Psykisk ohlsa srbarhet och suicid bland ldre Joy

Psykisk ohälsa, sårbarhet och suicid bland äldre Joy Torgé, fil. dr. i Äldre och åldrande Institutet för Gerontologi, Jönköping University

BEGREPP Psykisk hälsa Psykisk ohälsa

Psykisk hälsa ”ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i” (WHO 2004, s. 12).

”Psykisk hälsa är ett dynamiskt tillstånd av inre balans, som möjliggör att individer använder sina kapaciteter i samstämmighet med samhällets universella värden. Grundläggande kognitiva- och sociala förmågor; förmågan att identifiera, uttrycka och anpassa emotioner så väl som att kunna känna empati; anpassningsförmåga inför svåra livssituationer så väl som i sociala roller; och en harmonisk relation mellan kropp och sinne, är viktiga komponenter av psykisk hälsa som i sin tur bidrar, i olika grad, till en känsla av inre balans. ” (Galderisi m. fl. 2015, s. 231 -232).

Psykisk ohälsa Psykiska besvär Psykisk sjukdom

Hälsodeterminanter Frisk- eller riskfaktorer som skyddar respektive gör personen utsatt för psykisk ohälsa (Procter m. fl. 2016). • Boendesituationen • Ekonomi • Socialt stöd • Tillgång till sådant som främjar hälsa I ett livsloppsperspektiv ackumuleras också effekterna av positiva eller negativa hälsofaktorer över tid, t. ex. inkomst, arbetsmiljö

Lider äldre oftare av psykisk ohälsa?

• Äldre mer sällan har en psykiatrisk diagnos jf. m. andra vuxna, men psykiska besvär som oro, ångest, sömnlöshet och depressiva symptom är vanligare • Användning av psykofarmaka bland personer 85 år och äldre (Socialstyrelsen 2013). • Kan finnas en kohorteffekt. • Mer acceptans för att det går att söka hjälp

• Olika studier mäter förekomsten av psykisk ohälsa olika (mätmetoderna, representativiteten i urvalet samt vilket åldersspann olika) • Man kan dock se skillnader mellan olika grupper äldre, där determinanter spelar roll för risk

Får äldre den hjälp de behöver?

• Diagnosen depression är vanlig i alla åldrar men mycket färre äldre med diagnosen remiss till en psykiatrisk klinik. • Äldre med depression och ångesttillstånd behandlas också oftare med psykofarmaka och mer sällan med psykosocial behandling.

• Premiärvården har en viktig roll. • I Sverige får två tredjedelar av alla äldre med psykisk problematik sin hjälp från primärvården • Det är där äldre har mest kontakt och kan ha en ”fast läkare”. • Allmänläkare är också specialister och är utbildade för att ta hand om många former av psykisk ohälsa

självmord bland äldre

• De flesta fall av suicid i Sverige finns i medelåldern, 45– 64 år • Om man tittar på suicidtal (hur vanligt det är per åldersgrupp) är självmord vanligare hos personer 65 år och äldre, både i Sverige och internationellt. I de flesta länder är suicidtalen högst bland personer som är 70 år och äldre • I Sverige är självmord vanligast i gruppen män över 80 år och en fjärdedel av alla självmord i Sverige begås av äldre över 65.

Riskfaktorer • Psykiska sjukdomar och störningar • Social isolering • Avtrubbade känslor, komplicerad sorg • Förändrad beslutsförmåga • Psykisk och fysisk lidande vid sjukdom • Känsla av ingen nytta Mind – Äldrelinjen 020 -22 22 33 Mind – Självmordslinjen 901 01 Jourhavande präst genom 112 Jourhavande medmänniska 08 -702 16 80 1177

Att åldras med psykisk ohälsa

• Personer med svår psykisk ohälsa är bland de mest socialt exkluderade grupperna i samhället • Har högre risk att drabbas av kroniska sjukdomar och bieffekter av långvarig medicinering • Hamnar mellan stolarna vid olika instanser som hälso- och sjukvård, psykiatri och socialtjänst • Möter brist på kunskap och negativa stereotyper, även av vårdpersonal • Organisationer som jobbar med diagnoser ofta inte fokuserar på äldre

Avslutande tankar