Prosodi i svenska samtal i Finland presentation vid

  • Slides: 18
Download presentation
Prosodi i svenska samtal i Finland – presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal,

Prosodi i svenska samtal i Finland – presentation vid seminariet för Forskarutbildningsnätverket för tal, verksamhet och interaktion 25. 9. 2009 FM Martina Huhtamäki Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur

Syfte �att undersöka hur prosodi används som en resurs i samtalsinteraktion och hur turer

Syfte �att undersöka hur prosodi används som en resurs i samtalsinteraktion och hur turer struktureras prosodiskt i svenska samtal i Finland

Frågeställningar �Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden? �Hur markeras prosodiska gränser

Frågeställningar �Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden? �Hur markeras prosodiska gränser inom flerledade turer? �Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut?

Frågeställningar forts. �Hur förhåller sig betoningsmönstret i finlandssvenska till det i rikssvenska och i

Frågeställningar forts. �Hur förhåller sig betoningsmönstret i finlandssvenska till det i rikssvenska och i finska? �Hur varierar prosodin i ett regionalt perspektiv? �Förekommer stigton i finlandssvenska samtal?

Material �Samtal som spelats in inom Svenska litteratursällskapets projekt Spara det finlandssvenska talet �Informella

Material �Samtal som spelats in inom Svenska litteratursällskapets projekt Spara det finlandssvenska talet �Informella gruppsamtal mellan fyra studenter från olika delar av Svenskfinland �Samtalen är cirka 1 timme långa och studenterna diskuterar på egen hand � 21 gruppsamtal inspelade på 7 orter; fyra av samtalen är transkriberade med grov ljudskrift

Metod �Den teoretiska och metodologiska referensramen är interaktionell lingvistik och conversation analysis, CA �Transkription

Metod �Den teoretiska och metodologiska referensramen är interaktionell lingvistik och conversation analysis, CA �Transkription som speciellt noterar prosodiska drag �Programmet Praat för att åskådliggöra de prosodiska dragen

Tidigare forskning i prosodi (svenska och danska) �Jakob Steensig (2001): prosodi i danska samtal

Tidigare forskning i prosodi (svenska och danska) �Jakob Steensig (2001): prosodi i danska samtal �Petra Hansson (2003): prosodiska gränser, dialektintervjuer �Susanna Karlsson (2006): prosodin hos positioneringsfraser i svenska samtal �Gustav Bockgård (2007): mindre studie av prosodi i svenska samtal

Tidigare forskning, forts. �Yuni Kim (2006): intonation i finlandssvenska dialekter �Mikko Kuronen & Kari

Tidigare forskning, forts. �Yuni Kim (2006): intonation i finlandssvenska dialekter �Mikko Kuronen & Kari Leinonen (2008): rytmen i finlandssvenska �Eija Aho (2008): mindre studie av prosodin i Liljendaldialekten

Vad jag ska göra härnäst �Första frågeställningarna: Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer

Vad jag ska göra härnäst �Första frågeställningarna: Hur markeras turslut prosodiskt i olika typer av yttranden? Hur samspelar prosodi, pragmatik och syntax för att projicera turslut? �Elizabeth Couper-Kuhlens kurs Prosody in Conversation: koncentrera mig på frågeställningarna �Jämförelse mellan Ford & Thompson, Bockgård och Steensig:

En jämförelse mellan Ford & Thompson (1996), Bockgård (2007) och Steensig (2001)

En jämförelse mellan Ford & Thompson (1996), Bockgård (2007) och Steensig (2001)

Cecilia Ford & Sandra Thompson Interactional units in conversation: syntactic, intonational, and pragmatic resources

Cecilia Ford & Sandra Thompson Interactional units in conversation: syntactic, intonational, and pragmatic resources for the management of turns. I: Ochs, Schegloff & Thompson (1996) Interaction and grammar. S. 134– 184. �Material: två flerpartssamtal med deltagare som har amerikansk engelska som modersmål, 20 minuter �Frågeställning: I vilken utsträckning kan talarbyte förutsägas när en tur är syntaktiskt fullbordad? Är det lättare att förutsäga turslut om man också beaktar intonation och pragmatik? �Kvantitativ undersökning

Gustav Bockgård Syntax och prosodi vid turbytesplatser. Till beskrivningen av svenskans turtagning. I: Engdahl

Gustav Bockgård Syntax och prosodi vid turbytesplatser. Till beskrivningen av svenskans turtagning. I: Engdahl & Londen (2007) Interaktion och kontext. Nio studier av svenska samtal. S. 139– 183. �Material: videoinspelning av ett vardagligt samtal mellan fyra äldre kvinnor, 10 minuter �Frågeställning: Vilka strukturella egenskaper hos ett yttrande kan föranleda att en annan deltagare påbörjar en ny tur, dvs. analyserar föregående replik som (potentiellt) färdig? �Kvantitativ undersökning

Jakob Steensig avsnittet Prosodiske metoder i kapitlet Turkonstruktionsenheder og – metoder. I: Sprog i

Jakob Steensig avsnittet Prosodiske metoder i kapitlet Turkonstruktionsenheder og – metoder. I: Sprog i virkeligheten. Bidrag til en interaktionel lingvistik (2001). S. 102– 151. �Material: bygger på många olika långa inspelningar av mer eller mindre spontana samtal mellan danskar, sammanlagt 3: 20 timmar �(Frågeställning) Hur används de prosodiska metoderna tonhöjd, ljudstyrka, talhastighet och röstkvalitet av samtalsdeltagare? �Kvalitativ undersökning

Resultat Ford & Thompson Bockgård �De olika typerna av �Samma gäller slutpunkter �De flesta

Resultat Ford & Thompson Bockgård �De olika typerna av �Samma gäller slutpunkter �De flesta (59 %) sammanfaller i hög grad turstarter äger rum vid � 99 % av de en syntaktisk slutpunkt intonationala �Lite färre (52 %) slutpunkterna är också turstarter äger rum vid syntaktiska sådana en prosodisk slutpunkt � 54 % av de syntaktiska �Avslutningsintonation slutpunkterna är också är ovanlig i materialet intonationala sådana

Ford & Thompson Bockgård �Intonationen spelar en viktig roll för vilka �Syntaxen pekar ut

Ford & Thompson Bockgård �Intonationen spelar en viktig roll för vilka �Syntaxen pekar ut vilka syntaktiskt fullbordade prosodiska slutpunkter yttranden som utgör lämpliga lyssnarna uppfattar som turbytesplatser avslutade �Prosodin är inte oviktig �Pragmatiken påverkar – den kan göra gränser också vilka syntaktiskt starkare och öka eller fullbordade turer som minska sannolikheten lyssnarna uppfattar som för en turstart vid en avslutade TBP

Resultat – Steensig �Sambandet mellan intonation och turavslutning i danskan är mångfacetterat – intonationen

Resultat – Steensig �Sambandet mellan intonation och turavslutning i danskan är mångfacetterat – intonationen kan signalera avslutning, men används inte alltid för denna funktion - andra prosodiska faktorer som avslutningssignal: sänkt ljudstyrka, knarr, långsammare tempo, hörbar utandning, skratt, leende röstkvalitet - jämna övergångar mellan turer, då andra medel än intonation används för att visa turbytesplatser

Resultat – Steensig forts. �Intonationskonturer spelar in vid avslutning men inte på något entydigt

Resultat – Steensig forts. �Intonationskonturer spelar in vid avslutning men inte på något entydigt sätt �Det är svårt att säga hur pass viktig prosodin är för att signalera turslut i danskan, men för att prosodin ska kunna signalera avslutning måste avslutning också projiceras med andra metoder

Sammanfattning av undersökningarna �I amerikansk engelska är intonationen viktig för att visa vilka syntaktiskt

Sammanfattning av undersökningarna �I amerikansk engelska är intonationen viktig för att visa vilka syntaktiskt fullbordade yttranden som lyssnarna uppfattar som turbytesplatser �På svenska och danska bidrar prosodin till att signalera turslut, men syntaktisk fullbordan behövs för att lyssnarna ska uppfatta det som en turbytesplats