rebro 20101019 Utbildningsdag UFPo Vad r etik Etik

Örebro 20101019 Utbildningsdag UFPo

Vad är etik?

Etik �Sedvänja – tankesätt �Etik = moral �Etik inte lika med juridik �Etik inte lika med etikett

Etik är � Att reflektera över � De värderingar � Och normer, � som vi har � Och som påverkar vårt handlande

Etik �Fakta är objektiva och kan bevisas vara falska eller sanna. Värderingar är subjektiva och kan aldrig bevisas vara falska eller sanna. �Värderingar handlar om vad som är moraliskt rätt och fel, sant och osant, vad som är gott och ont. �Normer – regler för hur vi bör handla.

Etik handlar om relationer � Till naturen � Till samhället � Till det transcendentala

Etik handlar om relationer �Till andra människor �Mötet är sanningens ögonblick - hur vi talar till varandra - hur vi matar, bäddar, tvättar , klär av, klär på - hur vi ger och får information

Mötet

Mötet Att träffas – på det ytliga planet Att mötas – som ett jag och ett du Att mötas yrkesmässigt – på det professionella planet

Det professionella mötet Ett möte mellan en vårdare och en vårdbehövande Mötet är inte mellan jämbördiga Den vårdbehövande har rätt att förvänta sig kompetens och respekt

VÅRDAREN Är den som skall hjälpa Är den som har kunskap Bör ha intresse av människor Har makt och inflytande Har – ibland – ett eget språk

Den vårdbehövande Är expert på sin egen livssituation Ofta sårbar Är beroende av vårdarens insatser

Varje professionellt möte med en annan människa ställer etiska frågor Hur möter vi varandra? Hur ser vi på varandra? Hur samtalar vi? Vilken information ger vi varandra? Hur utför vi olika vårdande uppgifter?

Att vara professionell Att ständigt drivas av det som gagnar vårdtagaren på kort och på lång sikt – inte av det som gagnar de egna behoven, t ex att vara omtyckt, att kontrollera och bestämma, att ha makt, mm mm

Att vara empatisk Att fånga upp och förstå en annan människas känslor Att förmedla denna förståelse Att reflektera över hur en annan människa i olika situationer och omständigheter bör bemötas.

Hur utveckla sin empatiska förmåga Egna och andras erfarenheter Teoretiska kunskaper Vad jag ser och hör Självkännedom

Vårdens fyra etiska principer: �Autonomiprincipen �Principen att göra gott �Principen att inte skada �Rättviseprincipen

Autonomi � En autonom person gör vad hon själv väljer att göra � Och väljer att göra som hon gör därför att hon vill det

Hot mot autonomin � Att bli manipulerad � Tvång

Gränser för autonomin � Att skada andra � Att skada sig själv

Hur skulle du göra? En svårt sjuk människa vill inte ha någon vård eller behandling.

Viktiga begrepp �Respekt �Integritet är –möjligheten att vara den jag

Etisk grund Alla människors lika värde

Aktören �Människa med förmåga till tanke, beslut och handling �Med aktiva funktioner och egenskaper �Med frihet och självbestämmande – autonomi �Med rätt att vägra behandling, men inte att kräva viss behandling

Person �Varje levande mänsklig varelse �Med inneboende integritet och människovärde �Med rätt att få sin integritet respekterad och bekräftad �Med rätt till palliativ vård och en värdig död

Personen �– den jag är. � Integritet – rätten att få vara den jag är. � Människovärdet är knutet till personen. � Om personen förlorar sin autonomi, eller aldrig uppnår den, är det vårdarens uppgift att skydda integriteten.

Palliativ vård WHO 2002 �Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Palliativ vård �Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem

Definition �Lindrar smärta och andra plågsamma symtom �Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process �Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden �Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård

Palliativ vård �erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet �tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. �befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse.

Palliativ vård �är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsamman med terapier som syftar till att förlänga livet, som cytostatika eller strålbehandling. Palliativ vård omfattar sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hans om plågsamma symtom och komplikationer.

Döden angår oss alla – Värdig vård vid livets slut 2001 �Palliativ vård bör integreras i all vård i livets slutskede �Palliativ vård gäller alla vårdformer och alla diagnoser

Basal – avancerad palliativ vård �Basal palliativ vård ges av personal som inte huvudsakligen arbetar med palliativ vård. �Ofta ett långt sjukdomsförlopp som går över i en kort sen fas. �Det vårdande teamet är det samma som skött vården tidigare

Basal palliativ vård �Handlar ofta om människor som förlorat sin autonomi �Personal som ger basal palliativ vård måste kunna få kontakt med specialister i palliativ vård �Är den största delen av palliativ vård

Avancerad palliativ vård �Ges av personalen som huvudsakligen arbetar med palliativ vård. �Handlar om sjukdomar med svåra symtom, t ex cancer, ALS mm �Kan också handla om svåra psykosociala problem

Avancerad palliativ vård �Sköts av ett särskilt team med direktkontakt till andra specialister (algologer, onkologer, kirurger, dietist, sjukgymnast) �Skall ge råd och utbildning till dem som sköter den basala palliativa vården

Palliativ vård kan delas upp i tidig och sen palliativ fas. �Målet i tidig palliativ fas är att fördröja sjukdomen och förlänga livet. �Målet i sen palliativ fas är att ge bästa möjliga livskvalitet.

Brytpunkt �Övergången mellan tidig och sen palliativ fas kallas brytpunkt eller brytprocess. �Den måste tydliggöras – för patient och närstående samt för personal.

Brytpunkter �Den första brytpunkten – övergång från frisk till sjuk �Många olika brytpunkter �Oftast inte en punkt utan en process

Brytpunkter �Brytpunkten måste klargöras – både i teamet och för patient och närstående �I botten ett medicinskt beslut, som kan vara svårt att fatta �Bör förmedlas till patient och närstående av läkare eller ss i brytpunktssamtalet

Att möta närstående �Ta reda på vilka de är �Information - Vad kommer att hända? - Vad gör jag om…. ? - Hur får jag tag i…. . ? - Hur kan jag hjälpa Hilma? - Närståendepenning

Inför dödsfallet �Muntlig och gärna skriftlig information �LCP – Liverpool Care Pathway �Vem av de närstående skall vi ringa? �Vilken sköterska/doktor är ansvarig?

Vid dödsfallet �Dödsfallet skall konstateras av läkare, men kan bygga på en sjuksköterskas undersökning, om dödsfallet är förväntat �Hur tar vi hand om den döda kroppen?

Efter dödsfallet �Ge tid �Ge närhet �Förstå de närståendes reaktioner, även om de är irrationella �Var konkret – Hur vill ni ha det?