Politiskt deltagande Utvecklingen Presidentvalet i USA Kamp fr

Politiskt deltagande: Utvecklingen Presidentvalet i USA Kamp för rätten till politiskt deltagande Politiskt deltagande i valdemokratin Utmaningar mot valdemokratin Politiskt deltagande utanför valdemokratin Det politiska deltagandets förändrade form Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Läget kl. 12: 30 Obama Romney 50% 48% 58 936 634 56 587 014 Diff. 2 349 620 Elektorsröster 303 206 (538) (Fyra gånger har den med flest röster förlorat valet. Senast år 2000) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Kamp för rätten till politiskt deltagande Från enväldesmonarki till nationalstat med individuellt medborgarskap • Den franska och den industriella revolutionen • Idén om mänskliga rättigheter växer fram • Kamp för social rättvisa • Kamp om rätten till politiskt inflytande • Medborgarskapet växer fram i tre rättighetsdimensioner: – Civila (yttrandefrihet och likhet inför lagen) – Politiska (rösträtt etc. ) – Sociala (ekonomisk och social trygghet) • Demokratiskt politiskt deltagande är ett relativt nytt påfund och omfattar inte heller idag hela världens befolkning Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Utveckling: 1. Begränsad representation och viss inslag av val (adel, borgarna, prästerna och bönderna) – Kamp för rätten att organisera sig 2. Utvidgad rösträtt 1 (vuxna män) – – – Alla vuxna män = krav på minskade restriktioner (såsom inkomstnivåer, skattebetalare) Kamp för universella politiska rättigheter (rösträtt för alla och rätt att konkurrera om den politiska makten) Krav på sänkt rösträttsålder 3. Utvidgad rösträtt 2 (alla vuxna män och kvinnor) – – Krav på avskaffande av restriktioner (mottagare av fattigvård) Krav på sänkt ålder (1919, 23 år; 1945, 21 år; 1965, 20 år; 1969 19 år; 1975, 18 år) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Decennium då kvinnor fick oinskränkt rösträtt och rätt att kandidera i val Decennium Land 1890 Nya Zeeland (1893) 1900 Australien (1902), Finland (1907) 1910 Norge (1915), Danmark (1918), Luxemburg (1919), Tyskland (1919), Österrike (1919) 1920 Sverige (1921), Nederländerna (1922), Irland (1923), Storbritannien (1928) 1930 1940 Frankrike (1945), Italien (1946), Belgien (1949) 1950 1960 1970 Schweiz (1971) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politisk deltagande i valdemokratin • • Välja representanter: indirekt demokrati (partier som länk) Politiskt deltagande i politiska partier (medlemskap/aktiv politiker) Delta i folkomröstningar: direkt demokrati (ingen mellanhand) Deltagande i andra organiserade intressen och/eller i alternativa rörelser med syfte att påverka de politiska representanterna • Individuellt deltagande genom insändare, direktkontakt med politiker, etc. Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politisk deltagande i valdemokratin De politiska partiernas roll: organisering av intressen • Utgör länken mellan väljare och politiska beslut • Formulerar politiska mål • Utgör politiska alternativ som konkurrerar om den politiska makten • Förhandlar om den politiska makten • Kanaliserar intressen • Mobiliserar grupper och individer • Nominerar kandidater för politiska positioner • Driva valkampanjer Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Valdeltagande: Varför vi röstar överhuvudtaget? • Rationellt motargument: den enskilde väljarens möjlighet att påverka valets utfall är lika med noll. Slutsats: Även om ”kostnaden” för att rösta är låg så är den för hög! Varför röstar vi? Diskutera 2 och 2 Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Påverkan på valdeltagande, 2 nivåer: 1. Individnivå: förklaringen finns hos medborgaren 2. Systemnivå: Förklaringen finns i strukturen och hos de politiska aktörerna Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaringar på individnivå: • Socialt tryck (positiv norm att rösta) • Utnyttja sina medborgerliga rättigheter • Stöd för det demokratiska systemet • Nöjd med den politik som förs (stöd) • Missnöjd med den politik som förs (protest) Lite mer systematiskt: • Personliga karakteristika: resurser (tid, ålder, utbildning, inkomst) • Gruppeffekter: partiidentifikation, samhällsengagemang, organisationstillhörighet • Politiska attityder: intresse för politik, tro på den egna förmågan att påverka, systemtillit Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

100 95. 7 Genomsnittligt valdeltagande i Västeuropa 1950 -2005 (procent) 91. 7 91. 6 90 87. 7 84. 5 84. 3 83. 6 82. 0 80 77. 7 77. 4 75. 7 75. 0 66. 7 70 64. 3 62. 6 61. 4 60. 3 60 50 45. 4 40 30 20 Betydande variation 10 Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413 z ei hw Sc kr ik e n an Fr nn ie nd ita Irl a St or br rtu ga l nd Po nl a Fi an d re kl en G an i ge Sp or N la n d a sk Ty er n e N ed er lä nd er ig n Sv lie Ita M al Lu ta xe m bu rg Be lg ie n Is la nd D an m ar k Ö st er rik e 0

Politiskt deltagande i valdemokratin Svårt att förklara denna variation på individnvå Förklaring på systemnivå Två grupperingar: 1. Direkt påverkan 2. Indirekt påverkan Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaring på systemnivå Direkt: • • Röstplikt Registrering för att rösta (frivillig eller automatisk) Val av valdag Antal vallokaler Möjligheter till alternativ röstning Väder Etc. Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande i valdemokratin Förklaring på systemnivå: Indirekt: • Valsystem – Proportionella system = representativitet – Pluralitetssystem = stabila majoriteter och tydlig anvarsutkrävande • • • Utjämningsystem (säkra representativitet) Röstspärrar Upplevelsen av valet (meningsfullt eller inte) Antal val Etc. Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Utmaningar mot valdemokratin • Valdeltagandet minskar, två förklaringar: 1. Partierna har förlorat förmågan att mobilisera väljare 2. Lägre rösträttsålder skapar nya mönster • Medlemsantalet i politiska partier minskar • Tilltron till partier (etablerade) och politiker minskar • Nya former av politiskt deltagande växer fram Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande utanför valdemokratin Innebär det att det politiska deltagandet minskar? Diskutera 2 och 2 Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande utanför valdemokratin Innebär det att det politiska deltagandet minskar? Svaret på frågan är kopplat till definitionen av politik Politik: – Offentlig beslutsaktivitet (svaret är Ja) – Makt, styrning och auktoritet (svaret är Troligen inte) – ”Det privata är politiskt” (svaret är Nej) Det politiska deltagandets förändrade form Traditionellt Modernt VEM Hierarkiska intressegrupper Platta, löst sammanhållna nätverk VAD Regelbundna möten Enskilda protestaktioner HUR Nationella beslutsfattare Globala marknadskrafter, Internationella samarbetsorgan Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande Nästa gång: Miniseminarium och en kort föreläsning om Ideal och normer för politiskt deltagande (demokratimodeller) Tack för visat intresse! Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413