 3, 7% 3, 6% Jämför: Fakultetsgemensamt Institutionsgemensamt 6, 4% 8, 7% 4, 9% 9, 7% 4, 9% 8, 0% 4, 5% 8, 1% Totalt andelstal 24, 9% 24, 7% 23, 3% Totala verksamhetskostnader i mnkr Minskade totala stödkostnader ! 12/6/2020 www. gu. se

Andel indirekta kostnader utbildning + forskning 2012 100% 90% Andel indirekta kostnader 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% KI Um. U CTH SLU UU LTU LU HHS KKH GU SDH HD SU OH SH HG Li. U KTH Ka. U ÖU Md. H Mi. U HS HB HKr LNU BTH Hi. G HH KF KMH HJ MAH HV DCH GIH 0% 12/6/2020 Lars Nilsson, ekonomienheten

Um. U KI HH CTH HHS UU LU HS LTU GU HD SLU MAH KTH Li. U LNU Mi. U SU ÖU BTH Md. H HB Hi. G OH SH Ka. U HV HJ KF DCH SDH KMH HG GIH HKr KKH Andel indirekta kostnader forskning 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12/6/2020 Lars Nilsson, ekonomienheten

KKH KI SDH LTU HD HG HHS Um. U SLU OH SU SH HKr CTH LU Ka. U UU GU Md. H HB ÖU HS Mi. U LNU KF Hi. G Li. U BTH KMH HH KTH DCH HJ MAH HV GIH Andel indirekta kostnader utbildning 2012 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12/6/2020 Lars Nilsson, ekonomienheten

Frågor och svar – information till verksamheten 12/6/2020 Lars Nilsson, ekonomienheten