Planering genomfrande av undervisning och bedmning enligt Lgr

Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11 och Gy 11 - en sammanfattning 2012 -08 -20 Välkomna! Lars Thorin Utvecklingsledare

Kunskapssyn i Lgr 11 och Gy 11 Metakognition Kunskaper kan användas praktiskt! Analysera och reflektera Tillämpning Förmågor som ska bedömas i skriftliga omdömen och betyg Problemlösning Kommunikation Förmåga att hantera information Förståelse Ämnesbegreppsliga förmågor Bedömning av hur fakta memoreras ska väldigt sällan bedömas…. . Ämnesbegrepp Fakta

Planeringsprocessen enligt Lgr 11 och Gy 11 Eleverna inte med Vilka förmågor ska eleven träna? Eleverna med Denna del ska vara väldigt tydligt skriven så eleverna förstår vad som förväntas av dem i arbetsområdet Lokal Pedagogisk Planering Hur ska eleven bedömas? Här kan även eleverna vara med och ha idéer på hur dessa få visa sina nyvunna kunskaper Tas fram i samråd med eleverna i undervisningsgruppen De långsiktiga målen beskrivs som punktsatser i slutet av ämnets syfte. Detta utgör basen i planeringsarbetet Vilket centralt innehåll ska användas? Hur ska undervisningen genomföras? Lust, nyfikenhet, samarbete, kreativitet, motivation, analys, problemlösning, kommunikation, samspel mellan elever, metakognition och språkutveckling ska genomsyra undervisningen Hur ska eleverna få träna på förmågorna i ämnets syfte? Vilket centralt innehåll kan vi lyfta in för att eleverna ska få träna på de förmågor som ska bedömas?

”The big 4” i särskolan • Följande långsiktiga förmågor ska undervisningen genomsyras av i särskolan • Lösa problem i vardagen • Inta ett kritiskt förhållningssätt • Söka information på olika sätt • Utveckla språkförmågan

”The big 5 i grundskolan” • Följande långsiktiga förmågor ska undervisningen genomsyras av • Analysera ( 13 ) • Kommunicera ( 12 ) • Metakognition ( 10 ) • Förmåga att hantera och producera information ( 9 ) • Träna olika ämnesbegrepp • Hur ser det ut i praktiken en kursplan?

Teknik i åk 1 • Ämnets syfte ( Detta ska vi träna eleverna att klara av) • • • Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid

Centralt innehåll i åk 1 -3 • Tekniska lösningar • • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar

Centralt innehåll i åk 1 -3 • Teknik, människa, samhälle och miljö • • • Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

Centralt innehåll i åk 1 -3 • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • • • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

Bedömning i åk 1 • • Ska göras mot kunskapskraven i åk 6. Hur gör man det? Kunskapskraven kopplas mot de innehåll som eleverna tränat på dvs det centrala innehållet - Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar och hur de samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion ( kunskapskrav ) Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. ( centralt innehåll ) • Hur ser det ut i vardagsspråk? Eleven kan förklara hur gungan på lekplatsen fungerar och ritar en bild och förklarar

Hur tränar vi detta i undervisningen? ( Några exempel i åk 1 -3) • • • Skrotverkstad, riva och sätta ihop nya kreativa alster Träna begrepp som limma, löda, rörelse, kraft, motstånd Dokumentera arbetet i en teknikloggbok med skisser, bilder och foton av modeller Titta på föremål i elevernas vardag och fundera över hur människor använder dem, hur de har förändrats under tid och hur de kan förbättras i framtiden Enkla mekanismer som hävstänger och länkar på vardagsnära platser i köket eller på lekplatsen. Hur fungerar det och varför?

Exempel på bedömning - Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö Ett exempel på hur det kan se ut, det finns många andra föremål och tekniska system att utgå från också Hur har telefonen förändrats över tid? Eleven kan berätta för en kompis eller läraren om hur mobiltelefonen utvecklats och kan ge enstaka exempel på hur telefonerna sett ut historiskt

Teknik i åk 9 • Ämnets syfte ( Detta ska vi träna eleverna att klara av) • • • Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid

Centralt innehåll i åk 9 • Tekniska lösningar • • • Styr— och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare. Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni. Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Centralt innehåll i 9 • Teknik, människa, samhälle och miljö • • • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Centralt innehåll i åk 9 • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • • • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.

Exempel på bedömning i åk 9 • • Ska göras mot kunskapskraven i åk 9. Hur gör man det? Kunskapskraven kopplas mot de innehåll som eleverna tränat på dvs det centrala innehållet - ”Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion” Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. • Eleven kan förklara hur datorn fungerar, vilka delar som finns och hur de samverkar för att datorn ska fungera Ord som ska finnas med är moderkort, processor, kylning hårddisk, RAM-minne osv

Exempel på bedömning åk 9 - Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Du kan göra en ritning av en produkt och göra en modell av den i valfritt material eller via en datorskiss. Du ska dessutom bygga den i lämplig skala. Under arbetet ska du prova sig fram. Du ska under arbetets gång beskriva för en kamrat eller din lärare vilka alternativ som finns och hur du väljer ut lämpligt sätt att genomföra arbetet på. Du ska avsluta arbetet med att skriva en sammanställning av ditt arbete i rapportform.

Teknik på gymnasiet • Teknikämnet delas upp i många olika kurser • Ett exempel är el och verkstadsteknik • Eleven utför i samråd med handledare enklare elarbete och verkstadsarbete. I arbetet väljer eleven samt använder med visst handlag den utrustning och de verktyg som är lämpliga för arbetsuppgiften i bekanta situationer. Eleven genomför med viss säkerhet funktionsprovning. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande. • Eleven gör inför arbetet en enkel planering utifrån de ritningar, scheman, standarder och instruktioner som är relevanta för uppgiften.

Samma syfte och förändrat innehåll • Det är samma typ av förmågor som eleverna ska träna från åk 1 till gymnasiet…… • Det som skiljer är vilket innehåll som eleverna ska få jobba med för att träna förmågorna • Innehållet ska inte bedömas för sig utan det som ska bedömas är hur eleverna kan använda innehållet i praktiska och verklighetsnära situationer • Försök att hitta uppgifter som är meningsfulla för eleverna

Vilka kunskapskrav ska användas? • I åk 1 -3 i Sv, Ma, No, So mot kunskapskraven i åk 3 • I åk 4 -6 i Sv, Ma, Bi, Fy, Ke, Tk, Ge, Hi, Re och Sh mot kunskapskraven i åk 6 • I åk 1 -6 i övriga ämnen mot kunskapskraven i åk 6 • I åk 7 -9 mot kunskapskraven i åk 9 • I gymnasiet finns kunskapskrav efter varje separat kurs

Vilka kunskapskrav ska användas? • I grundskolan ska vi inte skriva om kunskapskraven för andra årskurser, t ex kunskapskrav för åk 7…. . • Har eleven nått så långt som förväntat i förhållande till kunskapskraven i åk 9? • Vi ska bedöma kunskapskraven för de arbetsområden vi har gått igenom hittills, inte hela kunskapskraven. • I slutbetygen mäter man mot hela kunskapskraven

Sammanfattning kursplaner/ämnesplaner • Det centrala innehållet ske eleven möta i undervisningen av förmågor. Eleven behöver inte kunna innehållet innantill. • Det som ska bedömas är hur eleven utvecklat olika förmågor. För att kunna öva på förmågorna behövs ämnesinnehåll och träning på begrepp. • Förmågorna tränas många gånger under skoltiden. Därför kan en elev inte sakna betyg om eleven inte klarat ett enskilt arbete, samma förmåga kan provas igen i ett annat arbete.

Sammanfattning • Försök att få in moment av att analysera, kommunicera, informationssökning med källkritik och skapande av presentationer, problemlösning, metakognition och träning av olika ämnesbegrepp i er undervisning så kommer eleverna att få träna rätt saker • Tänk in lust, nyfikenhet, kreativitet, samarbete, språkutveckling, problemlösning när ni lägger upp era arbetsområden

Om ni behöver hjälp i ert arbete lars. thorin@ange. se http: //lartho. wordpress. com ( mycket stödmaterial ) 0690 -250 116 ( Ibland svårt att nå…. . ) 070 - 271 78 11