PRONOMINIT 1 KYTETN SUBST SIJASTA 2 VIITTAAVAT USEIN
![PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. SIJASTA 2. VIITTAAVAT USEIN EDELLÄ MAINITTUUN ASIAAN 3. ESIINTYVÄT: ITSENÄISESTI PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. SIJASTA 2. VIITTAAVAT USEIN EDELLÄ MAINITTUUN ASIAAN 3. ESIINTYVÄT: ITSENÄISESTI](https://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-1.jpg)
PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. SIJASTA 2. VIITTAAVAT USEIN EDELLÄ MAINITTUUN ASIAAN 3. ESIINTYVÄT: ITSENÄISESTI ( Någon kommer) SUBSTANTIIVIN KANSSA (någon hund) ADJEKTIIVIN KANSSA (något nytt)
![INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT § Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran kysymyksen 1. VAD FÖR INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT § Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran kysymyksen 1. VAD FÖR](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-2.jpg)
INTERROGATIVA PRONOMEN =KYSYVÄT PRONOMINIT § Voivat aloittaa suoran- tai epäsuoran kysymyksen 1. VAD FÖR EN, VAD FÖR ETT, VAD FÖR? Vad för en bok? =”MIKÄ IHMEEN”, MITKÄ? VASTAUKSENA on rajoittava/määrittävä SUBSTANTIIVI Det är en deckare. 2. VILKEN, VILKET, VILKA? = MIKÄ RYHMÄSTÄ, kun kysytään tarkempaa tietoa ”Vilken bil menar du? ” 3. MILLAINEN? =HURDAN, HURDANT, HURDANA? Hurdan är han? VASTAUKSENA ADJEKTIIVI Hon är söt?
![4. MIKÄ, MITÄ? = VAD? 5. KUKA, KETKÄ? = VEM (ITSENÄINEN)? →Vem kommer? 6. 4. MIKÄ, MITÄ? = VAD? 5. KUKA, KETKÄ? = VEM (ITSENÄINEN)? →Vem kommer? 6.](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-3.jpg)
4. MIKÄ, MITÄ? = VAD? 5. KUKA, KETKÄ? = VEM (ITSENÄINEN)? →Vem kommer? 6. KENEN, KEIDEN ? = VEMS (A+ INGENTING) → Vems nya bil?
![7. MISSÄ? =VAR? 8. MIHIN? =VART? 9. MISTÄ? =VARIFRÅN? 7. MISSÄ? =VAR? 8. MIHIN? =VART? 9. MISTÄ? =VARIFRÅN?](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-4.jpg)
7. MISSÄ? =VAR? 8. MIHIN? =VART? 9. MISTÄ? =VARIFRÅN?
![10. MITEN? =HUR 11. MILLOIN? =NÄR 12. MIKSI? =VARFÖR § VILKENDERA/VILKETDERA =KUMPI Vilkendera av 10. MITEN? =HUR 11. MILLOIN? =NÄR 12. MIKSI? =VARFÖR § VILKENDERA/VILKETDERA =KUMPI Vilkendera av](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-5.jpg)
10. MITEN? =HUR 11. MILLOIN? =NÄR 12. MIKSI? =VARFÖR § VILKENDERA/VILKETDERA =KUMPI Vilkendera av filmregissörerna
![HUOMAA SEURAAVAT RAKENTEET Mitä tahansa Vad som helst Kuka tahansa Vem som helst Miten HUOMAA SEURAAVAT RAKENTEET Mitä tahansa Vad som helst Kuka tahansa Vem som helst Miten](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-6.jpg)
HUOMAA SEURAAVAT RAKENTEET Mitä tahansa Vad som helst Kuka tahansa Vem som helst Miten tahansa Hur som helst Milloin tahansa När som helst Minkä tyyppinen Vilken sorts/ vilken typ av böcker gillar du?
![§ Kysyt uudesta/vieraasta asiasta→ epämäär. Muoto § Kysymyssana + verbi toisena § Kysyt uudesta/vieraasta asiasta→ epämäär. Muoto § Kysymyssana + verbi toisena](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-7.jpg)
§ Kysyt uudesta/vieraasta asiasta→ epämäär. Muoto § Kysymyssana + verbi toisena
![DEMONSTRATIIVIPRON. =OSOITTAVAT DEMONSTRATIIVIPRON. =OSOITTAVAT](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-8.jpg)
DEMONSTRATIIVIPRON. =OSOITTAVAT
![1. SE/NE DEN/DET/DE+ MÄÄRÄINEN MUOTO →Den pojken glömmer jag aldrig. 2. TÄMÄ A) DEN 1. SE/NE DEN/DET/DE+ MÄÄRÄINEN MUOTO →Den pojken glömmer jag aldrig. 2. TÄMÄ A) DEN](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-9.jpg)
1. SE/NE DEN/DET/DE+ MÄÄRÄINEN MUOTO →Den pojken glömmer jag aldrig. 2. TÄMÄ A) DEN HÄR/DET HÄR/ DE HÄR →Den här gamla bilen. B) DENNA/DETTA/DESSA →Denna gamla bil. 3. TUO DEN/DET/DE DÄR →De där gamla bilarna.
![4. SAMA A)SAMMA+SUBST →Samma dumma lärare. B) DENSAMMA/DETSAMMA/DESAMMA+ ITSENÄINEN KÄYTTÖ Tack, detsamma! 4. SAMA A)SAMMA+SUBST →Samma dumma lärare. B) DENSAMMA/DETSAMMA/DESAMMA+ ITSENÄINEN KÄYTTÖ Tack, detsamma!](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-10.jpg)
4. SAMA A)SAMMA+SUBST →Samma dumma lärare. B) DENSAMMA/DETSAMMA/DESAMMA+ ITSENÄINEN KÄYTTÖ Tack, detsamma!
![5. SAMANLAINEN EN LIKADAN, ETT LIKADANT, LIKADANA →En likadan röd bil vill jag ha. 5. SAMANLAINEN EN LIKADAN, ETT LIKADANT, LIKADANA →En likadan röd bil vill jag ha.](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-11.jpg)
5. SAMANLAINEN EN LIKADAN, ETT LIKADANT, LIKADANA →En likadan röd bil vill jag ha. 6. SELLAINEN EN SÅDAN, ETT SÅDANT, SÅDANA →Jag hatar sådana människor.
![KUIN-SANAN VASTINE Pronominien samma- en sådan ja en likadan jälkeen kuin sana on SOM KUIN-SANAN VASTINE Pronominien samma- en sådan ja en likadan jälkeen kuin sana on SOM](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-12.jpg)
KUIN-SANAN VASTINE Pronominien samma- en sådan ja en likadan jälkeen kuin sana on SOM
![INDEFINIITTIPRONOMINIT= EPÄMÄÄRÄISET PRONOMINIT INDEFINIITTIPRONOMINIT= EPÄMÄÄRÄISET PRONOMINIT](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-13.jpg)
INDEFINIITTIPRONOMINIT= EPÄMÄÄRÄISET PRONOMINIT
![1. EPÄMÄÄRÄINEN SUBJEKTI, USEIN PASSIIVIN VASTINE HENKILÖISTÄ =MAN SUBJEKTI= MAN OBJEKTI=EN GENETIIVI= ENS När 1. EPÄMÄÄRÄINEN SUBJEKTI, USEIN PASSIIVIN VASTINE HENKILÖISTÄ =MAN SUBJEKTI= MAN OBJEKTI=EN GENETIIVI= ENS När](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-14.jpg)
1. EPÄMÄÄRÄINEN SUBJEKTI, USEIN PASSIIVIN VASTINE HENKILÖISTÄ =MAN SUBJEKTI= MAN OBJEKTI=EN GENETIIVI= ENS När man är utomlands måste man hålla reda på sin väska.
![2. Asioista käytetään DET Esim. sää, aistihavaintoverbit , det finns rakenne Det var kul. 2. Asioista käytetään DET Esim. sää, aistihavaintoverbit , det finns rakenne Det var kul.](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-15.jpg)
2. Asioista käytetään DET Esim. sää, aistihavaintoverbit , det finns rakenne Det var kul. Det regnar.
![3. JOKU, JOTKUT, KUKAAN, MIKÄÄN NÅGON, NÅGOT=någonting, NÅGRA + EPÄMÄÄR. MUOTO § Itsenäinen tai 3. JOKU, JOTKUT, KUKAAN, MIKÄÄN NÅGON, NÅGOT=någonting, NÅGRA + EPÄMÄÄR. MUOTO § Itsenäinen tai](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-16.jpg)
3. JOKU, JOTKUT, KUKAAN, MIKÄÄN NÅGON, NÅGOT=någonting, NÅGRA + EPÄMÄÄR. MUOTO § Itsenäinen tai subst. kanssa Finns det någon ny karta över staden? Någon kommer. § Itsenäisesti käytettynä någon/några viittaa ihmisiin ja något=någonting asioihin
![4. EI KUKAAN, EIVÄT KETKÄÄN, EIVÄT MITKÄÄN INGEN, INGET=ingenting, INGA+ EPÄMÄÄRÄINEN MUOTO § Itsenäinen 4. EI KUKAAN, EIVÄT KETKÄÄN, EIVÄT MITKÄÄN INGEN, INGET=ingenting, INGA+ EPÄMÄÄRÄINEN MUOTO § Itsenäinen](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-17.jpg)
4. EI KUKAAN, EIVÄT KETKÄÄN, EIVÄT MITKÄÄN INGEN, INGET=ingenting, INGA+ EPÄMÄÄRÄINEN MUOTO § Itsenäinen tai subst. Kanssa § Itsenäisesti käytettynä ingen/inga viittaa ihmisiin ja inget=ingenting asioihin Jag köpte ingen ny bil. Jag hörde inget.
![KIELTO HAJOAA INGEN INTE NÅGON INGET INTE NÅGOT INGA INTE NÅGRA KIELTO HAJOAA INGEN INTE NÅGON INGET INTE NÅGOT INGA INTE NÅGRA](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-18.jpg)
KIELTO HAJOAA INGEN INTE NÅGON INGET INTE NÅGOT INGA INTE NÅGRA
![Ø SIVULAUSEISSA Jag vet att jag inte köper någon dyr bil Ø USEAMPIOSAISTEN PREDIKAATTIEN Ø SIVULAUSEISSA Jag vet att jag inte köper någon dyr bil Ø USEAMPIOSAISTEN PREDIKAATTIEN](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-19.jpg)
Ø SIVULAUSEISSA Jag vet att jag inte köper någon dyr bil Ø USEAMPIOSAISTEN PREDIKAATTIEN KANSSA Han har inte sagt någonting. § LAUSEEN SUBJEKTINA PRONOMINIA INGEN/INGET/INGA EI JAETA Jag tror att ingen kommer. ü
![5. KAIKKI ALL, ALLT=ALLTINGALLA , Alla vackra flickor var på konserten. § Itsenäisenä alla 5. KAIKKI ALL, ALLT=ALLTINGALLA , Alla vackra flickor var på konserten. § Itsenäisenä alla](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-20.jpg)
5. KAIKKI ALL, ALLT=ALLTINGALLA , Alla vackra flickor var på konserten. § Itsenäisenä alla viittaa ihmisiin ja allt/allting asioihinsen yhteydessä adjektiivi on ett- muodossa. Vi gjorde allt roligt.
![6. JOKAINEN a) VARJE + subst Varje liten flicka. Varje kväll b) itsenäisenä: VAR 6. JOKAINEN a) VARJE + subst Varje liten flicka. Varje kväll b) itsenäisenä: VAR](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-21.jpg)
6. JOKAINEN a) VARJE + subst Varje liten flicka. Varje kväll b) itsenäisenä: VAR OCH EN VART OCH ETT VARS OCH ENS (gen) Var och en behöver kärlek.
![7. TOINEN, MUU, TOISET, MUUT (EN) ANNAN, (ETT) ANNAT, ANDRA+ ÄN § Käytetään kuin 7. TOINEN, MUU, TOISET, MUUT (EN) ANNAN, (ETT) ANNAT, ANDRA+ ÄN § Käytetään kuin](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-22.jpg)
7. TOINEN, MUU, TOISET, MUUT (EN) ANNAN, (ETT) ANNAT, ANDRA+ ÄN § Käytetään kuin adjektiivia § Käytä artikkelia, jos laskettava subst. § någon annan/några andra viittaa henkilöihin § något annat viittaa asiaan Jag ska resa dit en annan gång.
![8. ITSE SJÄLV, SJÄLVT, SJÄLVA Taipuu kuten adjektiivi Eleven gjorde det själv. Eleverna gjorde 8. ITSE SJÄLV, SJÄLVT, SJÄLVA Taipuu kuten adjektiivi Eleven gjorde det själv. Eleverna gjorde](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-23.jpg)
8. ITSE SJÄLV, SJÄLVT, SJÄLVA Taipuu kuten adjektiivi Eleven gjorde det själv. Eleverna gjorde det själva.
![9. KAKSIOSAISET DEN/DET ENA-DEN/DET ANDRA TOINEN-TOINEN Det ena barnet skriker det andra gråter. q 9. KAKSIOSAISET DEN/DET ENA-DEN/DET ANDRA TOINEN-TOINEN Det ena barnet skriker det andra gråter. q](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-24.jpg)
9. KAKSIOSAISET DEN/DET ENA-DEN/DET ANDRA TOINEN-TOINEN Det ena barnet skriker det andra gråter. q NÅGRA-ANDRA = SOMLIGA-ANDRA TOISET-TOISET q
![10. PALJOUSSANAT A) Itsenäisesti tai laskettavien substantiivien kanssa Monet, useat/useammat, useimmat= MÅNGA FLER(A) DE 10. PALJOUSSANAT A) Itsenäisesti tai laskettavien substantiivien kanssa Monet, useat/useammat, useimmat= MÅNGA FLER(A) DE](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-25.jpg)
10. PALJOUSSANAT A) Itsenäisesti tai laskettavien substantiivien kanssa Monet, useat/useammat, useimmat= MÅNGA FLER(A) DE FLESTA Många/flera/de flesta svenska flickor Harvat, harvemmat FÅ FÄRRE Jag har få goda vänner.
![11. PALJOUSSANAT + EI LASKETTAVAT AINE/ABSTRAKTISANAT Paljon enemmän MYCKET MERA Jag behöver mycket/mera kärlek. 11. PALJOUSSANAT + EI LASKETTAVAT AINE/ABSTRAKTISANAT Paljon enemmän MYCKET MERA Jag behöver mycket/mera kärlek.](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-26.jpg)
11. PALJOUSSANAT + EI LASKETTAVAT AINE/ABSTRAKTISANAT Paljon enemmän MYCKET MERA Jag behöver mycket/mera kärlek. Vähän, vähemmän LITE(T) MINDRE Vill du ha lite(t) kaffe? § Komparatiivi vahvistetaan allt/ännu Allt flera/ ännu flera människor
![12. Joka toinen VARANNAN, VARTANNAT Min man diskar varannan vecka. Jag reser utomlands vartannat 12. Joka toinen VARANNAN, VARTANNAT Min man diskar varannan vecka. Jag reser utomlands vartannat](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-27.jpg)
12. Joka toinen VARANNAN, VARTANNAT Min man diskar varannan vecka. Jag reser utomlands vartannat år.
![13. joka+ järjestysluku VAR, VART Var fjärde (neljäs)vecka. Vart sjätte (kuudes) år. §§ kukin 13. joka+ järjestysluku VAR, VART Var fjärde (neljäs)vecka. Vart sjätte (kuudes) år. §§ kukin](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-28.jpg)
13. joka+ järjestysluku VAR, VART Var fjärde (neljäs)vecka. Vart sjätte (kuudes) år. §§ kukin omansa=per person De köpte var sin biljett.
![MÄÄRÄYSMUOTO VAIHTUU 14. Koko = HELA Hela tiden… Hela det korta sommarlovet… 15. Itse MÄÄRÄYSMUOTO VAIHTUU 14. Koko = HELA Hela tiden… Hela det korta sommarlovet… 15. Itse](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-29.jpg)
MÄÄRÄYSMUOTO VAIHTUU 14. Koko = HELA Hela tiden… Hela det korta sommarlovet… 15. Itse + subst. A) SJÄLVA Själva presidenten var på torget. B) Han byggde huset själv. Barnen målade stugan själva. 16. Molemmat BÅDA=BÄGGE Båda de nya eleverna var borta.
![](http://slidetodoc.com/presentation_image/4e0e45a949670e52923a4fcd9f843f31/image-30.jpg)
- Slides: 30