Politiskt deltagande Nya former av politiskt deltagande Hur

Politiskt deltagande: Nya former av politiskt deltagande. Hur, varför och i vilken omfattning Demokratiska innovationer Det politiska deltagandets utveckling Sociala rörelser Nya sociala rörelser Sociala rörelser: gammalt och nytt Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Demokratiska innovationer Det politiska deltagandet förskjuts till nya arenor och tar sig nya uttryck Traditionellt Modernt VEM Hierarkiska intressegrupper Platta, löst sammanhållna nätverk VAD Regelbundna möten Enskilda protestaktioner HUR Nationella beslutsfattare Globala marknadskrafter, Internationella samarbetsorgan • Samtidigt som traditionella arenor och handlingsmönster lever kvar • Det formella systemet (kan) reagera med demokratiska innovationer Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Demokratiska innovationer handlar om att öka det etablerade politiska systemets ”lyhördhet” för samhällsbehov • Rådgivande: – I anslutning till ett specifikt ärende/verksamhet (exv. brukarråd) – Bestående av en specifik grupp (”svaga” grupper) – Allmän rådgivning (exv. Medborgarpaneler) • Medbeslutande: – – Kopplat till specifik verksamhet (exv. polisen i Chicago) (öppna) Deltagande budgetering (öppna) (exv. Porto Allegre, Brasilien) Delad beslutsmakt (urval) (utvidgat brukarinflytande) Självförvaltningsorgan (urval) (drift av en specifik anläggning) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Demokratiska innovationer • Deliberativa: – Medborgarjury (specifika frågor/områden) – Deliberativa opinionsmätningar (deliberative polls) • Direkta: – Folkomröstningar – Öppna stadsmöten – Folkinititativ (lyfta frågor till folkomröstning) • Problematik 1: jämlikhet, inflytande, effektivitet, ansvarsutkrävande och representativitet (åsikts- eller social representativitet) • Problematik 2: det formella politiska systemet uppfattas som svårt att påverka trots dessa innovationer Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande och insats TRÖSKELVÄRDEN Traditionellt 1 2 3 4 Extremt Rösta Insändare Bojkott Strejk Ockupation Sabotage Konventionellt Okonventionellt Direkt aktion Illegal aktion Våld Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande och insats Hur ser ni på era egna möjligheter till politiskt deltagande (fundera gärna utifrån tröskelperspektiv)? Diskutera 2 och 2 Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Det politiskt deltagandets utveckling (post 1945) Nya värden blir viktigare när mer basala värden tillfredsställs (Ronald Inglehart) • Postmaterialism: – – – Livskvalitet (i vid mening) Individuell frihet Livsstilsval Aktivt snarare än passivt deltagande Ifrågasättande av det rådande systemet/utmaning av eliter • Fokus på nya frågor: – – Miljö Kvinnors rättigheter Fred Global rättvisa (politisk konsumption) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Det politiskt deltagandets utveckling Ø Ø Ø Ø 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Valdeltagande Kampanjarbete Kontakt med politiker Nya sociala rörelser Medborgerligt engagemang Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413 Konventionellt Protest ”Ickepolitiskt”

Det politiskt deltagandets utveckling Land Riktad (politisk) konsumtion (%) Sverige 55 Danmark 44 Tyskland 39 Storbritannien 32 Österrike 30 Belgien 27 Nederländerna 26 Grekland 7 Portugal 7 Det tycks finnas en (nationell/kulturell) samvariation mellan politisk konsumtion, viljan att bojkotta varor samt att skriva under upprop Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Det politiskt deltagandets utveckling • Alternativt politiskt deltagande normaliseras och institutionaliseras • Detta driver fram nya former av politiskt deltagande och kan leda till en radikalisering av det politiska deltagandet • Trend: det som betraktats som radikalt tidigare är mer accepterat idag • Variation över tid. Fler kan ”idag” tänka sig att… - Bojkotta en vara: - Demonstrera: - Ockupera en byggnad: Politiskt deltagande 1981 -1984 (8%)/1999 -2004 (14%) 1981 -1984 (18%)/1999 -2004 (30%) 1981 -1984 (15%)/1999 -2004 (20%) Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Sociala rörelser • Social rörelse: – – – Kollektivt handlande En bredare samhällsrörelse Kollektiv identitet (kulturell inramning) Gruppsolidaritet Konflikt med det etablerade systemet System- och gränsöverskridande (globala rörelser) Varaktighet över tid Resursmobilisering (RMT) Politisk möjlighetsstruktur (faktorer i kontexten) Beröra den ”andre” (allmänhet och andra utanför rörelsen) Civil olydnad Sociala rörelser är inte de specifika organisationer Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Sociala rörelser: utvecklingsfaser • Sociala rörelser uppstår i relation till/reaktion mot genomgripande samhällsförändring • Sociala rörelser kopplas till radikalisering och protest Industrialismen Sociala rörelser Mekanisering Kapitalism Romantiken Socialism/arbetarrörelsen Teknisk civilisation Nationell frigörelse Vetenskapliggörande Nya social rörelser Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Nya sociala rörelser • Nya sociala rörelser: – Från 1960 -talet och framåt – Grundläggande materiella behov tillgodosedda (postmaterialism är det ”nya”) – Grundläggande fri- och rättigheter tillgodosedda – Opposition mot den etablerade samhällsordningen • • Anti-imperialism Miljörörelsen Kvinnorörelsen Anti-globaliseringsrörelsen (globalisering = kapitalism och liberal demokrati) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Nya sociala rörelser: exempel på händelser • 1960 -talet: – Antiatomvapenaktioner i England – Tennismatchen Sverige-Rhodesia (1967) – Student- och Vietnam-rörelsen (1968) • 1970 -talet: – Almstriden – Husockupationer i Europa • 1980 -talet: – – – Greenham Common (Women’s peace camp) Greenpeace Trädkramarna Protester i Bohuslän mot förvaring av kärnavfall Ny våg av husockupationer Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Nya sociala rörelser: exempel på händelser • 1990 -talet: – – – Djurrättsaktivism Feministiska antiporraktioner Nazister och antirasister Frankrikes kärnvapenprov (1995) Attac bildas (1998) Demonstrationer i Seattle (1999) • 2000 -talet: – – Göteborgshändelserna (Europeiska rådets möte) World Social Forum (globaliseringskritiska rörelser) European Social Forum Lokala sociala forum Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Nya sociala rörelser: exemplet antiglobalisering • De politiska problemen är inte längre nationella utan globala • Utifrån globaliseringen växer nya delvis transnationella politiska rörelser fram • Bidrar till skapandet av ett globalt politiskt rum • Olika interagerande politiska kulturer samlas i det globala politiska rummet. • Utmanar etablerade former för politiskt deltagande (och organisation) • Från internationell till global universalism • Anti-kapitalism (”den företagsledda globaliseringen”) Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Sociala rörelser: gammalt och nytt • Gamla organisationers styrka och svaghet: institutionalisering/etablering: – Växande kollektiva resurser – Formaliserade beslutsprocesser och ledning – Bevakning av makt- och inflytandepositioner – Etc. • Nya organisationer hittar utrymmen som inte täcks av äldre • Nya organisationer är reaktioner mot etablerade organisationer (även de som är/varit delar av sociala rörelser) • Gamla organisationer kan följa nya in i de nya politiska utrymmen som öppnas (exv. Globalisering; LO och Attac) • Gamla och nya organisationer kan samverka • De nya rörelserna använder ”verktyg” från den gamla rörelsernas ”barndom” (demonstrationer, etc. ) • De gamla rörelserna tar efter de nya rörelsernas medianvändande, etc. Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413

Politiskt deltagande Nästa gång: Seminarium om Sociala rörelser, gruppredovisningar Nästa föreläsning (20/11): Aspekter av politiskt deltagande: klass och kön Tack för visat intresse! Politiskt deltagande Mikael Granberg, docent Statsvetenskap mikael. granberg@kau. se Rum 3 A 413