PSYKISK OHLSA Suicidpreventionsutbildning region Norrbotten Helena Tjder 2019

PSYKISK OHÄLSA Suicidpreventionsutbildning, region Norrbotten Helena Tjäder 2019

”En som frivilligt ställer sig inför domaren är ingen martyr utan en blodbesudlad självmördare, ett mörkrets och vredens barn” Clemens av Alexandria ”Begravning av personer som anklagas för brott och därefter begått självmord förbjuds” Kyrkomötet i Orleans år 533 ”Förbudet utvidgas till samtliga självmord” Kyrkomötet i Braga år 563

Fram till mitten av 1700 -talet var det i Sverige vanligt att ”självmördare” brändes på bål och fram till år 1864 var det enligt svensk lag straffbart att försöka ta sitt liv. Den döde fick inte begravas på kyrkogården, utan skulle ligga i ovigd jord. Livet var givet av Gud, endast Gud fick avsluta det. I kyrko rättsliga texter från 1100 -talet framgår det att aposteln Judas begick en större synd då han hängde sig än när han förrådde Jesus.

Först år 1908 upphörde de kyrkliga restriktionerna som bland annat reglerade att personer som dött genom självmord inte fick begravas på kyrkogården. Även om dessa sanktioner inte längre finns är suicid fortfarande omgärdat av tabun, myter och skam.

Självmord –ett växande folkhälsoproblem Det är inte ovanligt att ha självmordstankar någon gång i livet. Undersökningar pekar mot att en stor del av befolkningen någon gång under året har funderat allvarligt på att avsluta sitt liv. Det kan vara en helt normal reaktion på en onormal situation och är oftast helt ofarligt. Vi hittar vanligtvis andra sätt att lösa problemen än att ta livet av oss, men hos vissa av oss utvecklas självmordstankarna till konkreta planer och handlingar. Självmordet kan se ut som det enda sättet att få slut på den intensiva smärtan eller som det enda sättet att ta makten över sitt liv i en hopplös situation.

År 2017 klassades 1189 dödsfall som självmord i Sverige vilket motsvarar drygt tre självmord varje dag, året om. Kvinnor 344 st (29%) Män 838 st (71%) Oklar avsikt/orsak 133 st 42 st var mellan 10 -24 år. 7 st var barn under 15 år

Källa: Folkhälsomyndigheten

• Metoden avgör i de flesta fall platsen • Vad som inte bestäms är tiden • Ambivalens • Tid mellan beslut och handling mindre än 10 minuter • Vanligaste metoden är intoxikation, främst med analgetika och psykofarmaka • 9 av 10 överlever

Det är många människor som försöker att ta sitt liv men ångrar sig eller räddas. Alla hamnar inte på sjukhus, vilket gör det svårt att veta exakt hur många självmordsförsök det är i Sverige varje år. Men man uppskattar att det rör sig ungefär om 10 gånger fler självmordsförsök jämfört med självmord. Alltså runt 15 000 de senaste åren.

Hur såg det ut i norrbotten 2017? ålder 0 85+ Kvinnor 8 Män 29 Åldersgrupp 10 -29 år 9 st

Hur ser det ut i vårt upptagningsområde? Luleå, Boden, Kalix 2013 1 person (kvinna) 2014 12 personer (8 kvinnor och 4 män) 2015 8 personer (7 män och 1 kvinna) 2016 3 personer (2 kvinnor och 1 man) 2017 3 personer (män) 2018 9 personer (7 män och 2 kvinnor) 2019 3 personer (2 män och 1 kvinna)

Det senaste decenniet har självmordsantalet i Sverige minskat Utom för personer under 25 år Självmordsantalen tenderar att öka i gruppen unga, 10 19 år

5 – 10 % som gjort ett självmordsförsök dör genom självmord inom 10 år. Dödligheten är störst 1 2 år efter försöket. Risken för självmord kvarstår under mycket lång tid, varför det är viktigt att ta hänsyn till självmordsförsök tillbaka i tiden vid bedömning.

De flesta som tar sitt liv har varit i kontakt med vården före sin död, men ofta utan att deras tankar på döden som en utväg har berörts

Myter.

”Samtal om självmord kan ”väcka den björn som sover”

FALSKT Att tala om självmord innebär inte att man ”sätter griller i huvudet” på människor. Däremot kan det få till följd att slumrande självmordstankar kommer upp till ytan, vilket kan vara bra. När tankarna blir medvetna, blir vi nämligen också medvetna om att vi behöver söka hjälp. Att ställa frågan visar också att Det är okej att prata med mig om det här

”Självmord grundar sig ofta på rationella tankar om livets värde”

FALSKT De flesta självmordshandlingar sker under inflytande av psykiska störningar eller missbruk. Många självmordsförsök sker dessutom på impuls, innan den drabbade hunnit tänka igenom situationen.

”En som tänker på självmord vill dö”

FALSKT Personen vill sällan dö men situationen kan upplevas så svår att denne inte orkar mer och inte ser någon annan lösning eller utväg. MEN! Viljan att leva är hög och konstant, medan viljan att dö ofta är plötslig och kortvarig, som vid t. ex. en kris.

”Man kan inte hjälpa någon som har bestämt sig”

FALSKT! Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök dör inte på grund av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Många av dem som överlevt ett självmordsförsök frågar sig efteråt: ”Hur kunde jag tänka så? ”

”Självmord kan ofta föregås av att personen verkar må lite bättre”

SANT! En deprimerad person saknar ofta handlingskraft. Men när depressionen mattas av kan kraften återvända och detta kan innebära en ökad risk för självmord. Även när personen kommit till ett beslut om suicid (när, var, hur). Detta kallas för det suicidala lugnet.

Dysfunktionell problemlösning en processmodell En eller flera misslyckade problemlösningar Trötthet, som ger vanmakt och ökad sensibilisering Aktivitetsökning, ångest, outhärdlig smärta Retirering in i sig själv, ensam, övergiven, hjälplös Tanke på suicid som problemlösning: tanke, plan, handling

Exempel på verbal kommunikation ”jag orkar inte mer” ”Det finns ingen som kan hjälpa mig” ”livet är skit” ”det vore skönt att inte vakna imorgon” ”Alla skulle ha det bättre utan mig” ”Den här låten vill jag ha på min begravning” ”här skulle jag vilja att min aska ströddes” ”vi får se om vi ses på måndag” ”det finns ingen som bryr sig”

Direkt eller indirekt, icke verbal suicidal kommunikation Samla tabletter, förberedelser eller arrangemang för suicid som att bjuda in alla sina närmsta till en middag eller fest, ge bort sina tillhörigheter eller minnesgåvor, skriva testamente, avsluta bankkonton och konton på sociala medier, tömma mobilen, sluta äta etc. Talar, skriver eller målar om döden, talar om självmord eller att vara fångad utan utväg i verkliga livet eller via sociala medier.

Hur och kan man se tecken på att någon mår dåligt och/eller är självmordsbenägen?

Den suicidala processen Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig. • • • Lynnig Ledsen Tillbakadragen Talar om hopplöshetskänslor Känner sig hjälplös och värdelös Inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende Tidigare intressen är inte roliga längre Isolerar sig Uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser, sånger/musik och direkt/indirekt tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar • Ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

Statistiska riskfaktorer Kön: Män oftare än kvinnor. Ålder: Över 45 år oftare än under. Civilstånd: Frånskild, änka/änkling oftare än gifta och ogifta. Boende: Ensamboende. Arbete: Att vara utanför arbetslivet (arbetslöshet/sjukdom). Nedsatt arbetsförmåga. Konflikter på arbetet. Psykisk störning: Depressiv sjukdom, allvarlig sömnstörning, missbruk, psykos m. fl. Somatisk sjukdom: Kronisk, långvarig smärta. Tidigare suicidförsök Ärftlighet Psykisk sjukdom och tidigare självmordsförsök är de två faktorer som innebär störst risk för självmord Risken för självmord är störst i nära anslutning till ett självmordsförsök. Dock fortsätter risken att vara stor 12 år efter ett självmordsförsök.

Risksituationer/bakgrundsfaktorer Många situationer, somliga helt alldagliga och andra mer ovanliga kan göra känsliga personer mottagliga för depressivt upplevande och suicidtankar. Det viktigaste är ofta inte situationen i sig, utan hur personen upplever den. • Upplevelse av ensamhet, tillfällig nedstämdhet, vrede, bristande impulskontroll. • Inträde i eller utträde ur utvecklingsfas: pubertet, menopaus, åldrande • Att gå i pension • Allvarlig sömnstörning, trötthet. • Förlust och hot om förlust: dödsfall, separation från en betydelsefull nyckelperson, förlora arbetet. • Relationsproblem: skilsmässa eller hotande skilsmässa, gräl. • Kränkningar: misslyckande i karriär eller familjeliv, indragning av körkort, ertappad för lagbrott och andra skamsituationer, beskyllningar och oförrätter.

Risksituationer/bakgrundsfaktorer forts • Aktualisering av minnen av tidigare kränkningar; incest, tortyr. • Ekonomiska problem, konkurs. • Spelberoende • Påverkan av droger/alkohol eller bakrus, begynnande • • abstinens. Försämring/återfall av psykisk sjukdom, men även förbättring som medför klarare insikt om sjukdomens allvar och större kraft att genomföra en självmordshandling. In eller utskrivning från psykiatrisk klinik. Erfarenhet av våld, antingen att ha blivit utsatt för eller att själv ha utövat våld. Erfarenheter av självmord, antingen i den egna familjen eller bland vänner/arbetskamrater.

Risksituationer/bakgrundsfaktorer forts • Etnicitet: invandrare från länder med hög suicidfrekvens, flyktingar som hotas av utvisning. • Att vara utlandsadopterad. • Hbtq personer. • Tidigare negativa erfarenheter av vård eller negativa förväntningar på vård. • Patienter som söker psykiatrin första gången.

Skyddsfaktorer Exempel på faktorer som skyddar mot, eller minskar risken för, självmordsförsök och självmord: • Förmåga att kommunicera kring olika typer av svårigheter. • Ett gott självförtroende. • Känsla av gemenskap i familj, kamratgrupp, skola och kulturell • • grupp. Förmåga att skapa och vidmakthålla personliga relationer till både medmänniskor och professionella. Värderingar av kulturell eller religiös art med tabu inför suicidhandlingar. Upplevelse av mening och sammanhang i den egna livssituationen. Rädsla för kroppslig skada, smärta eller för långtidskomplikationer till följd av suicidhandling.

Suicidstegen q. Genomförd suicidhandling q. Förbereder suicidhandling q. Suicidplaner q. Suicidönskan q. Suicidtankar q. Dödsönskan q. Hopplöshet q. Meningslöshet q. Nedstämdhet

Riktlinjer för kliniker • Tillsammans med patienten nå en gemensam förståelse av hens suicidalitet • De flesta suicidala patienter lider av psykisk plåga, ångest och fullständig brist på självrespekt • Intervjuarens attityd skall vara icke värderande och stödjande • Intervjun ska börja med patientens egen berättelse • Målet ska vara att engagera patienten i en terapeutisk relation • Nya modeller för att förstå suicidalitet, vilka kan ge ramar för patienten och klinikerna att nå en delad förståelse av patientens suicidalitet (Aeschigruppen, www. aeschiconference. unibe. ch)

Förhållningssätt när samtalet handlar om suicidtankar eller suicidplaner • Låt personen få berätta med egna ord. • Uppmuntra berättandet genom att benämna det som något bra och modigt. • Låt inte lyssnandet för tidigt ersättas av goda råd eller omedelbara åtgärdsförslag. • Tystnad är ofta en viktig del av samtalet. • Bekräfta med jämna mellanrum det personen berättar för att visa att du hör vad hen säger.

Förhållningssätt forts. • Ställ öppna frågor som ej går att svara bara JA eller NEJ på. Hur tänker du då? Vill du berätta? • Bekräfta den känsla som personen förmedlar Det låter som att du har det väldigt tungt just nu. Du känner hopplöshet? Jag förstår att du är besviken.

Samtalet med patienten Terapeutisk allians Det mest grundläggande inom allt psykologiskt arbete och särskilt i mötet med sårbara och sköra personer Transparens Vikten av öppenhet när vi kartlägger personens tillstånd, vad vi kan göra för att hjälpa, betydelsen av en behandlingsplan samt hur den ska genomföras. Emotionell reflektion genererar ofta ett naturligt flöde i samtalet ”Du verkar nedstämd” ”Det måste kännas jobbigt” ”Jag ser att det här gör dig väldigt ledsen” Att få hjälp att sätta ord på sina upplevelser kan vara en suicidpreventiv åtgärd i sig som minskar känslor av skam och skuld och gör att möjligheter till förändring uppenbarar sig

Två forskarsamtal En dialog mellan två specialister, den ena är specialist inom sitt eget liv och den andre inom psykologi/psykiatri. Grunderna i samtalsmodellen -respektfullt jämlikt bemötande -engagera patienten i praktiskt arbete -tillvarata bådas kompetens -problematisera -problemlösningsstrategi

Samtalsmetoden innebär att terapeuten och klienten rent symboliskt lägger klientens mest påträngande problem mellan sig på ett bord och respektfullt och jämbördigt hjälper varandra att lösa problemet

”Hotspots” • Patienten börjar gråta under samtalet • Observerbara tecken på ilska, ångest, affektlabilitet, undandragande, sömnlöshet, dramatiska humörsvängningar • Eskalerad vilja att dö • Patienten är hjälplös, har en oförmåga att hitta någon anledning till att leva • Patienten har gjort tidigare suicidförsök, varit utsatt för övergrepp, har allvarlig somatisk sjukdom, självmordsbrev, organiserat testamente etc. • Pågående missbruk, tidigare intoxikation • Observerbar hopplöshet

Självmord kan upplevas svårt att prata om

Vad är det vi är rädda för? • • Säga fel saker Förstärka självmordsbenägenheten Möta känslor vi inte orkar bära Egen brist på kompetens Vad kan vi göra? • • • Vara lite mindre rädda för att vara rädda Våga fråga Våga stå kvar Våga lyssna utan åtgärdsförslag Påminna om att förändring är möjlig Inge hopp Påminna om att livet är värt att leva Att personen är viktig Sök hjälp tillsammans

Vidta åtgärder • Beroende på tillstånd, sjukdomsinsikt, nätverk och vilja att samverka. • Försök träffa överenskommelser med patienten. • Strategier – vad kan patienten själv göra vid försämring (krisplan). • Samtalsstöd/krishantering via den egna hälsocentralen • Misstanke om fara för livet –Vuxenpsykiatrin, Sunderby sjukhus

Hur dokumentera? Strukturerad suicidriskbedömning enl. klinikens riktlinjer • Beskriv alltid kortfattat aktuellt sjukdomstillstånd och aktuell behandling (diagnos, farmaka, samtalskontakt etc. ) • Beskriv det som ökar risken för suicidhandling (tidigare suicidförsök, när och på vilket sätt, aktuella och tidigare s tankar/planer, belastning i livssituation, missbruk etc. ) • Beskriv det som minskar risken för suicidhandling (inga tidigare suicidförsök, förnekar tidigare/aktuella suicidtankar, gott socialt stöd, etablerad kontakt, fungerande medicinering etc. ). • Avsluta med en klinisk bedömning (ex låg eller hög suicidrisk, eller en beskrivning av risken) och vilka åtgärder som vidtas (kontakt med närstående, snart återbesök, medicinering, inläggning, extra tillsyn, extravak etc. ) samt hur du uppfattar risken efter dessa åtgärder( ex: med dessa åtgärder bedöms risken som låg för närvarande)

Så här ser det ut i VAS

Inställningen ska vara Jag vill att du ska välja att leva och jag ska göra allt jag kan för att det ska bli så

Värdet av mänsklig omtanke kan aldrig överskattas

Vill ni läsa mer? Folkhälsomyndigheten www. folkhalsomyndigheten. se Suicidprevention i Väst www. suicidprev. com Livlinan www. livlinan. org Nationellt center suicidprevention www. ki. se/suicid NSPHi. G www. nsphig. se Suicidprevention och efterlevandestöd www. spes. se Folkhälsoinstitutet www. fhi. se Suicide Zero www. suicidezero. se Steg för livet www. stegforlivet. se