Projektuppgift i Introduktion till Projektbaserad produktutveckling IPPkursen fr
Projektuppgift i Introduktion till Projektbaserad produktutveckling (“IPP-kursen”) för civing åk 1 tillsammans med Projektledning för civing åk 4
Filmer och reportage från tidigare år • För filmer från tidigare års mässor, se http: //www. miun. se/utbildning/civing/mer-vart-attveta/film-fran-utbildningarna.
Kursens syfte Kursen syftar till att studenten ska få kunskaper om hur produktutveckling kan bedrivas i projektform och öva sin förmåga i att arbeta i grupp och i projektform. Kursen syftar även till att ge studenten träning i muntlig och skriftlig presentationsteknik samt introduktion till yrkesrollen. Många civilingenjörer får jobb som projektledare, och inom produktutveckling arbetar man vanligen i projektform. Näringslivet har framfört önskemål om att vi ska gå in på moderna agila (lättrörliga, iterativa) projektstyrningsmodeller redan tidigt i utbildningen, och hoppa över mer traditionella projektstyrnings-metoder. Kursen ger därför kunskaper om och erfarenhet av att arbeta enligt en agil projektstyrningsmodell och kvalitetsstyrning enligt lean-modellen – något som sedan återkommer som en röd tråd på fler kurser. •
Kursbeskrivning Mittuniversitets fyra civilingenjörsutbildningar har ett produktutvecklings- och yrkesrollsfokus redan från start. De inleds med en projektkurs kallad ”Introduktion till projektbaserad produktutveckling” (”IPP”). Studenterna skall här identifiera samhällsproblem och föreslå nya produkter som lösning. Studenterna får tidigt gå in i sina förväntade framtida yrkesroller i ett rollspel inom programöverskridande grupparbeten. Varje grupp är sammansatt av studenter ur varje civilingenjörsprogram – ett arbetssätt som garanterar att Mittuniversitets studenter inte blir stuprör utan kommunicera med andra fackområden.
För detaljerade projektinstruktioner • Se ”Projektinstruktioner Draknästet” i lärplattformen • https: //docs. google. com/document/d/15 O 03 TThg 3 c. V wo. DJNZHJu 0 eymmw. S 4 ZDa. HLHA 6 Cdqe. LCs/edit • Dessa slides är bara en sammanfattning
Rollfördelning i grupperna • • Industriell ekonomistudenter gör affärsplaner och marknadsanalys, genom intervjuer, enkäter, konkurrentbevakning, kostnadsuppskattning, mm. Teknisk designstudenter gör 3 D-modeller och prototypernas mekanik, designar användargränssnitt och ansvarar för estetiskt tilltalande utformning. Datatekniker programmerar en demonstrator eller prototyp, t. ex. mobila appar, webbgränssnitt, arduinoprocessorer eller lego mindstorms-robotar, gärna i form av ett distribuerat system, och föreslår och dokumenterar algoritmer och protokoll och testar och verifierar programmet. Elektronikstudenter designar och kontrollmäter demonstratorns sensorelektronik eller arbetar med hårdvarunära programmering. Studenter i årskurs 4, som läser kursen Projektledning, agerar projektledare och håller avstämningsmöten. De kan ibland ge viss handledning. En grupp lärare agerar beställare/riskkapitalister som studenterna ska övertyga om att produktidén uppfyller ett samhällsbehov, har någon form av nyhetsvärde, och inte har uppenbart orealistisk marknad. På handledningsträffarna agerar lärare handledare, men inte projektledare.
Kursens handledare och betygsättande lärare Kenneth Berg Kommunikation – läser projektplanen Lisa Sällvin Projektledning – projektplan och inlämningsuppgift Lisa Sällvin Industriell ekonomi Lukas Lundman Teknisk design Krister Hammarling Elektroniksystem Sven Norgren Teknisk kemi Magnus Eriksson Datateknik
Kursinnehåll, läsperiod 1 Datum finns även i schemat • Föreläsningar: (Visa i din slutrapport att du tillämpat något från varje föreläsning) • • – Projektledning (Lisa Sällvin) – – – Lego Mindstorms (Magnus Eriksson) Intro till projektuppgift (Flera lärare) 9 september Entrepenörsskap och affärsplaner (Jenny Sandström, MIUN Innovation) Livscykelanalys och innovation för miljö- och energibranschen (Magnus Norgren) Muntlig och skriftlig kommunikation (Kenneth Berg) Interaktionsdesign och Designprocesson (Mikael Marklund) Lärarlösa träffar med din projektledare är schemalaggda ung varannan vecka i sal S 111, men alla får inte plats där, och gruppen behöver träffas mer ofta. Labb lego mindstorms 2 x 4 timmar x 3 grupper + självstudier däremellan Speciallabbar för civil data och elektronik om Android och Arduino Hemuppgift projektledning och kvalitetsstyrning Läggs ut 12 oktober, deadline 9 oktober Handledningstillfälle: Presentera projektidé kort för några handledare 30 september Avstämningsmöte med välförberedd gruppredovisning: Visa slideshow + påbörjad projektbeskrivning (ung. Kap 1 och 2 i slutrapporten) för ämneslärarna 5 eller 10 okt Deadline projektbeskrivning: Ladda upp i projektforumet. 21 oktober
Kursinnehåll, läsperiod 2 • • Minimässa: Demonstration av delleverans, inkl delvis fungerande prototyp, i S-husets källare och S 111. Kenneth och Lisa ger kompletteringsuppgifter på projektbeskrivningarna. 5 november När allt ovan är slutfört erhålles 2, 0 högskolepoäng (Moment Inlämningsuppgifter) Övriga handledningstillfällen: Ytterligare delleveranser. (Ni planerar vad och när. ) Föreläsningar: – Informationssökning och referenshantering (bibliotekarie Lars Våge) – Etik och samhälleliga aspekter (Magnus Eriksson) • 9/12 muntlig redovisning i stor grupp. – Prel. Version av rapporten lämnas till handledarna • • 11/12 förmiddagen: Civilingenjörens dag med gästföreläsningar. Obligatorisk närvaro för er. 12/12 kl 11 -13 demonstration på mässa i R-huset 12/12 kl 16 -17 tid för städning och kursutvärdering. Krävs för godkänt-. 18/12 deadline för slutversion av rapporten.
Gruppens produktförslag • • • Det räcker att bygga en demonstrator eller prototyp som delvis fungerar Produktidén ska vara lösning på ett samhällsbehov som ni har identiferat, t. ex. på en arbetsplats eller i media. Om det finns en liknande produkt på marknaden måste ni differentiera er produkt från den. Produkten får inte ha uppenbart orealistisk marknad. Produkten ska vara intelligent, exempelvis innefatta kommunikation, autonomi, statistikinsamling och –statistik, så att ni utnyttjar datateknikern kompetens. Om en elektronikstudent är med i gruppen måste produkten vara sensorbaserad eller innefatta hårdvarunära programmering. Produkten ska innefatta mekanik så att det går att göra en 3 D-modell, gärna skalenligt med 3 d-printer, så att ni utnyttjar Teknisk designs kompetens. Den bör utnyttja att vi kan bygga demonstratorer med exempelvis Lego Mindstorms NXT-komponenter, men gärna också webbgränssnitt, koppling till mobil applikation. OBS! Projektbeskrivningen ska innehålla en preliminär kravspecifikation både för slutprodukten och demonstratorn (konkret projektmålet). Arbeta agilt. Ändringar av kravspecen måste godkännas av lärarna. När projektet är klart är kravspecen klar.
Projektbeskrivningen • • Förslag till produktnamn Kapitel 1, introduktion: – – – • Motivering av projektval Övergripande syfte (effektmål), preliminär kravspecifikation både för slutprodukten Verifierbara projektmål, preliminär kravspecifikation för demonstratorn. Tidsplan Anvarsfördelning inom gruppen Kapitel 2, metod: – Val av utvecklingsverktyg, programspråk, mm. – Planerade enkätundersökningar, intervjuer, tester och mätningar. • Ev lite ur kapitel 3, preliminära resultat + affärsplanen – Konkurrenter på marknaden – Första behovsanalys • • Notera att ni ska skriva både skriva kravspec för slutprodukt och demonstrator! Arbeta agilt. Kravspec är preliminär. Ändringar av kravspecen måste godkännas av lärarna. När projektet är klart är kravspecen klar.
Rapporten • • • Gör många illustrationer, tabeller och diagram Utgå från Mittuniversitetets mall för tekniska rapporter Förslag till disposition: – Sammanfattning – Introduktion (Ungefär samma som projektbeskrivningen. Syfte, mål, motivering, bakgrund, preliminär kravspec slutprodukt, kravspec prototyp ansvarsfördelning i gruppen, tidsplan. ) – Metod (val av utvecklingsverktyg, utformning av enkätundersökningar, intervjuer, tester och mätningar. ) – Konstruktion av prototypen (illustrationer, flödesschema) – Resultat: Vilka punkter i kravspecen är uppfyllda? Mät- och testresultat. – Slutsatser/Analys/Diskussion: Analys av protototypen. Hur väl är syftet/målet uppfyllt? Slutlig kravspec. Förslag till fortsatt utveckling. Hur fungerade gruppens metoder för projektarbete och kvalitetsstyrning? Bilaga: Affärsplan Bilaga: Detaljerad dokumentation av prototyp, 3 D-modell, programkod, mm
Preliminära betygsparametrar • • Hemuppgift om föreläsningarna (25% vikt) Ämnesspecifikt betyg (45% vikt) – Varje ämneslärare har egna kriterier. – Läraren bedömer de delar av rapporten som handlar om ditt ansvarsområde. – Exempel: I datateknik bedöms • • att programmet fungerar enligt specifikation – åtminstone ett NXT-G-program hur väl algoritmer dokumenterats med flödesscheman, testresultat, intressanta slutsatser, mm. hur svår uppgiften är att man förstår sin egen kod och kan förklara. Plus i kanten: flera programspråk, forskningsrelevans, distribuerade system, datakommunikation, användning av sensorer, webbgränssnitt, mobil app. Muntlig presentation, förmåga att besvara frågor (20% vikt) Rapportens gemensamma delar (10% vikt) – Hur bra idén är – Hållande av leveranstider (Försening sänker slutbetyget ungefär ett steg) – Syfte, mål, projektstyrningsmetodik och slutsatser – Struktur (använd mallen), begriplighet, språk – Plus i kanten: Fungerande samarbete, verktyg för kollaborativt författande inom gruppen.
Gruppindelning 20 till 22 grupper
- Slides: 14