Redlighet och oredlighet i forskning IngeBert Tljedal Forskarutbildningskurs

Redlighet och oredlighet i forskning Inge-Bert Täljedal Forskarutbildningskurs, Karolinska Institutet Mariefred 11 maj 2010

Posted by Michael Banks on Jun 1, 2009 June 1, 2009 4: 07 PM

Science 183: 1164 -1172, 1974

Förord [. . . ] Etik handlar inte om lagar och regler. Även om vissa frågor som rör etik måste regleras formellt, handlar etik i första hand om att bygga upp och stimulera, och hålla vid liv, en medvetenhet och en diskussion om hur man bör handla. De etiska aspekterna är särskilt viktiga i forskningen, med hänsyn till den långsiktiga betydelsen av forskning och den ställning i samhället som forskningen har. [. . . ] Föreliggande skrift är ett led i detta arbete. Den är inte en regelsamling eller en handbok – även om hänvisningar ofta görs till regler och riktlinjer – utan ska i första hand ses som ett debattinlägg som kan ge underlag för reflexion och diskussion. Bakom skriften står tre erfarna forskare, professorerna Bengt Gustafsson, Göran Hermerén och Bo Petersson. [. . . ] Stockholm i januari 2005 Bengt Westerberg Pär Omling Ordförande Generaldirektör Vetenskapsrådets styrelse Vetenskapsrådet

RAGNAR LEVI, läkare, redaktör, informationschef SBU Läkartidningen nr 15– 16 2006 volym 103

Hederlighetens intressenter: Anslagsgivare Skattebetalarna Andra forskare Företag Studenter Patienter M fl Myndigheter

Hederlighetens intressenter: Anslagsgivare Skattebetalarna Andra forskare Forskaren själv! Studenter Patienter Företag M fl Myndigheter

Forskning innebär sanningssökande (det är hela poängen!) Sanningen är högsta värde i vetenskapen Fusk förvandlar forskning till pseudo-forskning!

Vagt avgränsade namn på omoral i vetenskapen: ________________________ • ”Forskningsfusk” • Oredlighet i forskning” • ”Brott mot god forskningssed” • ”Scientif”ic fraud” • ”Scientific misconduct” • . . .

Vagt avgränsade namn på omoral i vetenskapen: ________________________ • ”Forskningsfusk” • ”Oredlighet i forskning” • ”Brott mot god forskningssed” • ”Scientific fraud” • ”Scientific misconduct” • . . .

Vagt avgränsade namn på omoral i vetenskapen: ________________________ • ”Forskningsfusk” • ”Oredlighet i forskning” • ”Brott mot god forskningssed” • ”Scientific fraud” • ”Scientific misconduct” • . . . Samma sak?

Högskolelag (1992: 1434) 1 kap. Inledande bestämmelser [---] 3 a § I högskolornas verksamhet skall vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas. [---]

Högskoleförordning (1993: 100) 1 kap. Allmänna bestämmelser [---] 16 § En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna. [---]

Inge-Bert Täljedal www. taljedal. se

Med oredlighet i forskning (forskningsfusk) menas: q ”. . . fabricera, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskapliga data och resultat. ” (Codex) q ”. . . förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. ” (VR) q ”. . . avsiktlig förvrängning av forskningsprocessen, genom bedrägliga handlingar [. . . ]: § fabricering av data- stöld eller plagiering av data, t ex hypoteser eller metoder från annan forskares manuskript, ansökningshandling eller publikation (utan angivande av källa)[. . . ] § felaktig användning av metodik, genom ohederlig inklusion eller exklusion av data, genom bedräglig analys av data som avsiktligt förvränger tolkningen, eller genom ohederlighet mot anslagsgivare. ” (MFR) q ”. . . alltifrån förfalskning och plagiat till missbruk av sin auktoritet som forskare i samhället, tillika förmedlande av sådan kunskap som ej anses vara accepterad i det vetenskapliga rummet. (GU, Inst. pedagogik och didaktik)

Med oredlighet i forskning (forskningsfusk) menas: q ”. . . fabricera, förfalska, plagiera eller stjäla vetenskapliga data och resultat. ” (Codex) q ”. . . förvränga, förfalska, vilseleda eller plagiera. ” (VR) q ”. . . avsiktlig förvrängning av forskningsprocessen, genom bedrägliga handlingar [. . . ]: § fabricering av data § stöld eller plagiering av data, t ex hypoteser eller metoder från annan forskares manuskript, ansökningshandling eller publikation (utan angivande av källa)[. . . ] § felaktig användning av metodik § ohederlig inklusion eller exklusion av data § bedräglig analys av data som avsiktligt förvränger tolkningen § ohederlighet mot anslagsgivare. ” (MFR) q ”. . . alltifrån förfalskning och plagiat till missbruk av sin auktoritet som forskare i samhället, tillika förmedlande av sådan kunskap som ej anses vara accepterad i det vetenskapliga rummet. (GU, Inst. pedagogik och didaktik)

Överlappande normsystem Vardagsmoral Juridik Vetenskapsetik

Överlappande normsystem Vardagsmoral Juridik ”Ljug inte!” Vetenskapsetik

Överlappande normsystem Vardagsmoral Juridik ”Stjäl (plagiera) inte upphovsrättsskyddad text!” ”Ljug inte!” Vetenskapsetik

Överlappande normsystem Vardagsmoral Juridik ”Ljug inte!” ”Vilseled aldrig!” Vetenskapsetik

Överlappande normsystem Vardagsmoral Juridik ”Stjäl inte upphovsrättsskyddad text!” ”Ljug inte!” ”Vilseled aldrig!” Vetenskapsetik ”Stjäl inte idéer eller data (iakttagelser)!”

Forskningsfusk = moraliskt klandervärd förvrängning av sanningen om forskningsprocessen, om forskningsobjektet, eller om forskaren

Oredlighet i forskning = forskningsfusk och andra former av omoral i forskningssammanhang, t. ex. ekonomiskt bedrägeri, kontraktsbrott, vilseledande användning av forskarauktoriteten. . .

Typiska former av oredlighet i forskning: __________________________ __ • Fabricerade eller förvrängda data • Plagiat av text (olagligt) eller idéer/data (oetiskt) • Falska författare

Former av datafabrikation/förvrängning __________________________ • • Klart bedrägliga påhitt, förmodligen ovanligt. Mediauppmärksammas. Vardagssolkigt fuffens. Ex. ojusta statistiska urval, rapporteringsbias, städning av ”konstiga” data, orepresentativa illustrationer, okunnig användning av metodik. . . Retuschering av publiceringsbilder. Ex. uppsnyggning av elforesgeler, EM-bilder, fysiologiska registreringar. . . Orepresentativa illustrationer.

Former av datafabrikation/förvrängning __________________________ • • Klart bedrägliga påhitt, förmodligen ovanligt. Mediauppmärksammas. Vardagssolkigt fuffens med statistik. Ex. ojusta urval, rapporteringsbias, städning av ”konstiga” data, okunnig användning av metodik. . . Retuschering av publiceringsbilder. Ex. uppsnyggning av elforesgeler, EM-bilder, fysiologiska registreringar. . . Orepresentativa illustrationer.

Ernst Haeckel 1834− 1919

Former av plagiat __________________________ • • Stöld av text. Oetiskt och upphovsrättsbrott. (Ibland solklart, ibland högst oklart vem som äger en text. ) Stöld av idéer eller data. Oetiskt. (Ibland solklart, t. ex. om sakkunnig eller referee stjäl; ibland oklart vem som äger data, t. ex. i samarbetet handledare-doktorand. )

Expertgruppen för utredning av misstänkt oredlighet i forskning. Utlåtande 2009 -01 -12

Anklagelsepunkter mot en professor misstänkt för plagiering: (Ur Lars Werkös sammanfattning av experten Martha J Garretts yttrande i VR: s utredning 2006; Läkartidningen 2006 -10 -25 nummer 43) • dubbelpublikation av flera vetenskapliga artiklar, • publicering av många liknande artiklar bestående av sammanhållna stycken från långa passager kopierade från hennes egna och andra forskares publicerade arbeten, • undvikit referenser till parafraserade stycken, • publicerat, som enda författare, en bok som är baserad på en tidigare publicerad volym tillsammans med tre andra författare, och • en troligen olaglig reproduktion av en av hennes vetenskapliga artiklar i en bok under hennes författarskap.

Är självplagiat forskningsfusk? (Ur Lars Werkös sammanfattning av experten Martha J Garretts yttrande i VR: s utredning 2006; Läkartidningen 2006 -10 -25 nummer 43) [---] Garrett har en mycket strikt inställning till självplagiat (self-plagiarism), där hon vänder sig mot dem som anser att självplagiat eller återanvändning av text på sin höjd utgör milda avvikelser. När författare publicerar avstår de sin upphovsrätt. Utnyttjar de senare samma text innebär det intrång i upphovsrätten och därmed självplagiat. Forskare måste dock kunna få ut resultat genom flera kanaler, men de måste då variera framställningen och inte använda samma text. [---]

Vad innebär plagiat? (Ur Lars Werkös sammanfattning av experten Martha J Garretts yttrande i VR: s utredning 2006; Läkartidningen 2006 -10 -25 nummer 43) [---] Alla kan vara överens om att stöld är när en forskare kopierar långa passager från en annans arbete utan att sätta det inom citationstecken och ge referensanvisning. Frågor uppstår dock: » Hur långt skall stycket vara? Identiska ord och sentenser kan vara oskyldigt, men hela identiska meningar är misstänkt, och flera meningar i följd är nästan säkert plagiat. « Men är omskrivning av meningar plagiat? Vänd på frågan, anser Garrett, och hänvisar till accepterade anvisningar, som anger citering, parafrasering och summering som godtagbar användning av annans text. Citering innebär utnyttjande av särskild text med angivande av referens, parafrasering omskrivning i egna ord med angivande av referens och summering sammanfattning i egna ord med angivande av referens. [---]

Ifrågasatt vetenskaplig ohederlighet Bakgrund På begäran av professor Y 2004 -11 -19 utreds inom Uppsala universitet om X har gjort sig skyldig till vetenskaplig ohederlighet. X är Y: s tidigare doktorand. [. . . ] Överväganden [. . . ] X vitsordar den mest centrala faktiska omständigheten, nämligen att han, utan att aktivt informera Y, till Vetenskapsrådet har ingivit en ansökan som i väsentliga delar kopierar en tidigare ansökan av Y till National Institute of Health. Till sitt försvar anför X att: 1) han anser sig ha en med Y delad upphovsrätt till den färdiga texten i Y: s NIH-ansökan eftersom han dels har författat viktiga förlagor till den, dels fått tillbaka den färdiga texten av Y i elektronisk form vilket uppmuntrat hans känsla av delat upphov och rent tekniskt underlättat kopieringen, 2) han i vart fall med Y delar upphovsrätten till de idéer som uttrycks i ansökningarna, och 3) att han inte förstod att det var klandervärt att göra en texttrogen kopiering av Y: s ansökan när han delade upphovsrätten till de idéer som uttrycks däri. (Ur utredarens yttrande 2005 -06 -15)

(Ifrågasatt vetenskaplig ohederlighet, forts. ) Oavsett hur det rent faktiskt skulle förhålla sig med upphovsrätten till texten i Y: s ansökan, har X förfarit ohederligt om han genom att inte tydliggöra relationen mellan sin egen ansökan och Y: s har haft uppsåtet att vilseleda Vetenskapsrådet. För det andra är det enligt min uppfattning inte avgörande huruvida X har kränkt Y: s upphovsrätt i upphovsrättslagens relativt snäva mening. Som påpekas av Strömholm är den legala upphovsrätten knuten till textens form, inte till dess idémässiga innehåll. I vetenskapliga sammanhang är det naturligt att använda sig av ett vidare plagiatbegrepp, låt vara att detta inte har en formell definition i allmän lag. Vetenskapliga texters idémässiga innehåll uppfattas nämligen allmänt bland forskare som väl så viktigt som det formella uttrycket, i den mån dessa två aspekter på ett verk kan separeras. Att det förhåller sig på det viset framgår exempelvis i samband med prioritetskonflikter. Det man då strider om är sällan rätten till en viss formulering av det vetenskapliga resultatet utan om erkännandet av att vara den beskrivna iakttagelsens eller teorins upphov. (Ur utredarens yttrande 2005 -06 -15)

Författarfusk __________________________ Den förmodligen vanligaste formen av ohederlighet i forskning. Så vanlig att många inte ens uppfattar det som oredlighet. Farligt för medicinens anseende och trovärdighet, farligt för ”författarna”, farligt för patienterna. . .

(1989)

• Autentiska författare • Falska författare

• Autentiska författare • Falska författare – oskuldsfulla symboliska författare > student som förstår (O. K. ) > teoretiskt ignorant assistent (inte O. K. )

• Autentiska författare • Falska författare – oskuldsfulla symboliska författare > student som förstår (O. K. ) > teoretiskt ignorant assistent (inte O. K) –inte så oskuldsfull täckmantel för spökskrivare (”berömda” forskares namn som handelsvara)

Mer d än o umt etisk t Grå-z on ”Forskningsfuskets” sluttande plan. . . Kland e straff rvärd, b oredl ar ighet

Okunnighet: • fel metod • räknefel • tankefel • bristande litteratur kännedom Mer d än o umt etisk t Grav ohederlighet: Grå-z on ”Forskningsfuskets” sluttande plan. . . • falsk metod beskrivning • förfalskade data • datastöld • idéstöld (från ansökningar och manuskript) • plagiat Kland e straff rvärd, b oredl ar ighet

Okunnighet: • fel metod • räknefel • tankefel • bristande litteratur kännedom Mer d än o umt etisk t Slarv: • otillräckliga kontroller • otillräcklig metodbeskrivn. • små material • för snabb och ytlig publicering Grå-z on ”Forskningsfuskets” sluttande plan. . . Grav ohederlighet: • falsk metod beskrivning • förfalskade data • datastöld • idéstöld (från ansökningar och manuskript) • plagiat Kland e straff rvärd, b oredl ar ighet

Okunnighet: • fel metod • räknefel • tankefel • bristande litteratur kännedom Mer d än o umt etisk t Slarv: • otillräckliga kontroller • otillräcklig metodbeskrivn. • små material • för snabb och ytlig publicering Grå-z on ”Fiffel”: • falska författarskap • förtigande av ”negativa” resultat • retusch av publi ceringsbilder • olästa referenser • förtigande av andras relevanta resultat • förtigande av jäv ”Forskningsfuskets” sluttande plan. . . Kland e straff rvärd, b oredl ar ighet Grav ohederlighet: • falsk metod beskrivning • förfalskade data • datastöld • idéstöld (från ansökningar och manuskript) • plagiat

Inge-Bert Täljedal www. taljedal. se

Utredning av misstanke om oredlighet 16 § En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna. En högskola får under pågående utredning hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden.

Utredning av misstanke om oredlighet 16 § En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna. En högskola får under pågående utredning hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden. (Högskoleförordningen 1 kap. )

Utredning av misstanke om oredlighet 16 § En högskola som genom en anmälan eller på något annat sätt får kännedom om en misstanke om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete vid högskolan ska utreda misstankarna. En högskola får under pågående utredning hämta in ett yttrande från expertgruppen för oredlighet i forskning hos Centrala etikprövningsnämnden. Om den person som väckt frågan om misstanke om oredlighet, eller den person som misstanken riktas mot, begär det, ska högskolan hämta in ett sådant yttrande. Något yttrande behöver dock inte hämtas in, om högskolan bedömer det som uppenbart obehövligt. Förordning (2009: 1068). (Högskoleförordningen 1 kap. )