Public goods Kapitel 30 Kollektiva varor 1 Kollektiva

Public goods

Kapitel 30 Kollektiva varor • 1. Kollektiva kontra privata varor (public and private goods) • 2. ”Snålskjutsproblemet” (the free-rider problem) • 3. Offentligt beslutsfattande (public choice)

Vad är en kollektiv vara? • En kollektiv vara är – Lika tillgänglig för alla oavsett hur många som konsumerar den. – Sådan att om den är tillgänglig för någon kan ingen hindras från att konsumera den. • Med facktermer: För en kollektiv vara gäller – Non-rivalry in consumption – Non-excludability

Privata varor • Privata varor är varor sådana att – Om en person eller ett hushåll konsumerar dem finns det mindre för andra. – Det går att utestänga vissa från konsumtion av varan samtidigt som andra konsumerar den.

Exempel på kollektiva varor (mer eller mindre renodlade): • Information som ligger på en ickelösenordsskyddad webb-sida. • Public service TV och radio • Ett lands försvar. • Allmänna vägar och broar (tills det blir trängsel) • Kollektivtrafik (tills den blir överbelastad) • Nationalparker • Ren luft • Klimatbefrämjande åtgärder • Offentliga bibliotek

Kollektiva varor – offentlig konsumtion • Offentlig konsumtion – konsumtion som betalas av offentliga sektorn (stat, kommuner, landsting). • Privat konsumtion – konsumtion som betalas av individer och hushåll. • Skilj på begreppsparen: privat/offentlig konsumtion och privata/kollektiva varor. • Den offentliga sektorn kan producera båda kollektiva varor och privata varor. • Kollektiva varor produceras ofta av den offentliga sektorn men inte nödvändigtvis.

• Offentligt producerade eller finansierade privata varor: – Sjukvård – Skolböcker • Privat producerade kollektiva varor: – Wikipedia – Fri källkod (Linux) • Men de flesta kollektiva varor produceras eller finansieras av den offentliga sektorn. Varför?

Free-riderproblemet • Antag att en bostadsrättsförening diskuterar om man skall rusta upp den gemensamma gården, plantera blommor och sätta dit utemöbler. Det skulle kosta 15 00 kronor. • 49 av de 50 hushållen tycker att det skulle vara trevligt och i genomsnitt skulle de vara beredda att betala 500: -/hushåll. • Men en medlem, herr Snålvarg säger: Jag är aldrig på gården och vill inte betala. De som vill ha blommor och soffor får lägga så mycket som det är värt för dem! • Är det sant att Snålvarg inte har någon glädje av upprustningen eller hoppas han bara få den utan att betala? • Om Snålvarg vägrar att betala, kommer de andra att göra likadant? • Blir det någon upprustning om betalningen är frivillig? • Hur skall föreningen göra?

Andra exempel: • En damm som skyddar en by från att bli översvämmad. • Reklamfria (public service) TV- och radio-kanaler. • Resultaten av vetenskaplig forskning. • Ledare från alla världens länder samlas i Köpenhamn för att komma överens om åtgärder mot global uppvärmning. • Fler förslag?

Om kollektiva varor lämnas åt marknaden kommer de att underproduceras. • Om det är frivilligt att betala för en kollektiv vara har alla intresse av att åka snålskjuts – låta andra betala men inte göra det själv. • Därför är det stor risk att kollektiva varor inte produceras eller produceras i mindre omfattning än vad som är samhällsekonomiskt effektivt.

Vad gör man åt det? • Finansiering via skatter. • Obligatorier (TV-licens, snöskottning på trottoarer). • Förbud och böter mot förorenare. • Bindande överenskommelser (vägföreningar, bostadsrättsföreningar). • Individers känsla för ansvarstagande och rättvisa. Sociala normer.

Sociala normer? Känsla för rättvisa? • Nationalekonomisk teori utgår från att människor maximerar sin nytta. • Det betyder inte att de måste agera själviskt. • Nytta är subjektivt välbefinnande. • Människor kan må bra av att göra saker för andra och av att göra det de anser är rätt.

Experiment av Marwell och Ames, 1979: • Studenter delades in i grupper om 10. Grupperna fick lite olika instruktioner men huvudupplägget var detsamma: – Varje individ fick investera en summa pengar. – De fick fördela summan som de ville mellan två ”fonder”. – Fond A gav varje student en avkastning på 1% av vad hon eller han satsat i den. – Fond B gav gruppen gemensamt en avkastning på 2 % av vad de sammanlagt satsat i den att dela på.

• För alla deltagare tillsammans var det bäst om alla investerade allt i Fond B. • För varje enskild deltagare var det bäst att alla andra investerade i Fond B och hon/han själv i Fond A. • Fond B var en kollektiv vara. • Enligt free rider-teorin borde alla investera i Fond A.

Resultat av experimentet: • I nästan alla grupper satsades i genomsnitt hälften av pengarna i Fond A, hälften i Fond B. • Den grupp som satsade mest i Fond B var en som inte skulle få avkastningen i handen utan få använda den till en gemensam fest i sin studentkorridor. • Den grupp som satsade minst i Fond B var forskarstudenter i ekonomiämnen.

Slutsats? • Efter 1979 har både sociologer och nationalekonomer har gjort andra experiment och studier och fått liknande resultat. • Människor agerar inte helt och hållet oegennyttigt och litar inte helt på att andra gör det. • Människor agerar inte helt egennyttigt och har ett ganska stort förtroende för att andra inte heller gör det. • Hänsyn till andra och tankar om rättvisa påverkar. • I mindre grupper med social kontakt, social sammanhållning, förtroende för andra och social kontroll är det lättare att agera kollektivt ansvarsfullt, t. ex vad gäller kollektiva varor.

Besläktat problem: ”The tragedy of the commons” • Enligt teorin kommer en gemensam resurs att överutnyttjas om den inte privatiseras eller förstatligas. • Exempel: Överfiskning av världshaven. • Nobelpristagaren i ekonomi 2009 Eleanor Ostrom undersökte empiriskt ett antal ”commons” och fann att det inte var så självklart.

Elinor Ostrom, Nobel pris i ekonomi 2009 • “Elinor Ostrom has challenged the conventional wisdom that common property is poorly managed and should be either regulated by central authorities or privatized. Based on numerous studies of user-managed fish stocks, pastures, woods, lakes, and groundwater basins, Ostrom concludes that the outcomes are, more often than not, better than predicted by standard theories. She observes that resource users frequently develop sophisticated mechanisms for decisionmaking and rule enforcement to handle conflicts of interest, and she characterizes the rules that promote success-ful outcomes. ” • (Citerat från Vetenskapsakademins motivering)

• Ostrom visade att ibland fungerar privatisering bäst, ibland förstatligande – och ibland ett tredje alternativ: • Gemensam förvaltning av brukarna genom frivilliga överenskommelser. • Exempel från: – fiskbestånd – Betesmarker – Skogar – Sjöar – Grundvattentillgångar-

Public choice • Kan nyttomaximeringstänkandet förklara politiska beslut? – Vilka beslut politiker tar. – Vilka politiker som får ta besluten. • Det är tanken bakom teorier om Public Choice • Ett exempel: Medianväljarteoremet.

Två glassgubbar på en strand • Stranden är lång. Var ställer de sig? • Bäst för kunderna:

• Bäst försäljningen: • Båda ställer sig i mitten för att ta så stor marknadsandel som möjligt!

Om samma logik gäller för röstfiske? • Då kommer politikerna att maximera sina röster genom att lägga sig så nära medianväljaren som möjligt. • Politiker A vill lägga 10 miljoner på en ny idrottsanläggning i kommunen och B 20 miljoner. • Medianväljaren tycker att 15 miljoner är lagom. • Alltså vill hälften satsa mindre än 15, hälften mer. • Anta att alla röstar på den vars vallöfte är närmast det väljaren tycker är bäst. • Den hälft föredrar mindre än 15 kommer att rösta på A. • Om A i stället lovar 12 miljoner kommer de som vill lägga upp till 16 miljoner att rösta på A. • A vinner – om inte B sänker sitt bud till t ex 17 miljoner. • Och så vidare – om båda vill maximera antalet röster så kommer de till slut båda att hamna på 15 miljoner.